Kritik av Neurologi

Kritik av delar av avsnitten Skallskador resp Halsryggsdistorsion ur läroboken Neurologi, kap 10 - Skallskador, tredje upplagan.

(ISBN 91-47-04969-3, du hittar den på ditt sjukhusbibliotek.)

Etik och moral inom det medicinska författarskapet.

Refererande till recensionen av tredje upplagan av Neurologi, Liber, 2000 i Läkartidningen nr 16, 18 april 2001, vol 98, sidan 1971, ”Kär vän i nya kläder”, måste jag återkoppla till boken.

Problemet med forskningsfusk inom bl a medicinen har uppmärksammats stort det senaste decenniet, vilket bl a lett till olika riktlinjer som sammantaget skall verka för att minska fusket och till studenter sprida kunskap om etik och moral inom forskning.

Bland dessa normer kan nämnas att alltid ange hur finansieringen av studier ordnats och om eventuella jäv eller beroendekopplingar finns. Någon motsvarighet till detta finns idag inte inom den medicinska litteraturen, vilket kan och bör väcka frågor om inte detta vore på sin plats för att säkerställa och verifiera objektivitet och trovärdighet för litteraturen i fråga.

Som exempel på ett aktuellt sådant problem och ifrågasättande vill jag peka på den ovan nämnda nyutkomna, tredje upplagan av Neurologi under ledning av Sten-Magnus Aquilonius och Jan Fager. Sedan den förra upplagan (från 1995 om jag minns rätt) har bl.a. ett avsnitt om halsryggsdistorsion tillkommit under kapitlet om skallskador. Vidare har bl.a. skallskadekapitlet omarbetats.

Författare till kapitlet är försäkringsläkarna Hans-Göran Hårdemark och Lennart Persson, båda då verksamma vid Neurocentrum vid UAS. De skriver bl.a. under rubriken ”Lätt skallskada” att man kan söka orsaken till posttraumatiskt eller postkommotionellt syndrom i ”Patientens premorbida personlighet, ekonomiska ersättningsaspekter på olycksfallet liksom att ett överbeskyddande initialt omhändertagande kan bidra till dess uppkomst”.

Samma påståenden förekommer vid avsnittet om nackdistorsion, likaledes där utan att påvisa stöd för påståendena. Att det finns flera studier som inte lyckats påvisa ”ekonomiska vinstmotiv” nämns inte heller.

Under det senare avsnittet påpekar författarna också att det ”endast i enstaka fall förekommer kroniska och invalidiserande besvär som kan medföra långvarig sjukskrivning”. Enbart Länsförsäkringar påstår sig ha 22.000 fall per år! Deras marknadsandel indikerar - totalt i Sverige - ca 70.000 fall per år. Eftersom Hårdemark är flitig försäkringsläkare åt privata försäkringsbolag torde han vara väl insatt i statistiken.

Författarna redovisar inte var man funnit stöd för sina ovan nämnda påståenden. Åtminstone Hårdemark avstår också från att nämna sin koppling till privata försäkringsbolag i Sverige.

Barnsley och medarbetare sammanfattar efter en litteraturstudie: ”Therefore, there is no real evidence that malignering for financial gain, contributes in any significant way to the natural history of whiplash injury. The unavoidable conclusion is that the majority of whiplash injuries results in real, organic lesions in genuine patients” (Clinical Review. Whiplash injury. Pain 1994; 58:283-307).

Enligt min mening är det ett anständighetskrav att läromedelsförfattare redovisar jäv eller ekonomiska kopplingar och eventuella bindningar till näringsliv och fristående organisationer. Jag måste också i detta sammanhang ifrågasätta varför inte referenshänvisningar förekommer i läromedelslitteraturen i större grad än nu. Det förutsätts för att man ska kunna kritiskt värdera en boks sakframställningar.

Tomas Alsbro

Läroboken Neurologi används bl.a. vid Karolinska Institutet, där en annan flitigt använd försäkringsläkare, doc Sebastian Conradi är lärare i Neurologi (se studiehandledningen)! Förtroendeskadlig verksamhet är bara förnamnet!

Jag sände in min kritik till Läkartidningen, som dock refuserade min kritik med motiveringen att ämnet etik har diskuterats tillräckligt i Läkartidningen.

Läkartidningen är organ för Sveriges Läkarförbund och startade 1903.

Den kommer ut med 46 nummer per år med dubbelnummer under sommarmånaderna och runt jul och nyår med i medeltal 129 sidor per nummer.
Läkartidningen har 120 000 läsare.

Läkartidningen är prenumererad till 98 %. Bland prenumeranterna finns, förutom läkare och medicine studerande, också landets samtliga apotek samt vårdinrättningar, utbildningscentra och sjukvårdsmyndigheter.

Målgruppen är landets verksamma läkare, medicine studerande, vetenskapliga institutioner, apotek och läkemedelsindustri, myndigheter, sjukvårdens huvudmän samt personer inom social-, sjuk- och hälsovårdande verksamhet.

Ämnesområden är information till läkarkåren i fackliga och vetenskapliga frågor samt kommentarer kring hälso- och sjukvårdsfrågor.

I redaktionen finns förutom journalister och grafisk personal sju medicinska redaktörer. En expertpanel omfattar 209 medicinska specialister.

Källa: Läkartidningen

Lars Andåker, verkställande direktör Sveriges Läkarförbund invaldes i SalusAnsvars styrelse 2003. Hans övriga styrelseuppdrag är: Socialstyrelsen, Favea AB, Promtech AB
Huvudägarna i SalusAnsvar AB (publ) har utsett följande nomineringskommitté som representerar A- och B-aktieägare:

Leif B Bengtsson, VD SAFE Investments S.A.
Johan Bohman, ekonomichef Sveriges läkarförbund
Sven-Olov Carlsson, Förbundsordförande IOGT-NTO
Gösta Jedberger, VD Praktikertjänst

Nomineringskommittén har till uppgift att föreslå ledamöter till SalusAnsvars styrelse.

SalusAnsvar AB (publ) är moderbolag i en finansiell koncern.
Koncernens affärsorganisation
De fem resultatenheterna Sakförsäkringsagentur, Bank, Kapital- och Fondförvaltning, Livförsäkring och Grupplivförsäkring svarar för all kundkontakt, produktadministration och produktutveckling. Som stöd till dessa finns Skadehantering, IT, Ekonomi och Organisationskontakt. Organisationskontakt är koncernens strategiska införsäljningskanal gentemot SalusAnsvars primärkunder, organisationerna

Källa: SalusAnsvar

Det finns mao en röd tråd och sammanflätning mellan Sveriges Läkarförbund, SalusAnsvar och Socialstyrelsen.

Läs också denna kritik från New England Journal!

Sammanfattningsvis är whiplashsyndrom ett komplext och omdiskuterat fenomen. Det är få som så kategoriskt vill positionerna sig som försäkringsläkaren Hans-Göran Hårdemark gör.

Detta kan också sägas utgöra ett bidrag till debatten om förtroendeskadlig verksamhet bland landstings- och andra offentligt anställda.

Hosted by Skyddas av