Innehållsförteckning

1.8 Patientföreningar

2.1 Diagnostik

2.1.1 Inledning

2.1.2 Klassisk diagnos enl. ICD-10

2.1.3 Klassifikation ICD 10

2.1.4 Klinisk anatomisk indelning (WAD)

2.1.5 Tidsperspektiv ifrån en biologisk modell

2.1.6 Remisskriterier

2.2 Rehabilitering

2.2.1 Kriterier för konsultation

2.2.2 A Journalföring akutskede

2.2.2.K Journalföring vid fortsatt behandling

2.2.3 Sjukskrivning

2.2.4 Intygsskrivning

2.2.5 Uppföljningsrutiner

2.2.6 Avslutningskriterier för bedömning medicinsk behandling/rehabilitering

2.3 Behandling

2.3.1 Läkarens uppgift

2.3.2 Sjukgymnastens uppgift

2.3.3 Arbetsterapeutens uppgift

2.3.4 Psykologens uppgift

2.3.5 Kuratorns uppgift

2.4 Flödesschema

4 Bifogad information

4.1 Patientinformation i akutfas

4.2 Patient hemprogram

4.3 Sjukgymnastremiss

4.4 Försäkringsinformation till patienten

4.5 Checklista för journalföring i akutfasen (Saknas)

4.6 Mall för invaliditetsintyg

4.7 Uppföljningsfrågeformulär (Från Rehab 1-5 år)

5 Sammanfattning

8 Referenser

Skaraborg arbetar sedan många år med modifierad variant av vårdprogram, benämnda organisatoriska vårdprogram. Målsättningen är att få fram 20-25 sådana för "prioriterade sjukdomsgrupper". Med prioriterade sjukdomsgrupper menas i detta sammanhang de sjukdomsgrupper där många vårdnivåer/specialiteter är involverade i handläggningen. De organisatoriska vårdprogrammen vänder sig till en bred målgrupp, dvs. utöver berörd personal även beslutsfattare på såväl politisk- som tjänstemannanivå samt slutligen men inte minst berörd patientgrupp. Målsättningen är att varje program skall bli antaget av landstingsstyrelsen.

Organisatoriska vårdprogram utarbetas gemensamt av medicinska företrädare för berörda vårdnivåer och specialiteter. Företrädare, som utses av landstingsdirektören, representerar personalkategorier som bedriver diagnostik och behandling avseende den aktuella sjukdomsgruppen. Till skillnad från traditionella vårdprogram innehåller de organisatoriska vårdprogrammen, utöver avsnitt om diagnostik och behandling, en analys av optimal omhändertagandenivå i olika skeden för en specifik sjukdomsgrupp, dvs. en vårdkedjestudie med syftet att klarlägga respektive vårdenhets/vårdnivås ansvar i handläggningen. Ett organisatoriskt vårdprogram skall således beskriva kontaktytorna och patientflödet mellan vårdnivåerna/specialisterna. Berörd

patientförening ges tillfälle att presentera sina synpunkter i ett särskilt avsnitt. De organisatoriska vårdprogrammen innehåller även avsnitt som beskriver kvalitetsutvecklingsaspekter, fortbildningsaspekter. Förslag på tillgängliga minimiresurser kan beskrivas.

Syftet med de organisatoriska vårdprogrammen i Skaraborg kan således sammanfattas i en strävan att förtydliga ansvarfördelningen, öka kunskapsnivån, aktualisera kvalitetsutvecklingsaspekter, ge beslutsfattarna en "bild" av aktuell sjukdomsgrupp samt engagera samtliga personalkategorier i policyformandet.

Utifrån ovanstående har en arbetsgrupp utarbetat föreliggande förslag till

organisatoriskt vårprogram avseende whiplash-skada. Det skall redan inledningsvis nämnas att den medicinska delen i första hand vänder sig till

medicinsk personal. I övriga avsnitt har det varit arbetsgruppens strävan att inte använda facktermer mer än nödvändigt.

Arbetsgruppen har haft följande sammansättning:

Artur Tenenbaum, klinikchef, Rehab-klin, KSS, ordf

Noud Terstappen, leg sjukgymnast, Rehab-klin, KSS, sekr.

Per Angesjö, Primärvården, Skaraborg

Lisbeth Blom, kurator, Rehab-klin, KSS

Tomas Börsbo, distriktsläkare, Habo

Christina Fransson, chefsgymnast, Vårdcentralen, Töreboda

Martin Grudemo, Försäkringskassan centralkontor, Lidköping

Bengt Karlsson, överläkare, Ortopedklin, KSS

Ulla-Britt Odelhög, psykolog, Rehab-klin, KSS

Hillevi Wallgren-Larsson, arbetsterapeut, Rehab-klin, KSS

 

Ett särskilt tack riktas till överläkare på neurologmottagningen, Per-Erik

Lygner och dr Nadja Gramson vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS som granskat och inkommit med viktiga synpunkter med avseende på patientjournal.

Ett varmt tack till advokat Tore Brandtler, Allmänna Advokatbyrån i Skövde som inkommit med värdefull information med avseende på försäkringsfrågor.

 

Whiplash är en acceleration- deccelerationsmekanism av energiöverföring till nacken. Det kan härröra från påkörning bakifrån eller från sidan vid motorfordonskollision men kan också uppträda som en följd av stötvåld framifrån, vid dykning eller t ex fallolyckor. Kraften (våldet) kan resultera i skelett- och mjukdelskador (whiplashskador), vilka i sin tur kan leda till en mångfald av kliniska manifestationer, (Whiplash Associated Disorders, WAD).

 

Syftet och målet med att ta fram ett organisatoriskt vårdprogram utifrån den uppkomna kliniska bilden efter whiplash-trauma är att det ska ge en möjlighet till ett fungerande, strukturerat, dokumenterbart och utvärderingsbart

instrument för de akuta och kroniska omhändertagandet av whiplashpatienter i öppen och sluten vård.

Styrkan i programmet ligger inte i en mängd nya medicinska tekniska insatser utan i strukturering av behandlingen på alla nivåer. Vi strävar efter standardiserade kriterier och benämningar vid diagnostisering av patienten. En noggrann klinisk värdering är viktig för att tidigt få fram patogenetiskt riktig diagnos som ligger till grund för så tidig rehabilitering som möjligt (beroende på grad av WAD) .

Kompendiet har utarbetats av ett multidisciplinärt team bestående av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator ifrån både primärvård och länssjukvård. Även Försäkringskassan har kopplats in för att förankra hantering av whiplashpatienter. Advokat har tillfrågats ang. försäkringsfrågor. Vid det akuta omhändertagandet ställs särskilda krav på läkare och sjukgymnast

(t ex tidsplanering, behandlingssätt, informationsutbyte, uppföljningssätt).

En av de största utmaningarna för sjukvården, försäkringsbolagen/kassa, allmänheten etc. är:

Förebyggande av kroniska funktionsnedsättningar relaterade till WAD och möjligheter att erbjuda ett effektivt omhändertagande, för att minska ett kroniskt tillstånd.

Det övergripande syftet i detta projekt är att:

Öka individens livskvalitet och där delmålen är återgång till arbetslivet, då samhällskostnaderna är stora för den som ej kan upprätthålla sitt arbete. Det är också troligt att den totala sjukvårdkonsumtionen inte blir så omfattande om strukturerat omhändertagande göres.

 

Förväntade långsiktiga effekter är:

1.3.1 Optimerat akut och subakut omhändertagande.

1.3.2 Minimet antal individer som utvecklar allvarliga kroniska besvär.

1.3.3 Tidigt identifierande av kroniska situationer där kvalificerad rehabilitering bör sättas in för minskning av individuellt lidande och samhälleliga kostnader.

