Declaration of Lisbon

Antagen av 34:e World Medical Assembly Lissabon, Portugal, September/Oktober 1981 och reviderad av 47:e General Assembly Bali, Indonesien, September 1995

Inledning

Förhållandet mellan läkare, deras patienter och samhället i övrigt har genomgått betydande förändringar på senare tid. Medan en läkare alltid skall agera i enlighet med sitt samvete och för patientens bästa, måste lika stor ansträngning göras för att garantera patientens autonomi och rättvisa. Följande deklaration representerar några av de principiella patienträttigheterna som den medicinska professionen bejakar och befrämjar. Läkare och andra personer eller organ som tillhandahåller hälso- och sjukvård har ett samlat ansvar för att erkänna och upprätthålla dessa rättigheter. Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder, eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem ( förtydligande av Tomas Alsbro).

I samband med biomedicinsk forskning som involverar försök på människor – inklusive icketerapeutisk biomedicinsk forskning – är individen berättigad till samma rättigheter och hänsyn som varje patient i en normal terapeutisk situation.

Principer

I. Rätten till medicinsk vård av god kvalitet

a) Varje patient har, utan åtskillnad, rätt till lämplig medicinsk vård.

b) Varje patient har rätt att bli behandlad av en läkare som patienten vet är fri att göra egna kliniska och etiska bedömningar utan inblandning utifrån.

c) Patienten skall alltid bli behandlad på det sätt som bäst gynnar honom/henne. Den behandling som ges skall uppfylla allmänt vedertagna medicinska principer.

d) Kvalitetssäkring skall alltid ingå i hälso- och sjukvård. Framför allt läkare, skall ta ansvar för att värna kvalitet i medicinska tjänster.

e) Under omständigheter när prioritering måste göras mellan patienter för en speciell behandling, där tillgången är begränsad, har alla patienterna rätt till rättvist urvalsförfarande till den behandlingen. Det urvalet måste baseras på medicinska kriterier och göras utan diskriminering.

f) Patienten har rätt till en kontinuitet i vården. Läkaren är skyldig att samarbeta vid samordningen av medicinskt betingad vård med andra vårdgivare som behandlar patienten. Så länge fortsatt medicinsk vård är motiverad, får läkaren ej avbryta en behandling utan att ge patienten rimlig hjälp och erforderliga möjligheter att ordna vård på annat sätt.

II. Rätten till valfrihet

a) Patienten har rätt att fritt välja och byta läkare, sjukhus eller annan vårdinstutition, oberoende av om dessa finns inom den privata eller offentliga vårdsektorn.

b) Patienten har alltid rätt att begära utlåtande från en annan läkare.

III. Rätten till självbestämmande

a) Patienten har rätt till självbestämmande, att fritt bestämma beträffande sin egen person. Läkaren skall informera patienten om konsekvenserna av patientens beslut.

b) En vuxen tillräknelig person, har rätt att ge eller vägra samtycke till alla diagnostiska undersökningar och terapeutiska behandlingar. Patienten har rätt till nödvändig information för att fatta sitt beslut. Patienten skall klart förstå syftet med olika undersökningar eller behandlingar, vad resultaten kan medföra och vilka följder ett nekande till samtycke kan få.

c) Patienten har rätt att vägra delta i forskning eller i medicinsk undervisning.

IV. Den medvetslöse patienten

a) Om patienten är medvetslös eller på annat sätt oförmögen att uttrycka sin vilja, skall –
när så är möjligt – informerat samtycke inhämtas från en laglig ställföreträdare (när detta är juridiskt relevant).

b) Om en legal ställföreträdare inte finns tillgänglig och behovet av ett medicinskt ingrepp är akut kan patientens samtycke antas föreligga, såvida det inte är uppenbart och bortom allt tvivel, att patienten genom tidigare klara uttalanden eller övertygelse skulle vägrat samtycke i den situationen.

c) Läkaren bör dock alltid försöka rädda livet på en patient som är medvetslös p.g.a självmordsförsök.

