Patientsäkerhetslag

Sedan den 1 januari 2011 har vi en ny patientsäkerhetslag.

Syftet med den nya lagen är enligt lagstiftaren att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling.

Den nya patientsäkerhetslagen innebär bland annat följande:

• Vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada.
• Ansvaret för att pröva klagomål från patienter flyttas från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts bland annat av en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal.
• Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras till Socialstyrelsen.
• Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. Vid beslut om treårig prövotid ska det fastställas en prövotidsplan för den legitimerade.
• Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet.
• Om apotekspersonal har skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet ska detta anmälas till Socialstyrelsen.

En konsekvens av den nya lagen är sannolikt att möjligheten, för en patient inom svensk sjukvård, att ställa medicinsk personal till juridiskt ansvar, i praktiken har försvunnit.

Personligen anser jag att det måste vara möjligt att juridiskt yrkesansvar borde vara lika lätt för en enskild som det är för staten att ställa individen till ansvar för missöden. Inom Sverige har dock utvecklingen sedan årtionden gåt åt andra hållet. Det har blivit allt svårare för en enskild att hävda sin rätt gentemot myndigheter och deras representanter. Det krävs att man kan bevisa att myndigheten eller myndighetspersonen uppsåtligen begått fel eller brist i sin yrkesutövning för att sådan rätt skall kunna skipas.

Läkarkollektivet och myndigheter anser att kvarglömda material under kirurgi (diagnoskod Y61), felaktigt utförd operation (diagnoskod Y65), och feldosering (diagnoskod Y63) är missöden, kommer inte patientsäkerhetslagen att få avsedd betydelse. Många andra skulle kalla sådana missöden för oprofessionellt arbete. Lika illa är det att patientskadeförsäkringen sällan eller aldrig medger skadeersättning för vad de anser vara missöden. Så länge denna nomenklatura accepteras kommer inte patientsäkerheten att öka av någon betydande grad. Lika illa är det att de i patientsäkerhetslagen nämnda och beskrivna  patientsäkerhetsberättelser inte obligatoriskt skall tillställas Socialstyrelsen.   

Se gärna Svensk Ortopedisk Förening och dess beskrivning av diagnoskoder, eller varför inte ICD10Data.com (The Free 2012 Medical Coding Reference)

Jämför gärna med Flygsäkerhet eller Luftfartsverkets (LFV) syn på flygsäkerhet. LFV skriver: Flygsäkerhet är ”frånvaron av oacceptabel risk”

När det gäller säkerhetsrisker skriver Wikipedia följande under begreppet risk:

--------------------

Så här skriver Socialstyrelsen:

Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år.

Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen:

Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete.

• Socialstyrelsen kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten.
• Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer.

Inget krav att lämna in patientsäkerhetsberättelsen

Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren är skyldig att inrätta ett ledningssystem, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystemet.

Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet

Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Vårdgivaren ska också beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur – och när – man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart.

Beskrivning av resultat

Berättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Exempel på resultat kan vara att antalet fallskador eller vårdrelaterade infektioner har minskat, att vårdgivaren har förändrat rutiner så att de blir lättare att följa, att man skapat utbildnings- och träningsmöjligheter eller infört nya tekniska stödsystem.

Källa: Patientsäkerhetsberättelse

Om du är mer intresserad av risk-problem och riskanalys rekommenderas The Risk Management Guide.