SkadePortalen / WhiplashInfo

[Bloggen] [Här kan du ställa frågor och läsa svar på det mesta om whiplash/pisksnärt]

Google

 

 

Sök på hela Webben

Sök på Whiplash Info

 

Valprogram 2002 för den samlade handikapprörelsen / Inledning

Alla människor omfattas av de mänskliga rättigheterna men...

Alla människor är lika mycket värda. Människovärdet har vi oavsett om vi anses produktiva och nyttiga eller ej, oavsett om vi är unga eller gamla, fattiga eller rika.

Alla människor har samma rättigheter och skyldigheter. Men rättigheterna måste tillgodoses på olika sätt utifrån vars och ens förutsättningar och skyldigheterna uppfyllas efter vars och ens förmåga.

Alla människor är unika. Vi har olika förutsättningar, vi ser olika ut och gör olika livsval. Några av oss har funktionshinder - vissa är synliga, andra osynliga.

I ett samhälle för alla måste utgångspunkten vara både likhet och olikhet och framför allt att alla har lika värde. De grundläggande behoven delar vi med varandra men på vilket sätt de kan tillgodoses skiljer sig till följd av förutsättningar, möjligheter och egna val. Som medborgare har vi alla samma demokratiska rätt till förskola, utbildning, kultur, sysselsättning, sjukvård, ekonomisk trygghet, bostad och att kunna påverka vår egen livssituation och samhällets utveckling. Men för att detta ska bli verklighet måste det inom vart och ett av dessa områden finnas variationer som gör att var och en av oss kan få del av rättigheten.

Alla människor omfattas av FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, som utvecklas i FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. På många områden uppfylls inte rättigheterna för oss som har funktionshinder. I alltför stor utsträckning behandlas vi som offer och objekt som ska tas om hand och vårdas ? inte som medborgare med samma rätt och plikt som andra att själva forma våra liv och delta i och påverka det som sker i samhället. Många av oss är medlemmar i handikapporganisationer och i politiska partier och medverkar därigenom i det demokratiska arbetet för ett bättre samhälle. Som medborgare med erfarenhet av att leva med funktionshinder för vi fram vår syn på hur samhället ser ut och bör förändras.

Det handlar om människosyn - att bli respekterad, inte diskriminerad

Vår vision - så här vill vi ha det...

Vi som har funktionshinder möts av respekt för våra erfarenheter och kunskaper när vi - bl.a. genom våra organisationer - för fram synpunkter och förslag. Det samma gäller när vi som enskilda personer ger förslag och ställer krav på åtgärder som behövs för att vi ska kunna leva våra liv som vi vill. Det är vi själva, inte s.k. experter, som väljer vad vi behöver för ett gott liv. I alla åtgärder och beslut som rör barn är utgångspunkten barnets bästa. Också vi som kommer från andra länder och inte behärskar svenska språket får information och det stöd vi behöver. Kvinnor och män bemöts lika. Anställda och förtroendevalda i myndigheter och andra organ som ger samhällsservice lyssnar på oss och möter oss med respekt. Vi blir behandlade som vuxna ansvarstagande personer.

Vi som har funktionshinder kan i samma uträckning som andra människor själva forma våra liv. Vi har samma möjligheter till familjeliv, utbildning, arbete, resor, kultur och fritidsaktiviteter som andra. Alla miljöer och verksamheter är utformade så att vi kan delta oavsett funktionshinder. Det är intresse och önskningar som styr vad vi gör - inte om en verksamhet är tillgänglig eller ej.

Tack vare att vi inte är utestängda från någon del av samhället träffar vi människor med olika bakgrund, vi lär oss om varandra, upptäcker det som är gemensamt och det som skiljer. Vi vet att det finns många orsaker till att människor riskerar att stängas ute och försöker tillsammans skapa ett samhälle som är öppet för alla; ett samhälle där olikhet blir en tillgång i medvetandet om att det grundläggande, djupt mänskliga har vi alla gemensamt.

Det här är steg på vägen...