Whiplashskador har varit ett begrepp i den medicinska litteraturen sedan Crow myntade uttrycket 1928. Han definierade whiplash i artikeln "Injurys to the cervical spine" som en traumamekanism där halsryggen påverkas vid ett indirekt trauma. Vid början av detta århundrade beskrev man liknande traumamekanism som uppstod när tågvagnar kopplades ihop på järnvägsstationer. Smärtor som då uppstod i nacken kallades "railway spine". Liknande skador hade många piloter under första och andra världskriget (t ex katapultstart av flygplan från hangarfartyg).

Problemet vid fordonskollision (t ex påkörning bakifrån) diskuterades under 1960-talet i USA och ledde till konstruktion av s.k. "huvudstöd" på bilstolen. Denna utveckling pågår fortfarande eftersom patientantalet med diagnosen whiplash ökar enligt försäkringsbolagens statistik.

Halsryggskador är mycket sällan livshotande. Vissa individer drabbas dock av långvariga besvär på grund av till synes bagatellartade trauma. Även vid låg hastighet som 6-8 km/h utsätts halsryggen för cirka 4,5 G vilket anses utgöra nedre gräns för uppkomst av mild whiplashskador. Vid påkörningshastighet 32 km/h bakifrån blir toppacceleration cirka 12 G. Merparten av skadorna orsakas av trafikolyckor. Vad skademekanismen är och hur man skall

diagnosticera och behandla skadorna har varit ett stort problem under snart ett halvt sekel. Ur epidemiologiskt perspektiv är konsekvenserna av whiplash-trauma oftast relativt godartade och tre månader efter trauma blir de flest återställda och mår bra.

Det är oklart hur många personer som totalt drabbas av whiplashskador i Skaraborg. Efter tidigare publicerade studier kan man anta att upp till flera tusen personer per år kan vara en aktuell siffra. De flesta har ett okomplicerat och godartat förlopp.

Från olika länder rapporteras incidenstal på mellan 0,44 - 3,8 per 1 000 patientfall. Prevalensen beräknas i hela befolkningen till 1% med kronisk smärta efter whiplash-trauma och 0,4% med allvarlig konstant smärta. Från olika länder rapporteras incidenstal på mellan 0,44-3,8 per 1 000 patientfall.

 

 

 

I samband med kraftigare nackvåld kan skador på mjukvävnad eller skelett uppstå. Vid mycket kraftigt våld kan kotfrakturer, stora ligamentskador eller diskbråck uppkomma. Dessbättre inträffar detta sällan.

Dessa stora skador upptäcks i regel direkt efter olyckan eftersom det ger upphov till uttalade symtom och lätt upptäcks i samband med undersökning efter olyckan. I samband med de flesta nackskador uppkommer dock endast lindrigare sträckningar i ledband eller muskler som självläkare på några veckor.

Vad är då orsaken till att så många utvecklar kronisk värk efter nackskador och i en del fall efter ganska ringa våld?

Hos en del av dessa patienter kan värken bero på ett snabbare åldrande i en enstaka kotmellanskiva eller facettled eventuellt beroende på en lokal skada i dessa strukturer i samband med olyckan.

I många fall kan man dock inte påvisa några strukturella förändringar vid röntgenundersökning. Vad värken beror på i dessa fall kan man inte alltid säkert bestämma men troligen orsakas besvären i många fall av en kronisk smärtutveckling jämförbart med utveckling av kronisk ländryggsvärk. Man utvecklar då kroniskt värk trots att den ursprungliga vävnadsskadan är mycket beskedlig och självläkande inom kort tid. Viktiga faktorer vid utveckling av sådan kronisk värk är exempelvis ångest och oro samt inaktivitet som ger upphov till muskelspänningar i nacke och axlar. Snabb återgång i normal aktivitet inklusive arbete motverkar denna utveckling.

De senaste 20 åren har det skett en kraftig ökning av antalet patienter som söker läkare pga. besvär från nacke och axlar och allt fler har fått diagnosen whiplash-skada. Troligen sker det en viss överdiagnostik. När det ursprungliga våldet har varit ringa och besvären utvecklats efter lång tid är det osannolikt med samband. Orsaker till denna överdiagnostik kan vara att diagnosen whiplash har uppmärksammats allt mer på senare år och att det av ekonomiska skäl kan vara mer fördelaktigt att få diagnosen whiplash-skada.

Whiplash-skada är idag den diagnos som totalt medför störst utbetalningar från trafikförsäkringarna. I en nyligen genomförd studie från Lettland där whiplash inte ersätts via trafikförsäkringen har man kunnat påvisa att betydligt färre utvecklar kroniska nackbesvär efter nackvåld i samband med trafikolyckor.

 

1.4.2 De vanligaste akuta symtomen efter whiplash-trauma är:

a. Nacksmärta

b. Huvudvärk

c. Känselstörningar

d. Svaghet i armarna

e. Yrsel

f. Synstörningar

g. Andra symtom

h. I längre perspektiv kan förekomma minnes- och koncentrations svårigheter

1.4.3 Ett hundra patientfall inom Skaraborg kan resultera i att dessa får en

1.4.4 bestående problematik. Flera studier har visat att ett strukturerat omhändertagande i hela vårdkedjan ger klara vinster för både patient och sjukvårdsekonomi genom bl. a. en bättre hälsorelaterad livskvalitet och mindre behov av institutionsvård. De flesta whiplashfallen behandlad i primärvåren och de svåra tillstånden bedöms, utreds och utbildas via ett multidisciplinärt whiplashteam vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS.

 

1.4.4 Patientflöde

KSS betjänar i första hand patienter från Skaraborg.

1.4.5 Whiplashteam

Whiplashteam vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS är den instans i

länet som disponerar en multidisciplinärt team för bedömning, utredning och utbildning av personer som i samband med olyckshändelser drabbats av whiplashskador och efterföljande komplikationer. Det rör sig om drygt ett

hundratal patienter om året som bör aktualiseras via distriktläkare efter 3 månader om indikationer föreligger, se flödesschema 2.4. Vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken gör man vid första tillfället en bedömning under en dag via läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, där psykologen är med vid teambeslut. Föreligger behov för ytterligare utredning görs sådan vid kliniken under två veckor. Då föreligger också möjligheter till neuropsykologisk test. Patienter med behov för utbildningsperiod, kan utbildas vid kliniken under 9 veckor, en dag i veckan.

Samordnande läkare från Rehabiliteringsmedicinska kliniken ombesörjer kompletterande och mer resurskrävande undersökningar än röntgen halsrygg och provocerad röntgen halsrygg vid de fall det behövs utifrån teamets totala bedömning nödvändigt.

 

 

1.5 Fortbildning

1.5.1 Kontinuerlig fortbildning av länets personal som arbetar med whiplash-

patienterna är önskvärt.

1.5.2 Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid KSS ansvarar för två informationsmö ten per år. Hela vårdprogrammet gås igenom inkl ev. uppdateringar och

utvärderingar och möjlighet till frågor ges. Utbildningsmöten annonseras i

Kontakt-R och medför en viss kostnad för deltagarna.

1.5.3 Återkommande symposium på nationell och internationell nivå för alla yrkeskategorier bör uppmärksammas.

1.5.4 Är din arbetsplats eller arbetsgrupp i behov av utbildningsplan, ta kontakt med Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS. Fax nr 0500 - 43 2939.

