Får författarna själva hitta på vad som gäller ifråga om jäv och intressekonflikter?

I Läkartidningen 30–31/2002 förekommer två uppsatser författade av Ulf Persson, Anders Anell och Stefan Jendteg i något olika ordning (sidorna 3128-31). De är samtliga anställda vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), från vilket institut bidragen härrör. Så vitt jag vet äger Apoteket AB fortfarande IHE – som tidigare ägdes av läkemedelsindustrin. Eftersom artiklarna handlar om läkemedelspriser torde Apoteket AB ha ett betydande intresse för de förhållanden som författarna diskuterar.

Vad menas med jäv?
Författarna uppger att de inte har några potentiella bindningar eller jävsförhållanden samtidigt som de är anställda vid IHE. Om detta inte anses vara en »potentiell bindning« som innebär risk för intressekonflikter förstår jag inte vilka förhållanden som skulle kunna vara det.

Behöver Läkartidningen ange vad man menar med jäv och intressekonflikter för att författarna skall veta vad de skall uppge? Om varje författare själv hittar på vad som gäller spelar de s k deklarationerna inte någon roll.

Jämför med den deklaration Lars-Gunnar Gunnarsson och Börje Ekman avger på sidan 3141 i samma nummer som klargör vilka samband som gäller.

Lars Werkö
professor, Stockholm

Redaktionell kommentar:

Koppling till intressenter som kan gynnas eller missgynnas skall framgå

Att uppfattningarna om vad som utgör potentiella jäv- och intressekonflikter kan variera framgår klart av Lars Werkös inlägg.

Den bärande tanken i Läkartidningens författaranvisningar är att författarna skall lämna upplysningar om förhållanden som inte uppenbart går att utläsa ur författarpresentationen.

Mer konkret: Om en författare med universitetsadress mottagit ekonomiskt stöd för sin studie från företaget XYZ så bör detta redovisas, men om samme författare är medicinsk rådgivare i företaget XYZ och detta framgår av författarpresentationen kan potentiella intressekonflikter negeras eftersom bindningen till företaget framgår.

Det aktuella fallet
I det aktuella fallet har författarna till en del tolkat intentionen med jävsdeklarationen rätt, eftersom deras anknytning till IHE redovisas klart. Den upplysning som dock saknas i sammanhanget är IHEs ställning gentemot Apoteket AB och det faktum att Apoteket AB skulle kunna ha intresse av att påverka artikelns utformning. Här har författarna inte observerat vår uppmaning att nämna eventuella kopplingar till företag eller organisationer som direkt kan gynnas eller missgynnas av hur en enskild artikel är utformad (Läkartidningen 2002:98; 1662-3).

Angående Lars-Gunnar Gunnarssons och Börje Ekmans deklaration på sidan 3141 så är den föredömligt uttömmande. Från redaktionell synpunkt är det dock positivt om förekomsten av eventuella bindningar negeras på ett mer kortfattat sätt.

Josef Milerad
medicinsk chefredaktör,
Läkartidningen