V. Patient som saknar rättslig handlingsförmåga

a) Om en patient är minderårig eller på annat sätt saknar rättslig handlingsförmåga krävs samtycke från en legal ställföreträdare, när detta är juridiskt relevant. Patienten skall likväl delta i beslutsfattandet i så stor omfattning som möjligt efter hans/hennes förmåga.

b) Om patient som saknar rättslig handlingsförmåga är förmögen att fatta rationella beslut skall hans/hennes beslut respekteras. Patienten har även rätt att förhindra att information
vidarebefordras till hans/hennes legala ställföreträdare.

c) Om patientens legala ställföreträdare, eller annan av patienten auktoriserad person, för bjuder behandling som, enligt läkarens åsikt, är för patientens bästa, bör läkaren ifrågasätta detta beslut vid juridisk myndighet eller annan institution. I akuta fall bör läkaren agera för patientens bästa.

VI. Åtgärder som strider mot patientens önskemål

Diagnostiska undersökningar eller behandling mot patientens önskan kan utföras endast i undantagsfall, om särskilt tillåtet enligt lag och om det är i enlighet med medicinska etiska principer.

VII. Rätten till information

a) Patienten har rätt att få ta del av den information om honom /henne, som finns noterad i hans/hennes medicinska journaler, och att bli fullt informerad om sitt hälsotillstånd inklusive medicinska fakta om hans/hennes tillstånd. Konfidentiell information i patientens journaler om en tredje part skall emellertid inte lämnas till patienten utan medgivande från denna tredje part.

b) Information får undanhållas patienten i undantagsfall när det finns anledning att tro att denna information kan medföra allvarlig risk för hans/hennes liv eller hälsa.

c) Information måste ges på ett sätt som är anpassat till den lokala kulturen och så att patienten förstår.

d) Om patienten uttryckligen så begär, har han/hon rätt att ej bli informerad, såvida information ej är nödvändig för att skydda annan persons liv.

e) Patienten har rätt att bestämma vem, om någon, som skall bli informerad å hans/hennes vägnar.

VIII. Rätt till sekretess

a) All identifierbar information om en patients hälsotillstånd, diagnos, prognos och behandling och all annan information av personlig karaktär skall vara konfidentiell, även efter patientens död. I undantagsfall kan avkomlingar ha rätt till tillgång till information som kan informera dem om deras hälsorisker.

b) Konfidentiell information kan endast meddelas om patienten ger uttryckligt samtycke eller om särskilt tillåtet i lag. Information kan delges andra vårdgivare endast för att tillgodose ett nödvändigt informationsbehov, såvida inte patienten uttryckligen givit sitt samtycke därtill.

c) Alla identifierbara data om patienten skall skyddas. Sättet att skydda data skall vara anpassat till informationens förvaringssätt. Mänsklig materia varifrån indentifierbara data kan erhållas måste på liknande sätt skyddas.

IX. Rätt till upplysning i hälsofrågor

Varje person har rätt till hälsoupplysning som kan hjälpa honom/ henne att fatta väl grundade beslut om personlig hälsa och om tillgängliga vårdtjänster. Hälsoupplysningen bör omfatta information om hälsosamma levnadssätt, sätt att förebygga sjukdom samt information om tidig upptäckt av sjukdomar. Allas personliga ansvar för den egna hälsan bör betonas. Läkare har en skyldighet att aktivt delta i hälsoupplysning.

X. Rätt till värdighet

a) Patientens värdighet och rätt till enskildhet, skall alltid respekteras i samband med medicinsk vård och undervisning. Detsamma gäller patientens kultur och värderingar.

b) Patienten har rätt till lindring av sitt lidande i enlighet med rådande medicinsk kunskap.

c) Patienten har rätt till human vård i livets slutskede med all tillgänglig assistans för att göra döendet så värdigt och rofyllt som möjligt.

XI. Rätt till själslig vård

Patienten har rätt att ta emot eller att avböja själslig och moralisk tröst, inklusive hjälp från en präst (motsvarande) tillhörande hans/hennes religion.

Hosted by Skyddas av