1.6.1 Det finns idag multidisciplinärt forskningsteam på KSS som arbetar

1.6.2 kontinuerligt med utvecklingsmöjligheter. I detta team ingår representanter från:

1.6.2 Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS

1.6.3 Öron-näs- och halskliniken, KSS

1.6.4 Röntgenavdelningen, KSS

1.7.1 Målsättningen är att varje whiplashpatient i samband med akutbesök bedömes och dokumenteras enligt journalmall 2.2.2.A

1.7.2 Att varje patient erhåller samma adekvata information med avseende på den medicinska skadan, förloppet och försäkringar enl. 4.1, 4.2.

1.7.3 Att varje patient med kvarstående besvär följer riktlinjer i vårdprogrammet enl. flödesschema vårdkedja punkt 2.4.

1.7.4 Vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken har varje yrkeskategori framlagt

standardiserat undersökningsdokument i datoriserad journal (Melior).

1.7.5 I datoriserad patientjournal (Melior) finns lämpliga sökord för att kunna åstadkomma kvalitetsförbättring och utveckling.

1.7.6 Rehabiliteringsmedicinska kliniken ansvarar för att uppföljningsfrågeformulärer skickas till alla bedömda och utredda patienter vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken 1,2, 3,4, 5 år efter besöket. Att det materialet sammanställs och utvärderas.

 

 

1.8 Patientföreningar

1.8.1 Patientföreningen har brevledes informerats om vårdprogrammet och lämnats möjlighet att inkomma med synpunkter.

Patientföreningar i Sverige

Riksföreningen för Trafik- och Polioskadade

Box 2031

171 02 SOLNA

Besöksadress: Vintergatan 2

Sundbyberg

Telefon: 08 - 28 01 02

Telefax: 08 - 28 15 60

2.1 Diagnostik

2.1.1 Baseras på omfattande anamnesupptagning, kliniskt status och röntgen av nacken i akutskede. Tillståndet klassificeras enl. ICD-10, med medföljande WAD-klassificering.

2.1.2 Klassisk diagnos enl. ICD-10 för whiplash S13 Luxation och distorsion av leder och ligament i hals och halskotpelare (S13.4 Whiplash, tillägg V49.xx eller Y850)

2.1.3 Klassifikation ICD10 bidiagnose

Detta är en grov vägledning för benämningar, termer och koder samt en hjälpreda till prioriteringsförslag inför specifika t ex morfologiska och neurobiologiska forskningsinstanser, statistikföring, kartläggning och skilja whiplashdiagnos och symtom från andra diagnoser och symtomatologi.

2.1.4 Klinisk anatomisk indelning (WAD)

WAD-klassifikation gäller vid initial bedömning i akut skede. Symtomen ger en del information och styr prognosen och behandlingen.

– när används WAD

- kan WAD diagnosindelning ändras och ställas senare

– WAD kopplat till symtom att patienten är utsatt för yttre våld?

2.1.5 Tidsperspektiv ifrån en biologisk modell

Här ingår en komplett ifylld journalmall (se 2.2.2.A) från patientansvarig

distriktsläkare och en kopia på journal från akutmottagningen och kopia på svar samt bilder från provokationsröntgen. I övr. se 2.2.2, kriterier för konsultation av medicinska specialister.

 

 

2.2 Rehabilitering

2.2.1 Kriterier för konsultation av medicinska specialister

2.2.1.1 Whiplash-skada klassificerad WAD IV omedelbar kontakt med ortoped/kirurg.

2.2.1.2 Skada klassificerad enl. WAD III med uttalad rhizopati och eller myelopati kontakt med ortoped/kirurg.

2.2.1.3 Misstanke om halsdiskbråck - kontakt med ortoped/kirurg eller specialist vid Rehabiliteringsmedicinska klinikens whiplashteam som ombesörjer MR- undersökning och vidare förmedlar kontakt med neuroortopeden.

2.2.1.4 Skada klassificerad enl. WAD I-II-II med kvarstående problem efter 3 veckor. Kontakt med distriktsläkare.

2.2.1.5 Skada klassificerad enl. WAD II-III med kvarstående symtom och kvarstående sjukskrivningsbehov på heltid. Remiss till multidisciplinärt whiplashteam Rehabiliteringsmedicinska kliniken enl. remisskriterier (se 2.1.6)

 

2.2.2.1.1 Olyckan

Olyckan inträffade
på väg till/från arbetet q
på arbetsplatsen q
på fritiden q
annat ............................................................................................................

2.2.2.1.2 Typ av olycka?
Trafik q

dykning q

fall (från höjd) q
halkning q
slag q

annat .............................................................................................................

2.2.2.1.3 Skadeförlopp ( kort beskrivning) ..................................................................

...........................................................................................................................................

............................................................................................................................................

2.2.2.1.4.1 Slag mot huvudet Ja q Nej q

2.2.2.1.4.2 Andra skador än nacken: ................................................................................

2.2.2.1.4.3 Bilmärke

Patientens fordon ...........................................................................................

Motpartens fordon .........................................................................................

2.2.2.1.24.4 Hastighet vid kollisionsögonblicket

Patientens fordon ........................................km/h

Motpartens fordon ......................................km/h

2.2.2.1.4.5 Patienten var vid olyckstillfället:
Förare q
Passagerare fram q
Passagerare bak höger q
Passagerare bak vänster q

2.2.2.1.4.6 Använde pat. bilbälte i samband med bilolyckan? Ja q Nej q
Hade pat. nackstöd i samband med olyckan? Ja q Nej q
Hade pats bil airbag (utlöst)? Ja q Nej q
Hade pats bil dragkrok? Ja q Nej q

Hade pats bil plåtskador? Ja q Nej q

2.2.2.1.5 Tidigare

olyckor q
skallskada q
nackskada q
whiplashskada q
återkommande huvudvärk q
migrän q
nackbesvär q
ryggbesvär q
andra sjukdomar..............................................................................................

ev. kommentarer ............................................................................................

2.2.2.1.6 Socialt

2.2.2.1.6.1 Civilstånd .......................................................................................................

2.2.2.1.6.2 Arbetssituation?
Arbete q ...................% Sedan............................ Sjukskriven q ...................% Sedan............................
pga. ...............................................................................................................
Pensionär q Sedan .........................................
Annat ...........................................................................................................

