SkadePortalen / WhiplashInfo

[Bloggen] [Här kan du ställa frågor och läsa svar på det mesta om whiplash/pisksnärt]

Google

 

 

Sök på hela Webben

Sök på Whiplash Info

 

Staten bryter mot EG-rätten och fördraget om de mänskliga rättigheterna

16 december 2005

I åratal har regering och riksdag undanhållit svensken laglig rätt till juridiska ombud vid bl.a. överklagande av myndighetsbeslut.

Detta har framför allt drabbat svagare samhällsgrupper, såsom sjuka, skadade, funktionshindrade och åldringar. Något dessa grupper har gemensamt är att de är mer eller mindre i beroendeställning till olika myndigheter och myndighetsbeslut.

Genom den allvarliga kritik som EU-kommissionen riktade mot Sverige för underlåtenhet att till fullo införa direktivet 87/344/EEG om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring avslöjas flera allvarliga brister i den svenska lagen och rättillämpningen.

En anpassning till direktivet kommer med största säkerhet att medföra kraftigt höjda premier för alla rättsskyddsförsäkringar. Vid ett öppet möte i Nyköping i oktober ifjol motsatte sig dock Justitieminister Thomas Bodström tanken på att via lagstiftning medverka till höjda premier för rättsskyddsförsäkringar, när frågan om otillräckliga rättsskyddsförsäkringar diskuterades.

Kraftigt höjda premier på de privata rättsskyddsförsäkringarna kan i sin tur sätta press på riksdagen att återställa den allmänna rättshjälpen. Annars riskerar många svenskar att av kostnadsskäl stå utan försäkringsskydd. Den allmänna rättshjälpen urholkades mycket kraftigt i en reform 1997. Tusentals av de som tillhör de svagare grupperna i samhället drabbas årligen av negativa myndighetsbeslut utan större realistiska möjligheter att med framgång hävda sin rätt. Pga gammal svensk rättstradition inom det förvaltningsrättsliga området, dit myndighetsbeslut hör, har det ansetts och anses fortfarande onödigt med juridiska ombud vid eventuella överklaganden.

De flesta av dessa drabbade har vare sig kraft, ork, kunnande eller förmåga att kunna hävda sin rätt mot negativa myndighetsbeslut och - som ytterligare ett exempel - beslut från privata försäkringsgivare. De har visserligen rätt att överklaga på papperet, men i praktiken fungerar inte detta för alltför många. Åtskilligt med studier och litteratur har påvisat att samhällets svagare grupper har svårt för att inte säga omöjligt att hävda sin rätt.

De förmår inte att på egen hand föra en rättslig process mot myndigheter. De är därmed oftast helt utelämnade till myndigheters beslut och tyckanden, om de inte råkar ha en starka anhöriga som kan föra deras talan. Och så har det sett ut genom årens lopp.

Det är förvånande få som har engagerat sig i dessa problem och den konflikt den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen bl.a. innebär i förhållande till fördraget om de mänskliga rättigheterna. De som har haft makt och medel att påverka har kanske varit fullt upptagna med att kritisera andra länders brist på mänskliga rättigheter och civila levnadsförhållanden, i stället för att titta på den egna bakgården.

Enligt artikel 13 i fördraget om de mänskliga rättigheterna – som är svensk lag sedan 1995 – skall alla ha tillgång till effektivt rättsmedel inför nationell myndighet.

Artikel 13 - Rätt till ett effektivt rättsmedel
Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen förövats av någon under utövning av offentlig myndighet.

1948 antog FN de grundläggande mänskliga rättigheterna (MR), men de blev svensk lag först i och med vårt inträde i EU 1995. Långt innan MR blev lag i Sverige undertecknade regeringen dock högtidligt bl.a. en i denna artikels sammanhang viktig resolution tillsammans med de övriga demokratierna i Europa.

