SkadePortalen / WhiplashInfo

[Bloggen] [Här kan du ställa frågor och läsa svar på det mesta om whiplash/pisksnärt]

	Sök på hela Webben Sök på Whiplash Info

 

Whiplash - WAD - finns det?

Whiplash - WAD - finns det?

Vad gör vi?

Återblick från Socialförsäkringsstämman fredag den 7 december 2001

Till minne av en god vän och arbetskollega: Jan Candefjord Försäkringsläkare i Västra Götaland.

Finns det helhetsperspektivet som underlag vid bedömning av arbetsförmåga hos yngre whiplashskadade kvinnor?

Möjligheter till en kvalitativ studie med SASSAM-kartan som instrument.

Artur Tenenbaum, försäkringsläkare Försäkringskassan Västra Götaland och biträdande projektledare för SASSAM. Specialist i rehabiliterings och allmän medicin, ortopedi och allmän kirurgi. Chefsläkare vid Mösseberg Kurort AB

Whiplash

I trafiken finns idag en noll vision, helst skall ingen behöva dö då olyckan är framme! Denna vision medför ökad säkerhetstänkande i trafiken men kan också medföra att de som överlever har kvarstående funktionsnedsättningar. Nackskador är den moderna trafikens farsot. Med kostnader uppskattningsviss överstigande 1 miljard kronor per år är halsryggsdistorsion den mest kostsamma för försäkringsbolagen i Sverige. En trafikmedicinsk gåta och medan andra personskador under senaste två decennier minskat ökar nackskador i trafiken. Incidensen variera i olika internationella studier men har beräknats till 1/1000 (1). I Sverige har avdelningen för trafikskadeprevention vid Karolinska Institutet beräknat incidensen till 2/1000 (2)som jag även funnit i min forsknings arbete (3).

Whiplash är en acceleration-decelerationsmekanism av energiöverföring till nacken. Det kan härröra sig från påkörning bakifrån eller från sidan vid motorfordonskollision men kan också uppträda som följd av stötvåld framifrån, vid dykning eller vid fallolyckor. Ordet whiplash betyder pisksnärt och antyder skademekanismen användes första gången 1928 av Harold Crow(4). November 1997 antog lanstinget vårdprogram "När framtiden kommer bakifrån" (5)med målsättning att förbättra omhändertagande av de utsättes för whiplash våld och utvecklar WAD (whiplash Associated Disorders). Som ordförande i vårdprogramgruppen och försäkringsläkare med insikt om kassans behov skapades samverkan med flera sjukhusspecialiteter, primärvården och försäkringskassan. Struktur i dokumentation och vårdprogram skapade goda förutsättningar för klinisk forskningsarbete och utveckling. Samverkan mellan rehabilitering öron och röntgen vid KSS skördade akademiska frukter. Överläkare Carsten Tjell disputerade 1998 med " Diagnostic Considerations on whiplash Associated Disorders"(6) vid Karolinska Institutet.

WAD (whiplash-Associated Disorders)

whiplash-våldet kan resultera i resultera i en mångfald av kliniska manifestationer. Vilken anatomisk struktur som är skadad går oftast inte att specificera. Diagnosen är svår, grov och grundas på anamnes (vad den försäkrade berättar) och kliniska fynd (vad läkaren finner vid undersöknings tillfället). Diagnosen är viktig och tillståndet bör klassificeras dels enligt ICD 10 (7), dels enligt expertgruppen för Quebeck Task Force(1).

En femgradig skala, som tar hänsyn till subjektiva besvär hos den försäkrade och objektiva fynd: 10

Denna klassifikation kan användas för att prognostisera utvecklingen av WAD från sex månader och två år efter skadan enligt Hartling el al (8). Man föreslår också en vidare utveckling av klassificering av WAD 2. Resultat som också följer min forskningsplan. I den för publikation i The Journal of Rehabilitation accepterad artikel:

The Quebec Classification and a New Swedish Classification for Whiplash Associated Disorders in relation to Life Satisfaction in Patients at High Risk of Chronic Functional Impairment and Disability" (9)

Använde jag kategorisering av skadan baserad på Vårdprogram för whiplash relaterade besvär från Linköping (10), som på ett bättre sätt uppfyller Försäkringskassans behov där vi är intresserade av vilken funktion och förmåge nedsättning skadan givit upphov till enligt ICIDH (11). Kvalitetskrav som ställs av RFV vid bl.a. FMU. Den Svenska klassificering tar hänsyn till om den försäkrade har kvarstående besvär från nacke, huvud, armar samt tar hänsyn till CNS symptom.