2.2.2.A Journalföring i akutskede

Anamnes ifylld av patient Ja q Nej q

2.2.2.2 Status

2.2.2.2.1 At:

2.2.2.2.2 Smärtpåverkan:

2.2.2.2.3 Somatiskt status:

2.2.2.2.4 Lokalt status - halsryggrad:

2.2.2.2.5 Riktat neurologiskt status

2.2.2.2.5.1 Kranialnerver

2.2.2.2.5.1.1 Pupiller, ljusreflex (N IV)

normal q nedsatt q

2.2.2.2.5.1.2 Följerörelser (N III, IV, VI) vid blick uppåt nedåt hö vä

Normala q q q q

Asymmetriska q q q q

Nystagmus N VIII q q q q

2.2.2.2.5.1.3 Ansiktssensibilitet / cranialreflex (N V)

Normal q Nedsatt q

2.2.2.2.5.1.4 Ansiktsmotorik (N VII)

Normal q Nedsatt q

2.2.2.2.5.1.5 Sväljning (N IX, X)

Normal q Nedsatt q

2.2.2.2.5.1.6 Artikulation ( N X)

Normal q Dysartri q

2.2.2.2.5.1.7 Axellyftning (N XI)

Normal q Pares q

2.2.2.2.5.1.8 Tungmotorik (N XII)

Normal q Pares q

2.2.2.2.5.2 Motorik Normal Nedsatt

Hö Vä

Armabduktion, armlyft åt sidan (C5) q q q

Flexion i armbågen (C5, C6) q q q

Dorsalextension i handleden (C6) q q q

Extension i armbågen (C7) q q q

Flexion i fingrarna (C8) q q q

Abduktion i fingrarna (Th1) q q q

Handkraft q q q

Benlyft i liggande (L1, S1) q q q

Hälgång (L4, L5) q q q

Tågång (S1, S2) q q q

2.2.2.2.5.3 Koordination

Normal Deviation/patologi

Hö Vä

Gångbalans q q q

Rombergs prov q q q

Finger/näs q q q

Häl/knä q q q

2.2.2.2.5.4 Sensibilitet (Key points) (Stick och beröring)

Normalt Nedsatt

Hö Vä

Occipitalt (C2) q q q

Supraclavikulärt (C3) q q q

Acromioclavikulärt (C4) q q q

Radialt i fossa cubiti (C5) q q q

Proximalt falang dig I dorsalt (C6) q q q

Proximalt falang dig III dorsalt (C7) q q q

Proximalt falang dig V dorsalt (C8) q q q

Ulnart i fossa cubiti (Th1) q q q

Axilla (Th2) q q q

Bål (Th3 - Th12) q q q

Subinguinalt (L1) q q q

Anteromedialt på låret (L2) q q q

Anteromedialt på knät (L3) q q q

Medial malleolus (L4) q q q

3:e MTP-led, dorsalt (L5) q q q

Lateral sida av hälen (S1) q q q

Fossa poplitea (S2) q q q

Tuberositas ischii (S3) q q q

Perianalt (S4-S5) q q q

2.2.2.2.5.5 Reflexer

Normal Stegrad Nedsatt Upphävd

Hö Vä Hö Vä

M. Biceps brachii (C5) q q q q q q

M. Brachioradialis (C6) q q q q q q

M. Triceps brachii (C7) q q q q q q

M. Flexor digitorum (C8) q q q q q q

M. Quadriceps (L4) q q q q q q

Achilles (S1) q q q q q q

Babinski pos q neg

2.2.2.3 Röntgen nacke Normal q Patologisk q

2.2.2.4 Undersökningsfynd Ja Nej

Tecken på hjärnskakning q q

Tecken på ryggmärgspåverkan (myelo-

pathi) q q

Tecken på rotpåverkan (rhizopathi) q q

Tecken på instabilitet/fraktur q q

Tecken på luxation/subluxation q q

Diagnos (ICD-10) .................................................................................

WAD-klassificering ...............................................................................

2.2.2.5.1 WAD-klassificering

Grad 0 q

Inga besvär och inga fysikaliska fynd

Grad I q

Nackbesvär (enbart smärta, stelhet eller ömhet).

Inga fysikaliska fynd

Grad II q

Nackbesvär och muskuloskelettala fynd

(inskränkt rörelseomfång, ömma punkter).

Grad III q

Nackbesvär och neurologiska fynd.

(reflexer, svaghet, känselbortfall)

Grad IV q

Nackbesvär och fraktur eller dislokation

2.2.2.1.4 Nackskademoment

Extrem flexion q

Extrem extension q

Extrem sidoböjning q

Extrem kompression q

Annat:.............................................................................................................

2.2.3 Sjukskrivning

2.2.3.1 Distriktsläkaren är huvudansvarig för patientens sjukskrivning.

2.2.3.1.1 Rehabiliteringsläkaren ansvarar för patientens sjukskrivning under tiden

patienten utreds via Rehabiliteringsmedicinska kliniken.

2.2.3.1.2 Rehabiliteringsläkaren ansvarar för patientens sjukskrivning då denne skall bedömas eller kirurgiskt åtgärdas via neuroortopedisk konsult.

2.2.4 Intygsskrivning

2.2.4.1 Distriktsläkaren utfärdar invaliditetsintyg enligt intygsmall 4.7. på grundval av den kunskap som den behandlande läkaren besitter om patienten samt den information som föreligger i form av:

- journalanteckningar enl. 2.2.2.

- röntgensvar med avseende på halsryggen

- remissvar från rehabiliteringsmedicinska klinikens multidisciplinära

- whiplashteam efter en bedömning som återremitterat ärendet till distriktsläkare innehållande teambeslut, läkare-, kurator, sjukgymnast-, arbetsterapeut-, psykologanteckningar.

2.2.4.2 Specialist i rehabiliteringsmedicin utfärdar invaliditetsintyg på de patienter som har genomgått två-veckors utredningen vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, kopia av det intyget skickas för kännedom till inremitterande distriktsläkare.

 

2.2.5 Uppföljningsrutiner

2.2.5.1 De patienter som har varit föremål för bedömning och/eller utredning vid

Rehabiliteringsmedicinskakliniken följs upp enligt uppföljningsfrågeformulär, se punkt 4.8, 4.9,och återrapporteras på så sätt att blankett skickas från

Rehabiliteringsmedicinska kliniken till patienten 1-2-3-4-5 år efter skadan

enligt specifik uppföljningsfrågeformulär.

2.2.5.2.1 Uppföljningsfrågeformuläret är ett viktigt instrument för att följa och

2.2.5.2.2 utvärdera vård programmet för whiplashskador.

2.2.5.2.2 Uppföljningsfrågeformulär göres enbart på patienter som har varit föremål för multidisciplinär bedömning och/eller utredning av whiplashteam vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS.

2.2.5.2.3 Fem exemplar av identiskt frågeformulär skickas till patienten från

Rehabiliteringsmedicinska kliniken 1,2,3,4,5 år från patientens skadetillfälle.

2.2.5.2.4 Uppföljningsfrågeformuläret har för avsikt att följa patientens livskvalitet och sjukvårdskonsumtion. Se bilaga uppföljningsfrågeformulär.

2.2.5.3 Övergripande uppföljning

Övergripande uppföljning/utvärdering av det organisatoriska vårdprogrammet sker av en styrgrupp. Denna grupp som ska uppdatera programmet och förutsätter att detta sker i tvåårsperioder.

 

 

2.2.6 Avslutningskriterier för bedömning medicinsk rehabilitering/behandling

2.2.6.1 Patienten är medicinskt färdigutredd och utan besvär.

2.2.6.2 Patienten är medicinskt färdigutredd och klarar egen vård och bedöms ha en hel arbetsförmåga. Tillståndet är stationärt.

2.2.6.3 Patienten är medicinsk färdigutredd men i behov av yrkesinriktat

rehabilitering. Försäkringskassan och arbetsgivare tar över ansvaret.

2.2.6.4 Patienten är medicinsk färdigutredd och arbetsförmågans nedsättning är klar- lagd för avsevärd tid.

2.2.6.5 Patient med diagnos som kräver annan specialistvård, typ neuroortopedisk kirurgi, rehabilitering återupptas efter avslutat operativt ingrepp.

2.2.6.6 Patienten önskar avbryta och uteblir från flera besök eller medverkar inte.

2.3.1 Läkarens uppgift

Läkaren har det övergripande medicinska ansvaret angående undersökning, utredning, diagnos, behandling och rehabilitering av varje patient.

2.3.1.1 Läkare vid akutmottagning eller jourläkarcentral.

2.3.1.2 Att göra en adekvat anamnestisk och klinisk bedömning enl. journalmall 2.2.2.A

2.3.1.3 Ombesörja röntgen av halsryggen.

2.3.1.4 Ge patienten adekvat information med avseende på medicinskt förlopp och försäkringar och överlämna skriftlig information enl. 4.1, 4.2, 4.3.