Det gäller den av Europeiska Ministerrådets vid sitt 284:e möte den 2 mars 1978 antagna resolution som kom att kallas för Resolution (78) 8 on Legal Aid and Advice. Kortfattat kan resolutionen sammanfattas så att ingen skall behöva avstå från att hävda eller försvara sin rätt vid domstol eller rättsinstans pga bl.a. ekonomiska skäl.

Ett kort utdrag ur resolutionen :

Appendix to Resolution (78) 8 Part I - Legal aid in court proceedings

  1. No one should be prevented by economic obstacles from pursuing or defending his right before any court determining civil, commercial, administrative, social or fiscal matters. To this end, all persons should have a right to necessary legal aid in court proceedings. When considering whether legal aid is necessary, account should be taken of:
    a) a person's financial resources and obligations;
    b) the anticipated cost of the proceedings.
  2. Legal aid should be available even where a person is able to pay part of the costs of his proceedings. In that case, legal aid may be available with a financial contribution by the assisted person which shall not exceed what that person can pay without undo hardship.
  3. Legal aid should provide for all the costs necessarily incurred by the assisted person in pursuing or defending his legal rights and in particular lawyers' fees, costs of experts, witnesses and translations.

Detta ansågs vara en elementär rätt i ett demokratiskt samhälle. Ministerrådet skrev bl.a. följande i ingressen till resolutionen:

  • Considering that the right of access to justice and to a fair hearing, as guaranteed under Article 6 of the European Convention on Human Rights, is an essential feature of any democratic society;
  • Considering that it is therefore important to take all necessary steps with a view to eliminating economic obstacles to legal proceedings and that the existence of appropriate systems of legal aid will contribute to the achievement of this aim especially for those in an economically weak position;
  • Considering that the provision of legal aid should no longer be regarded as a charity to indigent persons but as an obligation of the community as a whole;
  • Considering that facilitating the availability of legal advice as a supplement to legal aid for persons in an economically weak position is of equal importance in the elimination of obstacles to access to justice.
  • Recommends the governments of member states to take or reinforce, as the case may be, all measures which they consider necessary with a view to the progressive implementation of the principles set out in the appendix to this resolution;
  • Invites the governments of member states to inform the Secretary General of the Council of Europe periodically of the measures taken to follow up the recommendation contained in this resolution.

Tjugo år senare gjorde Sverige det rakt motsatta – med bred riksdagsmajoritet “privatiserades” 1997 den allmänna rättshjälpen. Den försvann inte helt – den gjordes ”subsidiär” (underordnad) till de privata försäkringsbolagens rättsskyddsförsäkringar. Senare HD-avgöranden har dock ytterligare försämrat möjligheterna till rättshjälp så att den inte ens är subsidiär längre (NJA 2000 s. 400 (NJA 2000:62))

De allra flesta av dem som drabbats av negativa myndighetsbeslut har haft laglig rätt till juridiskt ombud, utan att de vetat om det. Inga massmedia har så vitt mig bekant heller belyst detta. Redan 1987 utfärdade Europeiska rådet ett tvingande direktiv som föreskrev att rättsskyddsförsäkringar skall omfatta väsentligt mycket mer än vad de gör i Sverige idag. Direktivet - Europeiska Rådets direktiv 87/344/EEG av den 22 juni 1987 om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring - säger bl.a. annat:

[..]För att den rättsskyddsförsäkrades intressen skall anses tillgodosedda skall han ha möjlighet att själv välja advokat eller någon annan person som har behörighet enligt nationell lag att biträda vid undersökningar eller förhandlingar och närhelst en intressekonflikt uppstår.[..]

Direktivet fortsätter:

[..]Artikel 2 1. Detta direktiv gäller för rättsskyddsförsäkring. Sådan försäkring innebär ett åtagande att, mot betalning av premie, bära kostnaderna för rättsliga förfaranden och tillhandahålla andra tjänster som har direkt anknytning till vad en sådan försäkring omfattar, främst för att - tillförsäkra ersättning för den förlust eller skada som den försäkrade åsamkats antingen genom utomprocessuell uppgörelse, eller genom civilrättsligt eller straffrättsligt förfarande, - försvara eller företräda den försäkrade vid civilrättsliga, straffrättsliga eller förvaltningsrättsliga förfaranden eller vid andra liknande förfaranden eller i anledning av att ersättningskrav har riktats mot honom.[..]

