Förslitningsskador

Forskare förklarar förslitningsskador

Vad är det som händer i musklerna när människor får ont?
Varför förstör yrkeschaufförer ryggen?
Hur börjar en förslitning?

Yrkesmedicinarna fortsätter sin forskning om utslitna kroppar. Trots att lagen backar tjugo år i tiden. Tre forskningsprojekt pågår som är extra intressanta för förslitningsskadade.

I Umeå vet professor Håkan Johansson ganska exakt vilka mekanismer som ligger bakom myalgi, det vill säga kronisk muskelsmärta och stelhet..

I musklerna finns muskelspolar. Dessa pyttesmå sensorer bestämmer rörelse, koordination, våra kroppsdelars position och sänder signaler till hjärnan om allt detta. Muskelspolarna påverkar hur spänd muskeln är.

När en muskel spänns i ett läge bildas mjölksyra och andra ämnen, som arachidonsyra och bradykinin. Dessa syror blir en signal som går via ryggmärgen till muskelspolarna. Muskeln spänns ännu mera. Mera mjölksyra bildas och den onda cirkeln är sluten.

Man kan då tänka sig att muskeln med tiden får allt svårare att slappna av. Håkan Johansson har också sett tecken på att muskelstyvheten sprider sig till andra muskler i närheten som inte varit spända.

Denna mekanism skulle kunna vara orsaken till att människor som arbetar med händer och fingrar får ont i axlarna, eftersom man står eller sitter i en arbetsställning med spända skuldror.

Håkan Johansson påpekar hur viktigt det är att känna till mekanismen bakom förslitningsskadorna.

- Annars kan vi inte behandla de här skadorna. Hittills har vi testat olika slags behandling på måfå på sjuka människor. Och när behandlingen inte hjälpt har illasinnade tagit det som tecken på att värken är psykosomatisk, eller inbillad.

Håkan Johansson tar bestämt avstånd från styrketräning för belastningsskadade.

- Vår upptäckt innebär att styrketräning förmodligen förvärrar skadan i muskeln. Koordinationsträning är mycket viktigare.

Arbetsmiljöinstitutet i Umeå studerar koordinationen hos myalgipatienter. Det gör även arbetsmiljöinstitutet i Stockholm där Sven-Erik Mathiesen har upptäckt att människor som arbetar med upprepande rörelser får sämre förmåga att samordna sina rörelser. Deras koordination försämras.

- De blir fumliga, helt enkelt, förklarar Sven-Erik Mathiesen, på arbetsmiljöinstitutet och förklarar att det finns två huvudskäl till att institutet studerar fumligheten.

- Dels ökar fumligheten olycksrisken på jobbet, och kanske framför allt människors funktion hemma efter jobbet.

- Dels är fumligheten i sig kanske ett första tecken på att en förslitningsskada är på väg. Sinnessystemet som styr muskelkraften och kroppsdelarnas position har påverkats när folk inte riktigt vet var de har händerna.

På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg pågår forskning om hur vibrationer ökar belastningen på muskler i ryggen. Docent Tommy Hansson leder det projektet.

- Vi kan konstatera att helkroppsvibrationer ser ut att öka risken för problem från ryggen. Vävnaderna åldras snabbare. Musklerna tröttas snabbare om vibrationer förstärker en belastning. Det beror bland annat på att blodcirkulationen minskar så att vävnaden inte får tillräckligt mycket blod, förklarar Tommy Hansson.

Sittande är dåligt för ryggen. Det är känt. Chaufförer, truckförare och andra som sitter mycket i sitt arbete får oftare än andra ryggproblem.
Om sittande dessutom kombineras med vibrationer förvärras problemen snabbare än eljest.

Tommy Hanssons grupp vet, genom djurtester att trycket på ryggraden är kraftigast just vid fem hertz. Det är en frekvens som truckförare, grävmaskinister och förare på guppiga vägar ofta utsätts för.

- Vid högre frekvenser känns vibrationerna inte alls lika obehagliga, säger Tommy Hansson och betonar att han ägnar sig åt grundforskning om ryggen.

JOHANNA KRONLID
Dagens Arbete

Hosted by Skyddas av