SASSAM

(Strukturerad Arbetsmetodik vid fördjupad Sjukfallsgranskning och SAMordnad rehabilitering) (12)

Försäkringskassan administrerar och verkar för en allmän socialförsäkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom med därav följande viss grad av nedsättning av arbetsförmåga och ansvarar för att dels betala ut rätt ersättning vid sjukdom, dels samordna rehabiliteringsverksamheten för den försäkrade. SASSAM utgår utifrån den försäkrades behov och försäkringskassans möjligheter och ansvar. Försäkringskassan bevakar den enskildes behov av rehabilitering för att förhindra långa sjukskrivningsperioder. Det finns också ett ansvar för att följa upp och utvärdera den egna rehabiliteringsverksamheten. Riksförsäkringsverket redovisar i "Morgondagens rehabilitering- om försäkringskassans uppdrag och gränssnitt mot rehabiliteringsansvariga parter (RFV ANSER 1999:8) kassans uppdrag.

RFV anser bl.a.

• att ett långsiktigt utvecklingsarbete mot en ökad professionalism av försäkringskassornas ohälsoarbete bör komma till stånd
• att det måste vara en central uppgift för försäkringskassorna att ansvara för att det i varje sjukfall med en viss varaktighet ska finnas utredningar av rätt kvalitet som ger en gedigen helhetsbild och som kan ligga till grund för bedömning av den enskildes arbetsförmåga och behov och förutsättningar för rehabilitering
• att försäkringskassan med hög kompetens och professionalitet ska göra - eller se till att utredningar blir gjorda
• att försäkringskassan ska ansvara för att underlagen håller rätt kvalitet utifrån fastställda kvalitetskrav

Gerhard Larsson har i utredningen "Rehabilitering till arbete - en reform med individen i centrum " (SOU 2000:78) också klargjort att rehabiliteringsreformen 1992 inte har fatt åsyftad effekt. Bland annat framhålls

• att en grundlig utredning är utgångspunkten för en lyckad rehabiliteringsprocess

• att utredningen måste utföras tidigare än vad som sker nu

• att utredningen ska hålla en professionellt hög klass

• att individen från början involveras i analysen av begränsningar/hinder och vilka möjligheter som individen själv ser

• att utredningen i många fall är en egen process fram tills dess att det är möjligt att konkret formulera mål för rehabiliteringsprocess

• att utredningen bör revideras fortlöpande så länge sjukskrivningen pågår och även utmynna i konkreta handlingsplaner där individen i samråd med försäkringsgivaren formulerat egna mål för sin rehabilitering

•  att det i komplexa utgångslägen kan fodras en rejäl genomgång av olika hinder och möjligheter innan det är möjligt för individen och försäkringsgivaren att sätt upp mål och formulera en effektiv framtidsplan

• att rehabiliteringsutredningen ska tjäna som beslutsunderlag för den fortsatta planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen

Ett problem inom försäkringskassan var att det inte fanns någon genomarbetad gemensam metodik för vare sig utredning inför ställningstagande av rätt till ersättning eller för rehabiliteringsutredning (datainsamling, analys, planering eller utvärdering). En modell för utredningsinnehåll finns redovisad i "Försäkringsmedicinsk utredning, bedömning och dokumentation " (FKF debatt 1998:3). Utifrån den struktur som beskrivs har checklistor framtagits för den försäkringsmedicinska dokumentationen. Dessa finns idag i form av sk WIMI-mallar i Fk:s intranät och användes i en hög utsträckning vid försäkringskassorna. Kartläggning av försäkringskassans rehabiliteringsarbete har visat att stora resurser läggs på åtgärder, som ej når åsyftat resultat på grund av att utredning och planering är otillräcklig och att man också i en alltför stor omfattning inte utgår från "individen i centrum".

Det finns många skäl till att det inte fanns någon gemensam metodik inom kassorna inför bedömning av rätt till ersättning och vid samordningen av den enskildes rehabilitering. Ett viktigt skäl är att det inom området försäkringsmedicin (definierad i "vid bemärkelse") endast finns en rudimentär forskning med för praktisk verksamhet tillämpningsbara resultat. Detta bekräftas tydligt av den litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för Försäkringsmedicinskt Centrum(13). Det finns dock kunskaper inom näraliggande områden som kan tas tillvara bl.a. inom medicin, psykologi, beteendevetenskap och sociologi. Inom försäkringskassorna finns dessutom en stor erfarenhet och "fältkunskap", som i en alltför liten omfattning tas tillvara. Det är ej möjligt att förvänta sig att forskningsresultat inom området försäkringsmedicin och samordnad rehabilitering inom en rimlig tid ska ge de arbetsinstrument som behövs för kassornas uppdrag. Arbetet inom kassorna borde redan idag kunna underlättas och resultatet bli bättre med ett gemensamt arbetsinstrument och en arbetsmetodik som bygger på att ta tillvara tillgänglig kunskap inom ovan angivna områden och de praktiska erfarenheter som finns inom kassorna.

