EG-rätten -
EU:s samlade lagar och regler
EU:s samlade
lagar och regler brukar benämnas
EG-rätten. I EG-rätten ingår bland
annat:
-
Fördragen, de avtal mellan
medlemsländerna som EU bygger på.
-
Rättsakterna som antagits av
EU:s institutioner, till
exempel förordningar och direktiv.
- Avtal mellan EU och länder
utanför EU.
-
EG-domstolens rättspraxis, det
vill säga domar i EG-domstolen som avgör
hur EG-rätten ska tolkas.
Enligt ett avgörande i EG-domstolen ska
EG-rätten gälla framför nationell lag. Det
innebär att en nationell lag som strider mot
EG-rätten inte ska tillämpas.
Benämningen EG-rätt kommer av att de
rättsakter som avses ovan är antagna inom
Europeiska gemenskaperna, EU:s första
pelare. EU kan dock även anta rättsakter
inom den andra och tredje pelaren som på
olika sätt binder medlemsländerna.
Företrädet framför nationell lag gäller dock
endast EG-rätten.
Direkt effekt inom EG-rätten
Om en regel inom
gemenskapsrätten har direkt effekt innebär
det att den kan åberopas av enskilda inför
nationella myndigheter och domstolar. Det
finns skillnader mellan olika regler när det
gäller deras förmåga att ha direkt effekt
och hur de rättigheter de medför kan göras
gällande av enskilda. Begreppet direkt
effekt har utvecklats genom EG-domstolens
domar och är centralt inom gemenskapsrätten.
Principen stödjer sig bland annat på kravet
på enskildas rättssäkerhet.