Försäkringsbedrägerier

I en kriminologisk kartläggning gjord av professor Leif GW Persson och Karin Svanberg våren 1998 uppskattas antalet försäkringsbedrägerier till minst 90 000 varje år. De anser att det faktiska antalet sannolikt är större än så, vilket också branschuppskattningar tyder på.

I den absoluta majoriteten av dessa fall, cirka 80-90 procent av samtliga, handlar det, enligt Leif GW Perssons och Karin Svanbergs studie, om så kallade sekundärbrott. Där har bedragaren verkligen råkat ut för en skada men plussar på sitt krav på ersättning, kanske i ett försök att kompensera sig för det han eller hon utsatts för. Det handlar om belopp som i genomsnitt ligger kring drygt 3 000 kronor inklusive självrisker.

De fall där försäkringstagaren själv fingerat eller konstruerat en skada, så kallade primärbrott, är 10 000 - 15 000 per år. I dessa fall är beloppen betydligt högre, uppskattningsvis runt 100 000 kronor i genomsnitt.

Kostnaderna för sekundärbrotten (200 - 300 miljoner kronor per år) och primärbrotten (1 000 - 1 500 miljoner kronor per år) sammantagna visar på en årlig bedrägerikostnad i intervallet 1 200 - 1 600 miljoner kronor.

Eftersom de samlade utbetalningarna från skadeförsäkringsbolagen ligger på drygt 20 miljarder kronor innebär det att cirka sju procent av de utbetalda försäkringspengarna går till försäkringsbedragare.

Av de omkring 90 000 försäkringsbedrägerierna per år avseende sakskadeförsäkringar beräknas cirka 40 procent riktas mot hem-, villahem- eller fritidshusförsäkringar, knappt 50 procent mot motorfordonsförsäkringar och resterande drygt 10 procent mot övriga sakförsäkringar.

Försäkringsbedrägerier berör i huvudsak skadeförsäkring men under senare år har bedrägerier i samband med personförsäkring också uppmärksammats.

Försäkringsbedrägeri är en brottslig handling, som kan ge en påföljd på upp till sex års fängelse, om den bedöms som grovt bedrägeri.

I Sverige arbetar i försäkringsbranschen omkring 100 personer på heltid med att utreda misstänkta fall av försäkringsbedrägeri. Omkring 75 av dessa är anställda på försäkringsbolagen medan de övriga arbetar på Larmtjänsts utredningsavdelning.

Försäkringsbolagen är inriktade på att skapa ett gemensamt skaderegister, i vilket anmälda försäkringsskador ska registreras. Registret skulle vara till hjälp i kampen mot försäkringsbedrägerier. Om man finner att samma kund anmält samma skada till flera andra bolag eller haft ett onormalt stort antal skador av samma typ kan det finnas anledning att utreda ärendet närmare.

För den vanlige, hederlige kunden bör detta leda till en snabbare skadehantering. Det ger också möjligheter att ge råd om skadeförebyggande åtgärder till dem som är särskilt utsatta för skador.

I Norge finns sedan ett antal år ett sådant register och det bedöms tjäna de ärliga försäkringskunderna dels genom att fler försäkringsbedrägerier avslöjas och dels genom att det avskräcker från försök till bedrägeri.