2.3.1.5 Tar alltid ställning till skadans omfattning enl. WAD-klassificering.

2.3.1.6 Ombesörjer akut remiss till ortoped/kirurg då skadan bedömes som WAD IV eller om symtomatologin för en sådan skada föreligger.

2.3.1.7 Läkare vid akutmottagning/journläkarcentral ombesörjer i sin anteckning att journalmaterial enl. 2.2.2 och röntgensvar skickas vidare till patientens

distriktsläkare.

2.3.1.8 Distriktsläkarens uppgifter

2.3.1.9 Göra en ny bedömning av patienten tre veckor efter skadan om patienten

söker enligt patientinformation i akutfas 4.1.

2.3.1.10 Göra en ny klinisk bedömning enl. journalmall 2.2.2.K

2.3.1.11 Utfärda remiss till sjukgymnast enl. sjukgymnastremiss 4.3.

2.3.1.12 Ombesörja att patienten erhåller adekvat information.

2.3.1.13 Ombesörjer ev. sjukskrivningsbehov.

2.3.1.14 Ombesörjer ev. kontakter med FK eller arbetsgivaren.

2.3.1.15 Ombesörjer återbesök om patienten har kvarstående uttalad problematik och sjukskrivningsbehov tre månader efter skadan. Beställer provocerade röntgen av halsryggen och remitterar patienten för multidisciplinär bedömning av whiplashteam vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken för de patienter som uppfyller kriterier för detta.

2.3.1.16 Distriktsläkaren ansvarar för utfärdande av invaliditetsintyg på de patienter som inte varit föremål för tvåveckors utredning vid Rehabiliteringsmedicinska

kliniken.

2.3.1.17 Specialist i rehabiliteringsmedicin

2.3.1.18 Gör en ny anamnestisk och klinisk bedömning av patienten p g a den inkomna remissen och de kopior på journalmall 2.2.2, kopior på rtg-svar från röntgen nacke och provocerade bilder av halsrygg.

2.3.1.19 Tar ställning till om ytterligare undersökningar skall utföras t ex konsult öronklin, MRT, SPECT m fl.

2.3.1.20 Samordnar resultat från den multidisciplinära bedömningen och utredningen.

2.3.1.21 Skickar svar till inremitterande distriktsläkare inkl adekvata handlingar.

2.3.1.22 Ansvarar för sjukskrivning under utredningstiden vid kliniken.

2.3.1.23 Ansvarar för utfärdande av invaliditetsintyg för de patienter som genomgått tvåveckors utredning vid kliniken.

2.3.1.24 Specialist ortoped/kirurg eller neuroortoped

2.3.1.25 Ansvarar för adekvat bedömning, ev. operativa åtgärder.

2.3.1.26 Ansvarar för att adekvat information, remissvar skickas till patientens distrikt läkare och läkare vid Rehabiliteringsmedicinska klinikens whiplashteam.

2.3.2 Sjukgymnastens uppgift och behandling

Anamnes

Målsättningen är att

- definiera patientens problem och tillgångar.

- beskriva besvärens karaktär, lokalisation, allmänt hälsotillstånd och

sjukhistoria (debutprofil)

- sjukgymnasten registrerar sambandet mellan dessa faktorer som sedan

- ligger till grund för en målinriktad funktionsnedsättning.

Klinisk funktionsundersökning

Målsättningen är att

- med en sjukgymnastisk undersökning försöka fastställa ett ev samband mellan objektiva fynd och patientens upplevda symtom och hur dessa på- verkar den dagliga funktionen.

Den utförda specifika ortopedisk-medicinska undersökningen av patienten med whiplash relaterade tillstånd, omfattar bl a

- Inspektion

- Funktionella rörelser (provokation) samt demonstration av smärtlindring.

- Aktiva rörelsetester nacken/axlar (via t ex Myrin mätning)

- Passiva segmentella/fysiologiska rörelsetester provokation samt avlast ning/smärtlindring av symtom

- Stabilitetsundersökning (vid behov)

- Neurologisk undersökning, balans, djup sensibilitet, reflexer, sensibilitet, kraft, differentiera mellan central resp perifer skada.

- Yrseltest - registrera symtom som yrsel, nystagmus, eller sluddrigt tal vid huvudrörelser.

- Palpation

- Smärtritning, smärtskattning (Visuell Analog Scale = VAS).

- Provbehandling

Utifrån dessa undersökningsfynd planeras mål och delmål för behandling.

Behandling

Första besöket 1-7 dagar efter skadan.

Patienten får ett individuellt anpassat hemprogram vid första besöket hos sjukgymnasten, som innefattar bl a hållnings/ergonomisk rådgivning, aktiv smärtfri rörelseträning, information om användandet av mjuk halskrage (endast vid behov och kortvarigt). Regelbunden uppföljning av hemprogrammet och ev. justeringar sker under den akuta/subakuta vårdtiden. Alla behandlingar är individuellt anpassade och utförs på empiriskt grund. Bemötandet avser även att lugna patienten och att avdramatisera.

Uppföljning av första besöket (efter 7 dagar)

Behandling för tidig smärtlindring och mobilisering, för att främja den biologiska läkningsprocessen i kroppen (ca 2 månader) rekommenderas, likaså ska erhålls information om den goda prognosen. Återupptagandet av normal aktivitet och återgång till arbetet stimuleras. Följande ska alltid registreras:

- Allmänt hälsotillstånd

- Funktionella rörelser (provokation och smärtlindring)

- VAS

- Smärtritning

- Inspektion

- Aktiva rörelsetester

- Neurologisk undersökning

En kompletterande bedömning och anpassning av behandlingen sker med hänsyn till besvärens stabilitet, svårighetsgrad och irritabilitet. Utvärdering ska göras före, under och efter en behandlingsåtgärd (kvalitetssäkring). Denna delstatus följs upp under hela rehabiliteringsprocessen.

Åtgärderna går ut på:

- Smärthämning

- Avspänning

- Lugna och ge ökad tillförsikt

- Vidmakthålla funktioner

- Öka rörlighet och öka aktivitet

- Ergonomi, råd och instruktioner

- Relatera funktionstillståndet till krav i arbetssituationen.

En muntlig/skriftlig överrapportering av patienten ska ske från sjukgymnaster inom primärvården till sjukgymnaster som arbetar på

rehabiliteringsmedicinska kliniken.

Sjukgymnastik inom ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam (3-6 mån efter skadehändelsen)

En effektiv insats av ett rehabiliteringsteam vid rätt tidpunkt är en förutsättning för att patienten ska kunna rehabiliteras till optimal förmåga utifrån sina förutsättningar. Sjukgymnastens roll i ett multidisciplinärt team är bl a att öka livskvalitet hos dessa patienter med långvariga besvär, där delmål bl a kan vara återgång till arbetslivet eller omskolning. Vi vill poängtera att denna patient kategori bör bemötas utifrån ett helhetsperspektiv.

En ny funktionsbedömning görs då sjukgymnasten registrerar patientens nuvarande problem och resurser. Detta undersökningsresultat används som en komplettering av läkarens intyg till t ex advokat, försäkringskassa.

Vidare delges resultatet till inremitterande instansen och andra teammedlemmar på Rehab-kliniken. Sjukgymnasten lägger fram ett förslag till ev. vidare sjukgymnastiska insatser, som skall ske via primärvårdens sjukgymnastik.