VG-kassan har i sina verksamhetsplaner - speciellt i verksamhetsplanen för 2000 - uppmärksammat de problem som redovisas i RFV:s rapporter och man anger att rehabiliteringssamordningen ska bedrivas med hög professionalitet och "att vi fullföljer utvecklingen av en gemensam arbetsmetodik för att säkra kvalitet och att vi integrerar försäkringsläkaren i rehabiliteringsarbetet ". Kopplingen till denna del av VG-kassans verksamhetsplan finns i verksamhetsplanen för Försäkringsavdelningen, i vilken anges att man skall utveckla och lägga fast en likriktad systematisk arbetsmetodik för sjukfallsbedömningen och att det skall finnas handlingsplaner för en samordnad rehabilitering och sjukförsäkring och att "utbildningsprogram och utbildningsmaterial skall tas fram och att en lärargrupp med bas i nätverksgruppen för rehabilitering och utredning/sjukförsäkringen utbildas till lärare och handledare. Under våren 2000 har försäkringsläkare Jan Candefjord framtagit ett stort arbetsmaterial som underlag för fortsatt utveckling av arbetsinstrument. I maj genomfördes särskilda utvecklingsdagar med medverkan av bl a SASSAM-gruppen - en referensgrupp av utredare, rehabiliteringssamordnare och försäkringsläkare - ca 30 personer. Arbetsmaterialet bearbetades av deltagarna och anvisningar lämnades för fortsatt bearbetning och utveckling.

Tyvärr avled Jan Candefjord hastigt i början av juni 2000, vilket påverkat såväl arbetets uppläggning, innehåll som tidsplanering. SASSAM har idag utvecklats till en nationell projekt/metod med

Ledningsgrupp bestående av; Ordförande, Benny Wärnehall, FK VG, Leif Westerlind, RFV, Projektledare Sven-Olof Krafft, FK VG, Ronny Andersson, FK Skåne.

Utveckling av arbetsmetodik, SASSAM; Sven-Olof Krafft, gruppledare Artur Tenenbaum, sakkunnig, Medicin, Göran Blennow, sakkunnig, Medicin, Bodil Ljunghall, sakkunnig, ärendehantering, Mikael Olsson, design, media - pedagogik.

Redaktionsgrupp, utbildningsmaterial; Per-Olof Kaiser, FK Västernorrland, gruppledare, Curt Edlund, FK Umeå, Göran Blennow, FK Skåne, Mikael Olsson, design, media.

Utvärderingsgrupp; Ulf Gabrielli, gruppledare, FK VG, Peter Briefe, extern utvärderare, Anders Heide, FK Skåne, Joakim Söderberg, RFV.

SASSAM är ett arbetsinstrument och en arbetsmetodik i syfte att uppnå en god kvalitet i utrednings- bedömnings- besluts- och utvärderingsprocessen inom främst rehabilitering men också inom området försäkringsmedicin inför bedömning av rätt till ersättning och rehabiliteringssamordning utifrån de av statsmakterna angivna uppdragen. SASSAM ska betraktas som ett hjälpmedel för de enskilda handläggarna och försäkringsläkarna i syfte att uppnå en god kontroll i arbetet genom att tillämpa strukturerade arbetsformer. Det tillgodoser kraven på ett helhetsperspektiv och samtidigt ger möjligheter för stödinsatser till den enskilde försäkrade. SASSAM innefattar också ett utbildningsprogram och utbildningsmaterial, som är kopplat till arbetsinstrumentet SASSAM-kartan.

Forskning med SASSAM kartan som instrument:

I SAS SAM projektansökan till RFV:s projektverksamhet 2001(14 )äskades medel med planering av speciellt forskningsprojekt med utnyttjande av instrumentet för en försäkrade grupp med speciellt komplicerad och svårfangad problematik. Kvinnor som drabbats av en whiplashskada och utvecklad WAD. Undersöka om det nya arbetsinstrumentet SASSAM kan vara användbart verktyg. Praktiskt arbete med SASSAM kartan under 2000-2001 sker vid Mösseberg Kurort Rehabiliteringscenter i Falköping. Används vid FMU (15)och arbetslivsinriktade rehabiliterings insatser hos försäkrade med sammansatt och komplicerad problematik. Tjänstens innehåll har välavvägts (kompetens/tidmässigt) till SASSAM metodiken för att skapa optimal möjlighet för TEAM arbete med df i centrum. En återkoppling till uppdragsgivaren inom kassan och arbetslivet och har givit mycket god feedback från de utredning/rehabiliterings ansvariga inom Försäkringskassan. Kvalitetsutvärdering sker bl.a. genom Nationell Smärt Register (16) Arbetsterapeut Ulla Berggren m.fl. (17) presenterade vid 1 världskongressen i Rehabiliteringsmedicin en behandlingsmetod för WAD patienter med ändring av aktivitetsmönster. Tillsammans med planerad huvudhandledare Kristina Schuldt, docent och överläkare vid Karolinska Institutet/Sjukhuset har kvalitativt inriktad studie baserat på SASSAM-kartan som arbetsinstrument projekterats. Syfte är att undersöka om underlaget för beviljad sjukpension under åren 1998-1999 hos yngre kvinnor med WAD belyst hela problematiken, baserat på Krafft&Dellmos modell för försäkringsmedicinsk utredning med SASSAM-kartan som instrument.