Ingen myndighet, rättsvårdande organ, konsumentorganisation, tillsynsmyndighet eller sammanslutning har brytt sig om att informera oss funktionshindrade eller den övriga breda allmänheten om denna lagenliga rätt till juridiskt ombud vid exempelvis överklagande av myndighetsbeslut, eller under en skaderegleringsprocess vid exempelvis arbetsskada eller trafikskada.

Sedan oktober 2004 har det pågått en diskussion mellan Svenska staten och EU kommissionen om Sveriges underlåtenhet att till fullo infoga direktivet i svensk lag. Sverige har envist försvarat sig, men den 17 oktober i år tröttnade kommissionen och riktade allvarlig kritik mot Sverige i form av ett så kallat ”motiverat yttrande”. Senast den 17 december skall Sverige svara kommissionen. Svaret avgör om kommissionen kommer att dra Sverige inför EG domstolen för fördragsbrott.

Av direktivet framgår också att rättsskyddsförsäkringen även skall omfatta förvaltningsrättsliga ärenden, såsom exempelvis Försäkringskassans indragningar av sjukpenning, arbetsskadelivräntor mm.

Personskadade har i årtionden klagat på att de är helt utelämnade på gott och ont till motparten – dvs det egna försäkringsbolaget - under pågående skadereglering av arbets- eller andra personskador. När det gäller trafikskadade har riksdagsmajoriteten har hittills nöjt sig med att som Justitieutskottet i betänkande ”2003/04:JuU14 - Processrättsliga frågor” påstå att

[..]....... rättshjälp inte får beviljas så länge tvisten om trafikskadeersättning är utomprocessuell. Under detta skede förutsätts försäkringsbolagen (min understrykning) bära parternas kostnader för rättsligt biträde.[/..]

Att verkligheten inte överensstämmer med detta förutsättande vet utskottet genom motioner i ämnet, men det tas ingen notis om. Inte ett ord om rättsskyddsförsäkringsdirektivet återfinns heller i Justitieutskottet behandlande av denna fråga.

Våra lagstiftare har med aktiva och medvetna handlingar undanhållit och underlåtit oss vår lagenliga rätt (EG-rätten) till juridiskt ombud. Det har kunnat ske bl.a. genom att den juridiska professionen i Sverige, med ytterst få undantag, enligt min uppfattning har varit makthavarnas medlöpare och svikit sin roll som spridare av kunskap inom området och som våra professionella garanter för vidmakthållande av rättssamhället och som maktens granskare. Läs gärna Domstolsverkets uppföljning av rättshjälpsreformen på deras webbplats , och hjälp mig gärna att finna något eller någon av dessa proffsdiskussioner rörande det nämnda direktivet.

Är det kanske signifikativt att det inte finns någon officiell publik webbplats i Sverige som har samlat dessa kunskaper och dokument på svenska språket. Dock har jag på min egen webbplats WhiplashInfo.se samlat alla de ovan nämnda dokumenten och betydligt fler rörande dessa ämnesområden, under huvudrubriken juridik, men inte heller den kan sägas vara komplett. I min strävan att finna handlingar och dokument kan jag konstatera att man måste veta nära nog exakt vad man letar efter, för att finna det man söker i officiella svenska källor.

Jag kan konstatera att för mig som funktionshindrad, för svårt sjuka och andra svaga grupper är det många gånger en välsignelse att Sverige idag är underställd EU rätten. Låt oss också se till att Svenska staten och vårt rättsväsende följer lagen.

Tomas Alsbro, funktionshindrad administratör av webbplatsen www.WhiplashInfo.se

Hosted by    Binero AB       Skyddas av ESET Smart Security

Copyright © 2001-2011 Tomas Alsbro, Whiplash Info. All rights reserved.