Utbildning

Vidare åtgärder för patienter på Rehab-kliniken är sjukgymnastisk gruppbehandling bl a avspänning, bassängträning och diskussion kring olika tema bl ergonomi/hållning, fysisk aktivitet, stress, sömn och annan praktiskt användbar information.

Avsikten är att ge patienten insikt om och acceptans av en ny livssituation.

Dokumentation och journalföring sker idag i primärvården via olika datoriserade system (t ex Lazy, Rehab II, BMS). Länssjukvården KSS. Sjukgymnastik, rehabiliteringsmedicinska kliniken använder sedan 1 april, 1997 Melior datasystem. F ö har Falköping/Lidköping länssjukvård ett manuellt journalföringssystem.

Whiplashskadade kan ha mycket svårt och ibland omöjligt att utföra vardagliga handlingar. "Att få något gjort" är svårt då planeringsförmågan brustit, ex på aktiviteter som kan vara störda är följande:

- att se på tv

- att läsa en bok

- att leka med barnen

- att tvätta håret

- att sitta en längre stund

- att umgås med vänner

- att sköta sitt arbete

Arbetsterapeuten bedömer patientens aktivitetsmönster med ADL-taxonomi och OCCAIRs efter whiplashskadan i relation till före olyckan. Bedömningen innefattar alla aktiviteter som utförs då man sköter sin person, boendet, arbete/skola och fritid. Balansen mellan arbete och fritid, antalet symtomutlösande faktorer ( ex: smärta, domningar, ilningar, yrsel, illamående), intellektuella/kognitiva funktioner (ex: perception, minne koncentration) och psykisk uthållighet analyseras. Lokal avspänningsförmåga av nack/axelmuskulatur mäts med EMG-Biofeedback.

Utredningsresultat leder till

- att oförmågor kompenseras och återtränas.

- Ergonomiundervisning kopplad till dagliga situationer.

- Arbetsplatsbesök som ofta leder till omorganisation på arbetsplatsen t ex arbetsrotation och arbetshjälpmedel.

- Finns företagshälsovård kopplad till arbetsplatsen följer de upp

åtgärderna.

- Samarbete mellan teammedlemmar och ev. företagshälsovård, arbetsgivare och försäkringskassan.

Bedömning

De whiplashpatienter som av teamet bedömts behöva psykologkontakt träffar psykolog för bedömningssamtal. I detta samtal inhämtas information om olyckans förlopp, ev. tidigare skador och olyckor, neuropsykologiska symtom, personlighetsbeskrivning före och efter olyckan och utbildningsbakgrund.

Utredning

Utifrån den information som framkommer i detta första samtal bedömer

psykologen om neuropsykologisk utredning ska göras. En sådan omfattar 6-8 timmar och genomföres polikliniskt. När den neuropsykologiska bedömningen visar cerebral påverkan som kognitiva bortfall och/eller postcommotionellt syndrom kan patienten remitteras till en arbetsterapeut med neuropsykologisk inriktning för vidare träning eller till hjärnskadeteamet, Rehab-klin, KSS.

Gruppverksamhet

Efter bedömningsperiod kan patienten erbjudas deltagande i utbildningsgruppverksamhet tillsammans med patienter med liknande skador.

Målsättningen är

– att ge gruppdeltagarna kunskap och information om whiplashskador och dess konsekvenser.

- att ge gruppdeltagarna möjligheter att utbyta erfarenheter och bearbeta den förändrade livssituationen.

Samtal

Om olyckan/skadan har medfört svårigheter av emotionell karaktär som patienten inte kan bearbeta på egen hand och som kvarstår efter deltagande i gruppverksamhet kan patienten erbjudas psykologkontakt enskilt under en begränsad tid.

Kurator har särskild psykosocial kompetens i teamet.

Tillsammans med patienten diskuteras mål och hinder för en förändring Ett förändringsarbete är ett tungt och mödosamt arbete för patienten, en process som måste få ta tid. Målen eller delmålen dokumenteras, följs upp och utvärderas.

Kuratorns uppgift är

- att utreda patientens livssituation med fokus på de psykosociala och existentiella faktorerna bakom hälsan.

- att med adekvata psykosociala insatser bidraga till att patienten uppnår en optimal livskvalitet.

– att ge social information/vägledning, råd och stöd.

- att samordna de sociala stödinsatserna.

Kurator etablerar och utvecklar goda kontakter med försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetsmarknadsinstitut, företagshälsovård, socialtjänst osv. Vid behov ska kurator vara väl förtrogen med patientens arbetsplats och göra arbetsplatsbesök för att bilda sig en uppfattning om arbetets krav och innehåll.

 

2.4 Flödesschema

Flödesschema belyser de adekvata åtgärder i kronologisk ordning (tids X- axel) med hänsyn till WAD klassificering (Y-axel).

2.4.1 WAD 0 Inga ytterligare sjukvårdsresurser nödvändiga än ev.

akutbedömning vid skadetillfället.

2.4.2 WAD IV Omedelbar konsultation av en ortoped/kirurg.

Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för samhällets yrkes- och arbetslivsinriktade rehabilitering. Detta innebär att kassan ska initiera, stödja och kontrollera så att adekvata rehabiliteringsåtgärder sätts in vid rätt tidpunkt genom samverkan med övriga aktörer/myndigheter: sjukvård, socialtjänst, arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsgivare m fl.

I ersättningsärenden p g a ohälsa ska försäkringskassan ta ställning till:

- I vilken mån arbetsförmågan är nedsatt p g a sjukdom och varaktighet av denna nedsättning.

- Om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder är erforderliga.

Det medicinska underlaget bedöms noggrant. Dock ställer försäkringskassan inga speciella krav på viss medicinsk utredning, exv. inom länssjukvården då det gäller att bedöma funktionsnedsättning. Försäkringskassan ställer ej heller några speciella krav på viss kompetens eller viss organisatorisk tillhörighet på intygsskrivande läkare.

Försäkringskassa är vid sina ställningstaganden beroende av medicinsk sakkunskap, och varje lokalkontor har regelbundet möjlighet att konsultera försäkringsläkaren vid försäkringsmedicinska bedömningar.

Försäkringsläkarens uppgift är härvid att bedöma kvalitet och innehåll i tillgängligt medicinskt material rörande det medicinska tillståndet och dess konsekvenser visavi arbetsförmåga samt att ge råd och stöd i ärendets fortsatta handläggning.

I ett konsensusuttalande av landets försäkringsöverläkare från september 1996 avseende besvär förlagda till rörelseapparaten fastslås att "Ett adekvat medicinskt material skall innehålla uppgifter som subjektiva besvär, objektiva fysiska och psykiska fynd, sociala- och arbetsmässiga förhållanden och i förekommande fall även uppgift om missbruk eller andra rehabiliteringshinder. Särskild vikt bör härvid läggas vid de möjligheter till fortsatt yrkesverksamt liv som individens totala förmåga medger.

Försäkringsöverläkare i Sverige fastslår utifrån ovanstående:

- att en adekvat försäkringsmedicinsk bedömning av funktionshindrande besvär i rörelseapparaten förutsätter ett tillräckligt medicinskt underlag.

- att om det medicinska underlaget ej baserats på vedertagen nu existerande och allmänt accepterad medicinsk kunskap, kan angiven reduktion av arbetsförmåga av medicinska skäl ej anses vara styrkt.

Av försäkringsöverläkarnas konsensusuttalande följer att utredning, behandling och rehabiliteringsåtgärder beträffande whiplashpatienter förutsätter en bred medicinsk och psykosocial sakkunskap av läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut, kurator, sjuksköterska m fl i primärvård och länssjukvård.

