Artikeln nedan var införd i Företagaren - Företagarnas Riksförbunds medlemstidning och återges efter tillstånd av rättsinnehavaren.
Våren 1995 startade Tomas Alsbro ett aktiebolag. Ett år senare förvärrades de skador han några år tidigare fått vid en trafikolycka och han sjukskrevs för gott, Men han var inte berättigad till ett öre i sjukpenning, eftersom han inte hade tagit ut någon lön under uppbyggnadsskedet av företaget.
- I Sverige förutsätts att samhällets skyddsnät fungerar om man blir svårt sjuk. Men att jag och min familj över huvud taget har överlevt så här länge är bara tack vare allmosor från välvilliga personer och företag, konstaterar Tomas Alsbro.
Problemet är att lagen om sjukförsäkring gör skillnad mellan aktiebolag och andra bolagsformer. Den som startar ett handelsbolag eller en enskild firma har möjlighet att under ett uppbyggnadsskede tillgodoräkna sig normal inkomst. Men om man startar ett aktiebolag finns inte den möjligheten. Tar man inte ut någon lön har man inte heller någon sjukförsäkring oavsett om företaget är nystartat eller inte.
- Det är ju helt absurt. Hade jag haft enskild firma hade jag haft rätt till ersättning, men det har jag inte nu. Ingen har lyckats ge mig en rationell förklaring till varför det ska vara olika regler för olika bolagsformer, säger Tomas Alsbro.
- Dessutom har jag inte haft någon möjlighet att kompensera utebliven sjukpenning med privata alternativ eftersom även dessa är beroende av att man har tagit ut någon inkomst, fortsätter Tomas Alsbro.
Historien började 1991 när han råkade ut för en bilolycka. Sviterna efter olyckan var inte värre än att han kunde starta ett enmansföretag året efteråt, men 1994 sjukskrevs han och bolaget blev vilande.
När situationen var på väg att förbättras valde han att satsa alla sina pengar på ett nytt aktiebolag, ett grossistföretag i livsmedelsbranschen. Eftersom det nya bolaget inte var något enmansföretag skulle det kunna fungera även utan hans insats.
Tomas Alsbro beviljades starta eget-bidrag och under uppbyggnadsperioden tog han inte ut någon lön ur företaget. Då försämrades hans tillstånd dramatiskt. Svåra smärtor i nacke, huvud, armar och ben har gjort att han när det är som värst måste använda rullstol och i början av 1996 sjukskrevs han igen, nu för gott.
- Chocken kom när jag fick höra att jag var utförsäkrad och inte skulle få någon ersättning från försäkringskassan. Då var jag för dålig för att börja forska i saken, men efter ungefär ett halvår började jag på alla sätt kämpa för att få rätt, berättar Tomas Alsbro.
Den uteblivna ersättningen ställde honom utan försörjningsmöjligheter och han och hans bolag försattes i konkurs.
- På något sätt måste jag få upprättelse. Det handlar om min och min familjs överlevnad. Min ambition är att ställa upp i så många debattprogram och så många medier att det sätter press på regeringen att ändra lagstiftningen. Jag ser det som en principiell fråga om rättvisa, fortsätter han.
Bland många andra har Tornas Alsbro vänt sig till Företagarnas Riksorganisation. Jens Karlsson, jurist på FR, har stor förståelse för Alsbros synpunkter. I ett remissvar till Socialdepartementet har han argumenterar för att reglerna borde vara samma för alla bolagsformer.
- Vi tycker att den här regleringen är konstig. Man bör ha möjlighet att bygga upp sitt företag även om det är ett aktiebolag man har startat, menar Jens Karlsson.
- Tomas Alsbro är inte den enda som har drabbats, vi har flera exempel på människor som startat aktiebolag med hjälp av starta eget-bidrag och sedan blivit sjuka utan att ha någon registrerad inkomst, fortsätter han.
För familjen Alsbro är situationen extra komplicerad då även Tornas hustru ar svårt handikappad sedan tolv år tillbaka. Yngsta dottern studerar utomlands eftersom den utbildning hon genomgår inte finns i Sverige. Nu riskerar hon att tvingas avbryta utbildningen.
Dessutom kan familjen komma att förlora sitt radhus, som handikappanpassades för tio år sedan.
- Vi måste få någon form av hjälp. Det som räddat oss hittills är bankerna och kreditorerna, genom att inte tvinga bort oss från huset. Vi kommer aldrig att kunna resa oss som familj igen och det gör ont inombords att det inte finns någon hjälp att få när man verkligen behöver det, säger Tomas Alsbro.
På Socialdepartementet finns ett förslag om förändring och jag tror att möjligheterna är goda att lagen kommer att ändras. jag tycker att det här är en viktig fråga, det handlar ju om en del i det sociala skyddsnätet, menar Jens Karlsson.
Det här bör du som egen företagare tänka på när det gäller sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, enligt Jens Karlsson på FR:
Om du har aktiebolag är det uttaget av lön som ligger till grund för sjukpenningen.
Om du har enskild firma eller handelsbolag år det nettointäkten (resultatet) som ligger till grund för sjukpenningen. Stora avdrag som innebär skattemässiga fördelar kan därför innebära nackdelar när det gäller sjukpenningen.
Under ett uppbyggnadsskede kan du få högre sjukpenning än du egentligen är berättigad till. Detta gäller INTE aktiebolag.
Pensionsfrågor och eventuella kompletteringar av sjukförsäkringen måste du som företagare lösa på egen hand. Fundera därför alltid igenom ditt försäkringsskydd noga.
En utredning som gjorts på Socialdepartementet föreslår att lagen om sjukförsäkring ska ändras så att reglerna om uppbyggnadsskede blir samma för alla bolagsformer. Men när en lagändring kan bli aktuell är idag oklart.
I maj i år slutfördes utredningen som bland mycket annat föreslog en ändring av reglerna om uppbyggnadsskede i sjukförsäkringen. Enligt förslaget ska samma regler gälla för alla bolagsformer så att man har möjlighet att få normal sjukpenning under uppbyggnadsskedet även för aktiebolag. Under sommaren har synpunkter i frågan kommit in från en rad remissinstanser.
- Flera remissinstanser är positiva till förändringen men det finns också en del invändningar, främst av teknisk natur, förklarar Per Tillander, kansliråd på Socialdepartementet.
För närvarande bereds ärendet på departementet och frågan som man så småningom kommer att ta ställning till är om utredningen ska resultera i en proposition om lagändring eller inte.
Reporter Niklas Sidemar, FÖRETAGAREN 11-99