  1. Fördomar, negativa attityder och handlingar bekämpas med information, utbildning och lagstiftning mot diskriminering. Ett tillgängligt samhälle är förutsättning för att vi ska kunna finnas i alla miljöer och verksamheter och därmed påverka hur vi ses och bemöts.* All personal som är offentligt finansierad och som i sitt arbete möter medborgarna ska få utbildning om de grundläggande principerna i handikappolitiken.
  2. Alla byggnader och all anlagd miljö utomhus måste kunna användas av oss som har funktionshinder.
  3. Alla färdmedel måste kunna användas av oss som har funktionshinder. Färdtjänsten måste ordnas så att den tillgodoser våra individuella behov av resor.
  4. All verksamhet som riktar sig till allmänheten, t.ex. information, service, utbildning, kultur, nöjesliv m.m., måste vara tillgänglig för och kunna användas av alla. IT och annan teknik bör användas för att öka tillgängligheten inom olika samhällsområden.
  5. Media som radio, TV och tidningar måste ges ut i former så att alla kan ta del av dem. Att vara utestängd från information och diskussion är att vara utestängd från delaktighet i det demokratiska samhället.

Hälso- och sjukvård

Den som har störst behov av vård ska få gå före i kön

Vår vision - så här vill vi ha det...

Vi som har funktionshinder till följd av skador eller sjukdomar före födseln eller tidigt i livet får habilitering under uppväxten och när vi är vuxna. Det blir inget avbrott i övergången mellan ungdoms- och vuxenliv. Vi har tillgång till stöd och träning såväl fysiskt, psykiskt, pedagogiskt som socialt. Också föräldrar och resten av familjen får det stöd man önskar. Vi som senare i livet fått våra funktionshinder får rehabilitering så snart det är medicinskt lämpligt efter att skadan eller sjukdomen inträffat och sedan kontinuerligt hela livet. Några av oss kombinerar träningen på hemmaplan med längre intensiva rehabiliteringsperioder på särskilda anläggningar, vilket för vissa av oss är livsnödvändigt. Att ha tillgång till livsinriktad habilitering och rehabilitering efter behov innebär ökade förutsättningar för ett rikt liv med familj, arbete och fritid. Vi får de hjälpmedel vi behöver, vilket ger möjlighet till delaktighet och ett aktivt liv. Träning, hjälpmedel och ledighet från arbetet för habilitering och rehabilitering får vi utan kostnad. Staten, landstingen och kommunerna stimulerar oss på olika sätt till habilitering och rehabilitering. Det är en god investering både för den enskildes livskvalitet och för samhällsekonomin.

Att ha ett funktionshinder är något annat än att vara sjuk. Men skador och kroniska sjukdomar medför att vi mer än de flesta behöver en bra hälso- och sjukvård och tandvård. Det är lätt att få kontakt med och snabbt få besöka primärvården som har hög kvalitet med allmänläkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer. Tack vare att primärvården håller nära kontakt med specialistvården på läns-, regional och nationell nivå kan de flesta av oss under långa tidsperioder klara oss med primärvårdens resurser. Men när vi behöver diagnos, bedömning och behandling av specialister har vi utan byråkratiskt krångel tillgång till dem. Några av oss har mycket sällsynta skador och sjukdomar och vi får stöd via nationella resurscenter med högsta kvalitet. Så måste det vara eftersom det är nödvändigt med ett ganska stort antal patienter för att läkare och annan personal ska kunna behålla och utveckla sin kompetens inom ett mycket speciellt område. Utmaningen är att finna en god balans mellan den högsta kompetensen och den geografiska tillgängligheten. Hur den balansen ska se ut varierar beroende på vilka skador och sjukdomar som är aktuella.

Kommuner och landsting underlättar för oss att få rätt vård genom att de samarbetar med varandra och i vissa fall specialiserat sig inom olika områden. Kommun- och landstingsgränser är inga hinder när det gäller att få tillgång till den vård som är bäst för var och en av oss. Avgifterna för olika former av sjukvård, tandvård, behandling, psykoterapi och läkemedel medför inte heller någon begränsning för vård efter behov. Principen om att funktionshinder inte ska medföra extra kostnader för den enskilde är helt genomförd.

Det här är steg på vägen...