 

3.2 Privata försäkringar

3.2.1 Försäkringsinformation som bör lämnas till patienten i samband med första besök eller i vart fall i ett tidigt skede:

3.2.2 Patienten bör upplysas om att för de fall en bil varit inblandad i den olycka som givit skadan skall alltid bilens trafikförsäkringsbolag kontaktas och

3.2.3 personskadan anmälas.
Detta gäller även det är en "liten "skada.

Även om det visar sig att det är en oförsäkrad bil skall anmälan ske. Anmälan skall då sker till Trafikförsäkringsföreningen.

Patienten bör upplysas om möjligheten att kontakta en jurist som sysslar med skadereglering och att detta är kostnadsfritt.

Patienten bör också informeras om att han/hon kan utnyttja flera försäkringar, dvs. om han/hon också har olycksfallförsäkringar skall anmälan om skadan ske även till detta/dessa bolag.

Patienten bör också, om det är olycksfall vari bil ej är inblandad, informeras om att skada bör anmälas till det försäkringsbolag där han har sin olycksfalls försäkring.

Läkare bör beakta vikten av att de uppgifter som finns i journalerna är

korrekta inte minst vad gäller tidigare besvär. Försäkringsbolaget begär regelmässigt in även akutjournalerna.

 

 

4.4 Försäkringsinformation till patienten

Muntligt till patienten initialt i akutskedet.

Skriftligt till patienten i samband med remiss till Rehabiliteringsmedicinska kliniken.

4.4.1 Information att medsända patienten med avseende på försäkringsfrågor.

4.4.2 Anmäl skadan till ditt försäkringsbolag, dvs. det bolag som bilen är försäkrad i (trafikförsäkringsbolaget).

4.4.3 Undersök vilka försäkringar du har i övrigt. Man kan i princip ha hur många olycksfallsförsäkringar som helst.

Vanligt är att man är försäkrad genom facket, s.k. gruppförsäkring. Inte så sällan är man medförsäkrad i sambo/make/makas försäkring.

Olycksfallsförsäkring kan även finnas i hemförsäkring och genom medlemskap i en förening. Finns försäkring - gör anmälan.

4.4.4 Är det en arbetsskada, dvs. olyckan har inträffat i arbete, eller på väg till/från arbete, skall också anmälan göras till Försäkringskassan (arbetsskada). Anmälan skall då också göras till AMF (Arbetsmarknadsförsäkringar).

4.4.5 Om det är trafikförsäkring som skall reglera skadan kan du kostnadsfritt vända dig till en jurist. Denne kan då hjälpa dig med skadereglering och

försäkringsbolaget är skyldigt att ersätta ditt ombud.

4.4.6 Även om du väljer att sköta kontakten själv med försäkringsbolaget kan det vara till din fördel att en jurist granskar det erbjudande du får om slutlig er sättning från försäkringsbolaget.

(Värderas enligt skalan: mycket sannolikt, sannolikt,

över-vägande sannolikt, övervägande osannolikt, osannolikt,

mycket osannolikt)

(Värderas enligt skalan: mycket svår - svår - påtaglig -

måttlig - mindre)

4.7 Frågeformulär för whiplashpatienter (Enl. Basil Finer)

Var god fyll i detta formulär och tag med till uppföljningsdagen!

Markera Ditt svar på varje fråga.

1. Smärta

Jag har mindre värk än förr q

Min värk är oförändrad q

Jag har mer värk än förr q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

2. Smärtstillande

Jag äter mindre smärtstillande medicin nu q

Jag äter samma mängd tabletter q

Jag äter mer smärtlindrande medicin nu q

Jag tar nya mediciner - vilka? ..........................................................................

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

3. Aktiviteter

Jag orkar umgås med familjen, träffa andra

människor, åka buss, promenera osv.

Mer än förr q

oförändrat q

mindre än förr q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

4. Arbetsförmåga

Jag har minskat min sjukskrivning q

Oförändrad sjukskrivning q

Jag har ökat min sjukskrivning q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

5. Arbetssituation

Man har ergonomiskt förbättrat min arbetsplats q

Jag fick lättare arbetsuppgifter q

Jag fick annat arbete q

Jag fick omskola/vidareutbilda mig q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

6. Sömn

Jag sover bättre nu q

Oförändrat q

Jag sover sämre nu q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

7. Stämningsläge

Jag är mindre nedstämd nu q

Oförändrat q

Jag är mer nedstämd nu q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

8. Irritabilitet

Jag är mindre retlig nu q

Oförändrat q

Jag är mer retlig nu q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

9. Uthållighet

Jag har mer energi nu, är mindre trött q

Oförändrat q

Jag har mindre energi nu, är mer trött q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

10. Koncentration

Jag orkar nu mer att läsa böcker, lyssna på andra,

göra flera saker samtidigt. q

Oförändrat q

Jag orkar nu mindre att läsa böcker osv. q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

11. Beroende

Jag är nu mindre beroende av andra människor,

jag behöver mindre praktisk hjälp q

Oförändrat q

Jag är nu mer beroende av andra människor,

jag behöver mer praktisk hjälp q

Ev. kommentar.................................................................................................

.......................................................................................................................

12. Det som hjälper/hjälpte mig bäst mot smärtan

......................................................................................................................

.......................................................................................................................

13. Mitt största problem nu

......................................................................................................................

.......................................................................................................................

Var god fyll i detta formulär som avspeglar Din livstillfredställelse.

Ringa in den siffra som närmast passar Din situation.

Du behöver inte uppge Ditt namn.

Hälsningar,

Rehabilieringsmedicinska kliniken

Kärnsjukhuset

541 85 SKÖVDE

Här frågar vi om hur tillfredställande olika aspekter av Ditt liv är.

1 = mycket otillfredsställande 4 = ganska tillfredställande

2 = otillfredsställande 5 = tillfredställande

3 = ganska otillfredsställande 6 = mycket tillfredställande

1. Livet är i allmänhet för mig 1 2 3 4 5 6

2. Min yrkessituation är 1 2 3 4 5 6

3. Min ekonomi är 1 2 3 4 5 6

4. Min fritidssituation är 1 2 3 4 5 6

5. Mina kontakter med vänner och bekanta är 1 2 3 4 5 6

6. Mitt sexualliv är 1 2 3 4 5 6

7. Min förmåga att klara mig själv är 1 2 3 4 5 6

(Gäller klädsel, tvätt/bad, gångförmåga o dyl.)

8. Mitt familjeliv är 1 2 3 4 5 6

9. Mitt äktenskap är 1 2 3 4 5 6

10. Min fysiska hälsa är 1 2 3 4 5 6

11. Min psykiska hälsa är 1 2 3 4 5 6

(Enl Fugl-Meyer)

De vanligaste symtomen vid whiplash-trauma är nacksmärta, huvudvärk, parestesier, svaghet i armarna, yrsel, synstörningar, minnes- och koncentrationssvårigheter. Vid akut första sjukvårdskontakt bör man efter noggrann anamnes och undersökning journalföra enl. rekommendationer punkt 4.6 och en röntgen halsrygg göras. Patienten bör erhålla adekvat information från

läkare, såväl muntligt som skriftlig enl. punkt 4.1 och 4.2.

Observera att redan vid första besöket är det viktigt att läkaren dokumenterar graden av skadan enligt WAD-klassifikation 0--IV. Det är av stor vikt vid framtida handläggning av patientärendet. Journalkopia skickas från akut mott eller jourcentralen till patientens ordinarie distriktsläkare.

