Omgivningens stora betydelse för personer med funktionshinder

Omgivningen snarare än bakgrundsfaktorer och grad av funktionsnedsättning är av betydelse för funktionshindrades delaktighet i samhällslivet. Det framgår av den avhandling som Maria Larsson Lund försvarar vid Umeå universitet den 8 oktober 2004.

Den omgivande sociala miljön — attityder, lagar, riktlinjer, tillgång till hjälpinsatser och hur de ges — är viktigast för de funktionshindrades möjligheter till och upplevelse av aktiviteter i sina dagliga liv, t.ex. personlig omvårdnad, hushållsgöromål och fritidsintressen. Tillgången till stöd från andra i dessa aktiviteter var mer betydelsefull för att kunna förutsäga problem med delaktigheten i samhällslivet än personliga faktorer och sådana som har med sjukdomen eller skadan att göra. Det är därför viktigt att uppmärksamma samspelet mellan den funktionshindrade och personer i dennes närhet, och att också inbegripa den vidare miljön för att möjliggöra aktivitet och delaktighet.

Vad gäller samhällets insatser var den individuella planeringen av rehabiliteringsinsatser på sjukhus inte anpassad till patienternas varierande önskemål om att delta. Sett över tiden var rehabiliteringsinsatserna inte heller tillräckligt anpassade till patienternas föränderliga behov under rehabiliteringsprocessen.

Möjligheten för personer med fysiska funktionshinder att vid valfri tidpunkt vara engagerade i för dem betydelsefulla aktiviteter på det sätt de vill är av stor betydelse för hur de upplever sitt funktionshinder. Det framkom t.ex. att funktionshindrade som behövde hjälp av andra trots det upplevde sig som oberoende och självständiga om den hjälp de fick var tillräcklig. När det sätt på vilket de utövade aktiviteter förändrades i och med att de blev funktionshindrade — genom hjälpmedel, bostadsanpassningar och personalinsatser — förändrades också hemmets betydelse för dem. Några upplevde inte längre sitt hem som sitt när de inte kunde vara engagerade i aktiviteter på samma sätt som tidigare.

Avhandlingen baseras på fyra intervjustudier och en enkätstudie. Dessa kunskaperna har betydelse för planering och utformning av rehabiliteringsinsatser, både på individnivå och samhällsnivå.

Maria Larsson Lund är uppvuxen i Överkalix och numera bosatt i Boden, där hon arbetar vid avdelningen för arbetsterapi, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för arbetsterapi, och har titeln Living with physical disability - experiences of the rehabilitation process, occupations and participation in everyday life. Svensk titel: Att leva med fysiskt funktionshinder- erfarenheter av rehabiliteringsprocessen, aktiviteter och delaktighet i dagligt liv.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Ulla Sonn, Institutionen för fysioterapi och arbetsterapi, Göteborgs Universitet.

Hosted by Skyddas av