Den som har störst behov ska få vård först. Riksdagens beslut om prioriteringar i sjukvården måste få genomslag på alla nivåer oavsett vårdgivare. För det krävs politisk vilja, information och utbildning. Insatser för att korta vårdköer leder inte automatiskt till att vårdens resurser styrs till dem som har de största behoven.
  1. Hela familjen måste få stöd när en familjemedlem är funktionshindrad.
  2. Framsteg inom forskningen måste snabbt komma till användning i vård och behandling.
  3. Tandvården ska vara en del av hälso- och sjukvården och omfattas av samma prioriteringar och avgiftsregler.
  4. Alla måste få lika god vård oavsett bostadsort. Tillgången till habilitering och rehabilitering ska vara likvärdig i hela landet. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling liksom vårdprogram som tagits fram av profession och handikapporganisationer i samarbete måste bli kända och tillämpas för att kvaliteten i vården ska bli likvärdig i hela landet.
  5. Patienten måste sättas i centrum och verklig delaktighet uppnås. Patientens kunskap är en förutsättning och ska användas. Alla ska erbjudas en individuell planering. Information, tillgänglig för alla och riktad till patient och anhöriga krävs för att vi ska kunna bli delaktiga i beslut och behandlingar.
  6. Handikapporganisationerna ska ges möjlighet till inflytande över vårdutbud, kvalitet och insatser.
  7. Den enskildes behov är viktigare än administrativa gränser. Landsting och kommuner måste utgå från den enskildes behov i stället för att låta gränser mellan huvudmän och anslag styra. Sekretess och tystnadsplikt är inget hinder om den enskilde medverkar. Bättre samarbete är nödvändigt för att uppnå likvärdig vård av hög kvalitet och för att våra gemensamma resurser ska utnyttjas mest effektivt.
  8. Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste stora ansträngningar göras för att stimulera till utbildning och arbete med vårdinriktning. Personalen i vården måste få inflytande, kompetensutveckling och i övrigt goda anställningsförhållanden som gör arbetet attraktivt. Alla vårdinsatser går inte att rationalisera - vård och omsorg om patienterna måste få ta tid.
  9. Sjukvården måste ses som en helhet. Kostnader för läkemedel, hjälpmedel, öppen och sluten vård, sjukskrivning, produktionsbortfall m.m. hänger samman. Nedskärningar på ett område kan medföra ökade kostnader på ett annat.
  10. Gemenskap, tillit till både samhället i dess helhet och till andra människor (socialt kapital), goda uppväxtvillkor, bra villkor i arbetslivet, god fysisk miljö och hälsofrämjande levnadsvanor främjar hälsa och minskar de stora skillnaderna mellan olika sociala grupper i förekomsten av vissa sjukdomar, skador och annan ohälsa som kan leda till funktionshinder. Att skapa goda förutsättningar för föreningsliv och folkbildning är exempel på insatser som stärker folkhälsan.

Sysselsättning

Meningsfull sysselsättning möjlighet till ett aktivt liv

Vår vision - så här vill vi ha det ...

Sysselsättning innebär för de flesta människor arbete inom den reguljära arbetsmarknaden. Men meningsfull sysselsättning är mer än det, exempelvis arbete i ett socialt kooperativ, inom Samhall, i daglig verksamhet i kommunens regi eller studier. Alla kan bidra med något. Att ha meningsfull sysselsättning innebär att vi ingår i ett socialt sammanhang, har arbetskamrater och möjlighet att få struktur på livet.

Sysselsättning uppmuntras framför passivitet också ekonomiskt. Tack vare att arbetslivet är flexibelt och arbetsmiljön tillgänglig är vi fler som kan försörja oss genom arbete och därmed bidra till samhällets utveckling med våra insatser och skatter.

Arbetstider, arbetsformer och arbetsplatser är anpassade efter alla människors individuella behov. Vi har alla ekonomisk trygghet. Företag som prövar nya former för att ta till vara alla människors resurser riskerar inte att förlora ekonomiskt på det. Det underlättar för oss med funktionshinder och gör det möjligt för äldre personer att orka arbeta ända fram till pensionsåldern. Ett exempel är att habilitering och rehabilitering fungerar effektivt så att den som är sjukskriven snabbt kommer tillbaka i arbetslivet. De av oss som behöver kontinuerlig rehabilitering får det för att kunna fortsätta arbeta och i övrigt leva ett rikt liv.

Den enskildes behov sätts i centrum och berörda myndigheter, arbetsgivare m.fl. samarbetar för att tillgodose dem. Administrativa gränser mellan huvudmän och anslag överbryggas för att den enskilde ska få meningsfull sysselsättning och arbetskraften ska komma till största möjliga nytta i samhället.

Det här är steg på vägen...