Har patienten kvarstående problematik kontaktar han/hon sin distriktsläkare tre veckor efter skadan, varvid remiss utfärdas till sjukgymnast, se punkt 4.1, 4.3.

Läkaren bedömer om tidigare sjukgymnastbehandling är aktuell. Om så är fallet utfärdas remiss redan i akutskedet.

Har patienten kvarstående svår problematik och är klassad enl. WAD II-III utfärdas en remiss till multidisciplinärt whiplashteam, Rehabiliteringsmedicinska kliniken efter att provokationsbilder på halsryggen har tagits.

Rehabiliteringsmedicinska kliniken emotser främst remisser från distriktsläkare med komplett dokumenterad journal enl. 2.2.2 och kopia på utlåtande från röntgen halsrygg och provocerade bilder av halsryggen.

Det multidisciplinära whiplashteamet vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken bedömer patienten under en dag och därefter tas ställning till vidare åtgärder. Om patientärendet återremitteras till distriktsläkaren erhåller denne underlag för att kunna utfärda invaliditetsintyg och ansvara för patienthandläggning framöver. Om whiplashteamets bedömning är vidare utredning vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken skall göras uppsättes patienten på väntelistan till

2-veckors multidisciplinär utredning. Efter teambeslut kan ytterligare utredningar vara aktuella av läkare vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken

ansvarar för invaliditetsintygs utförande och ev. möte med Försäkringskassan och arbetsgivaren.

De patienter som har uttalad problematik och där psykologen vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken bedömer att de skulle ha nytta av vidare utbildning uppsätts de på väntelista för whiplashutbildning som sträcker sig en dag i veckan i 9 veckor vid kliniken.

Det som är värdefullt att poängtera är att eftersom distriktsläkaren är den

person som kommer att ha långsiktig kontakt med whiplashpatienter med kvarstående symtomatologi bör denne ansvara för att remiss skickas till multidisciplinär bedömning av whiplashteamet vid Rehabiliteringsmedicinska

kliniken och det är också denne som bör erhålla kompletta svar.

Distriktsläkare blir alltså ansvarig för sjukskrivning av patienten med undantag vid de tillfällen då patienten utreds eller behandlas vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken.

Remissvar som skickas tillbaka från Rehabiliteringsmedicinska kliniken till distriktsläkare innehåller: teambeslut samt kopior på adekvata handlingar från läkare, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut och ev. neuropsykolog samt kopia på de utförda utredningar och kopia på invaliditetsintyg om sådant utfärdats.

Specialistläkare vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken ansvarar för att uppföljningsfrågeformulärer skickas till alla patienter som bedöms eller utreds vid kliniken 1, 2, 3, 4, 5 år efter skadetillfället.

 

6 Vårdprogrammets spridning/uppdatering och efterlevnad

6. För att detta vårdprogram inte skall betraktas som skrivbordsprodukt och stoppas i byrålådan, utan vara ett levande arbetsmaterial för personalen före slås följande:

6.1 Alla länets läkare erhåller ett exemplar av det organisatoriska vårdprogrammet och dess uppdateringar.

6.2 Alla länets sjukgymnaster erhåller ett personligt exemplar av vårdprogrammet och dess uppdateringar.

6.3 Alla akutmottagningar och jourläkarcentraler i länet erhåller 10 ex av vård programmet och dess uppdateringar.

6.4 Alla vårdcentraler i länet erhåller 10 ex av vårdprogrammet och dess

uppdateringar.

6.5 Alla företagshälsovården och privata företagsläkare samt privatpraktiker i länet erhåller 2 ex av vårdprogrammet.

6.6 Alla akutmottagningar erhåller 100 st. ihopkopplade journalmallar 2.2.2A

K , 4.6 och informationsblad 4.1, 4.2, 4.3, 4.4.

6.7 Alla jourläkarcentraler i länet erhåller 100 st ihopkopplade journalmallar 2.2.2A + K, 4.6 och informationsblad 4.1, 4.2, 4.3, 4.4.

6.8 Avdelningsföreståndare på akutmottagning och jourläkarcentral ansvarar för att material finns tillgängligt och kan rekvireras från Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS, fax nr 0500 432 939.

6.9 Rehabiliteringsmedicinska kliniken ansvarar för två informationsmöten per år där hela vårdprogrammet gås igenom, ev. uppdateringar görs och möjligheter till frågor föreligger. Utbildningsmötena annonseras i Kontakt-R och medför en viss kostnad för deltagarna.

6.10 Personliga besök kommer att göras under 97/98 vid länets arbetsplatser enligt separat lista via personalen från whiplashteamet vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken.

6.11 Synpunkter och frågor med avseende på vårdprogrammet och dess utformning skickas lämpligen till klinikchef Artur Tenenbaum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, KSS, fax nr 0500 - 43 29 39, personsökare 2248, cc-mail adress: Artur Tenebaum eller E-mail adress: arturtenenbaum@ltskar.se.

 

 

Anamnes

Patientens egen redogörelse för sin sjukdom och dess förebud.

Dislocering

Dislokation, felläge t ex när två benändar åtskiljt vid ett benbrott och ligger fel.

MRT (MR)

Magnetisk resonanstomgrafi: Undersökningsmetod via ett kraftigt magnetfält vars strålning mäts upp och resultatet används för att med datorteknik bygga upp en bild av den undersökta delen av kroppen.

Multidisciplinärt team

Ett multidisciplinärt team ska bestå av professionell vårdpersonal med kunskap om muskuloskeletala störningar, psykosociala och neuropsykologiska faktorer. För varje enskild patient görs en kartläggning av somatiska, psykologiska, sociala, ekonomiska resurser samt behov av ev. pedagogiska och tekniska insatser.

SPECT

(Engelsk förklaring: Single Photon Emission Computerized Tomography) Emissionstomografi. Mätning av blodflödet t ex i hjärnan.

Tinnitus

Öronringning, ringning i öron ibland med yrsel.

WAD

WAD betyder whiplash associated disorders (whiplashrelaterade besvär) enl "The Quebec Task Force on whiplash associated disorders, Jan 1995 i samverkan med Sociéte de l’assurance automobile du Quebec, Canada".

Bring Gunilla, Symposium om behandlingar av whiplasskador. ISBN 91-86326-43-0. Lärarnas Hus, Stockholm, 11 okt 1991.

Bring Gunilla, Whiplash symposium, Uppsala, 20 okt 1995.

Finer B et al. Att leva med kronisk smärta. Erfarenheter och behandlingsförslag. Prisma Stockholm 1984.

Kaplan I, Kielhofner G. Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale. Svensk version 93 12 02 och bygger på "A model of human ossupation", Kielhofner (ed) 1985.

Spitzer et al. Scientific monograph of the Quebec Task Forde on Whiplash-Associates-Disorders: redefining "Whiplash" and its management. Spine 1995; 20 (8S): 1s -73s

Barnsley L., Lord S., Bogduk N. Clinical review. Whiplash injury. Pain 1994; 58: 283-307.

LevanderB,. Gerdle B. Whiplashskador och den degenerativa nacken.

R.T.P. konferens. Enhetligt omhändertagande av whiplash-skadade - utopi eller möjlighet? 31 maj 1996, Sollentuna.

Landstinget Skaraborg. Organisatoriskt vårdprogram för patienter med slaganfall, feb 1994.

Landstinget Skaraborg. Organisatoriskt vårdprogram för handläggning av höftfrakturer, april 1993.

Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, systematisk förteckning 1997 ICD10 (International Statistical of Diseases Related Health Problems, Tenth Revision).