Frågeställningar:

Belyser underlaget hinder och tillgångar på individnivå och omgivningsnivå utifrån ICIDH?(10). Finns det brister och i så fall vika? På vilken/vilka nivåer i vårdkedjan har utredningen gjorts och information inhämtats? Vilka rehabiliteringsinsatser har genomförts baserat på detta underlag? Finns det geografiska skillnader mellan landsbygd och storstad? Frågor (artur.tenenbaum(amosseberg.se) som vi kanske kan besvara vid nästa års Socialförsäkringsstämma.

Referenser:

1. Cassidy JD ed. The Quebec Task Force on Whiplash-Associated Disorders. Spine 1995;20:1S-71 S.
2. Bring G. Whiplash-relaterade skador och följdtillstånd. Umeå: Umeå universitet; 1996
3. Tenenbaum A el al. Whiplash in county of Skaraborg, Sweden. Expected and registred incidence and health care consumation. ISPRM, i Amsterdam juli 2001.P110 sid. 65
4. Evans RW. Some observations on whiplas injuries. Neurologic Clinics 1992;10:975-97.
5. Tenenbaum A, et al. När framtiden kommer bakifrån. Mariestad, Sweden: Landstinget Skaraborg; nov. 1997
6. Tjell C, Diagnostic Considerations on Whiplash Associated Disorders. Avhandling, Karolinska Institutet 1998.
7. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Systematisk Förteckning. International Statistical Classification of Deseases and Related Health Problems, Tenth Reversion. ICD 10
8. Hartling L, Brison RJ, Ardern C, Pickett W. Prognostic Value of the Quebec Classification of Whiplash-Associated Disorders.Spine 2001;26(1):36-41.
9. Tenenbaum A, et al. The Quebec Classification and a New Swedish Classification for Whiplash Associated Disorders in relation to Life Satisfaction in Patients at High Risk of Chronic Functional Impairment and Disability. Dagmarprojekt nr 1471:4729 H95-057 accepterad veten-skaplig publikation i The Journal of Rehabilitation. nov 2001
10. Gerdle B, el al. Vårdprogram för Whiplash-relarterade besvär. Linköping: Smärt och Rehabiliterings Center, Linköpings Universitetssjukhus, 1998.
11. International Classification of funktional and disability. WHO 1999. Svensk version 1993. ICIDH-2 2000.
12. www.sassam.nu
13. Alexanderson K.och Söderberg E,Försäkringsmedicinskforskning-en litteraturgenom av opubl. arbetsmaterial presenterat vid rundabordseminarium i Linköping 2000-10-13.
14. Krafft S-O, Wärnehall B, Tenenbaum A, Blennow G. Offert RFV:s Projektmedelsverksamhet 2001. Projekt SASSAM 2000, Ramavtal om FMU och Rehabilitering mellan Försäkringskassan i Västra Götaland och Mösseberg Kurort Behandlingscenter AB. 2000-2001.
15. Berggren U, S. Shahraki, Y. Widell. Dagmarprojekt 645-2000-12. Titel: "Förändring av Aktivitetsmönster som behandling vid whiplashskada - en ny arbetsterapeutisk behandlingsmetod". Rapportskrivning pågår.Presenterat på internationell rehabiliteringskonferens, ISPRM, i Amsterdam juli 2001X 62,sid-55-56.
16. Sanne H, Nationella register kan öka säkerhet vid rehabiliteringsbeslut. Svenska Läkarsällskapets Riksstämma nov. 2001. Sid. 311
17. Krafft S-O, Dellmo L. Modell för försäkringsmedicinsk utredning och bedömning. Försäkringsmedicinsk Utredning, Bedömning och Dokumentation. Försäkringskasseförbundet:s förlag. Stockholm 1998.

Hosted by           Skyddas av

Copyright © 2001-2011 Tomas Alsbro, Whiplash Info. All rights reserved.