  1. Fler människor med hög utbildning behövs på arbetsmarknaden. Välutbildade har lättare att få och behålla ett arbete. Vi som har funktionshinder har - som grupp räknat - lägre utbildningsnivåer än genomsnittet. Satsa därför på tillgänglig utbildning för oss med olika synliga och osynliga funktionshinder bl.a. genom olika stödformer och möjligheter till anpassning av studietakten.
  2. Underlätta för oss med funktionshinder att komma in i, återvända till och stanna kvar i arbetslivet. Effektiv samordnad habilitering och rehabilitering i en obruten kedja mellan medicinska, psykologiska, sociala, pedagogiska och yrkesinriktade insatser krävs för detta.
  3. Förändra arbetslivet så att det bättre anpassas till individuella behov. Den enskilde bör få bättre möjligheter att påverka arbetstider och arbetsformer och arbetsgivaren ska se till arbetsmiljön är så bra som möjligt. Dagens bantade arbetsorganisationer innebär för höga krav för många människor, vilket bl.a. visat sig i en kraftig ökning av långtidssjukskrivningar.
  4. Även den som idag inte ryms inom den reguljära arbetsmarknaden har rätt till sysselsättning och behövs. Daglig verksamhet i kommunens regi, sociala arbetskooperativ och olika stödformer för att underlätta för såväl arbetsgivare som för oss med funktionshinder är alternativ som kan utvecklas.

Handikappförbund som står bakom

Vi som står bakom detta gemensamma valprogram är:

Afasiförbundet i Sverige
Astma- och Allergiförbundet
Blodcancerförbundet
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation
Riksförbundet döva, hörselskadade och språkstörda barn
De Handikappades Riksförbund
Elöverkänsligas förbund
Förbundet Blödarsjuka i Sverige
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter
Föreningen Sveriges Dövblinda
Hjärtebarnsföreningen
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
Hörselskadades Riksförbund
ILCO, Svenskt förbund för stomiopererade
Parkinsonförbundet
Reumatikerförbundet
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar
Riksförbundet Cystisk Fibros
Riksförbundet för hivpositiva
Riksföreningen Hjärnkraft
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka
Riksförbundet för Njursjuka
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
Riksföreningen Autism
STROKE, Riksförbundet mot hjärnans kärlsjukdomar
Svenska Celiakiförbundet
Svenska Diabetesförbundet
Sveriges Dövas Riksförbund
Svenska Epilepsiförbundet
Svenska Laryngförbundet
Svenska Psoriasisförbundet
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund
Sällsynta diagnoser
Tandvårdsskadeförbundet

Program den 3 december, internationella handikappdagenom handikapprörelsens valprogram

09.30 Kaffe med smörgås

10.00 Inledning

Berndt Nilsson, ordförande Handikappförbundens samarbetsorgan.

10.20 Delaktighet för personer med funktionshinder i det kommunalpolitiska arbetet

Jakob Axelsson, forskare vid HAREC, Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning.

11.00 Det handlar om människosyn - att bli respekterad, inte diskriminerad

Så här ser det ut...Så här vill vi ha det ... Representanter för handikapprörelsen.

Det här vill vi... Riksdagsmän från de olika politiska partierna kommenterar.

Allmän debatt.

12.05 Hälso- och sjukvård - ökat brukarinflytande i vården

Så här ser det ut...Så här vill vi ha det ... Representanter för handikapprörelsen.

12.30 Lunch

13.30 Ordet är fritt. Jesper Odelberg

14.00 Hälso- och sjukvård - ökat brukarinflytande i vården forts.

Det här vill vi... Riksdagsmän från de olika politiska partierna kommenterar.

Allmän debatt.

14.45 Sysselsättning - ett aktivt liv

Så här ser det ut...Så här vill vi ha det ... Representanter för handikapprörelsen.

Det här vill vi... Riksdagsmän från de olika politiska partierna kommenterar.

Allmän debatt.

15.50 Avslutning

Christina Wahrolin, v. ordf. i Handikappförbundens samarbetsorgan.

Moderator: Margareta Persson

Plats och tid

Konferensen äger rum den 3 december kl. 10.00-16.00 i Landstingssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm. (lokalen är anpassad för funktionshindrade).

OBS! Ingång C, från baksidan av Landstingshuset.

Hosted by    Binero AB       Skyddas av ESET Smart Security

Copyright © 2001-2011 Tomas Alsbro, Whiplash Info. All rights reserved.