Yttrande

över Departementspromemoria DS2006:12, Trafikförsäkringsfrågor m.m vari ingår vissa frågor rörande rättsskyddsförsäkring

Oxelösund den 2 oktober 2006

Justitiedepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande över 2006-09-11, DS2006:12

Yttrandet avser endast den del av promemorian som rör EG-direktivet 87/343/EEG om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring.

Sammanfattning och förslag

Rättskyddets ställning gentemot övriga försäkringsklasser bör stärkas genom att regler för konsumenters möjligheter att separat teckna rättsskyddsförsäkring införs.

Förslaget till lagtext bör kompletteras med motsvarighet till direktivets Artikel 2.1, st 3

försvara eller företräda den försäkrade vid civilrättsliga, straffrättsliga eller förvaltningsrättsliga förfaranden eller vid andra liknande förfaranden eller i anledning av att ersättningskrav har riktats mot honom.

Inledning

Vid europeiska ministerrådets 284:e möte den 2 mars 1978 antogs Resolution (78) 8 on Legal Aid and Advice. Resolutionen finns inte i svensk översättning, varför jag nedan hänvisar dess engelska originaltext:

Considering that the right of access to justice and to a fair hearing, as guaranteed under Article 6 of the European Convention on Human Rights, is an essential feature of any democratic society;

Considering that it is therefore important to take all necessary steps with a view to eliminating economic obstacles to legal proceedings and that the existence of appropriate systems of legal aid will contribute to the achievement of this aim especially for those in an economically weak position;

Considering that the provision of legal aid should no longer be regarded as a charity to indigent persons but as an obligation of the community as a whole;

Considering that facilitating the availability of legal advice as a supplement to legal aid for persons in an economically weak position is of equal importance in the elimination of obstacles to access to justice.

Recommends the governments of member states to take or reinforce, as the case may be, all measures which they consider necessary with a view to the progressive implementation of the principles set out in the appendix to this resolution;

Invites the governments of member states to inform the Secretary General of the Council of Europe periodically of the measures taken to follow up the recommendation contained in this resolution.

Resolutionen fortsätter i sitt appendix:

Part I - Legal aid in court proceedings

No one should be prevented by economic obstacles from pursuing or defending his right before any court determining civil, commercial, administrative, social or fiscal matters. To this end, all persons should have a right to necessary legal aid in court proceedings. When considering whether legal aid is necessary, account should be taken of:

a) a person's financial resources and obligations;

b) the anticipated cost of the proceedings.

Sverige är ett av världens rikaste länder med en lång och obruten tradition av att i olika internationella organ hylla och värnar om de mänskliga rättigheternas stora betydelse för en modern demokratisk rättsstat. En avgörande del i individens möjligheter att i praktisk betydelse få access to justice är den moderna rättsstatens vilja att take all necessary steps with a view to eliminating economic obstacles to legal proceedings and that the existence of appropriate systems of legal aid will contribute to the achievement of this aim especially for those in an economically weak position. Skyddet för och värnandet om mänskliga rättigheter, liksom eventuella därtill hörande statsfinansiella problem eller frågor, är varje enskild stats ansvar och som staten inte kan friskriva sig från, ej heller via annan lagregel missgynna.

Resolutionen ovan anger den politiska inriktningen som rådde i denna fråga redan för trettio år sedan. Det var en stark uppmaning till medlemsländerna att vidta de åtgärder som resolutionen behandlade.

Rättsskyddet måste ses mot denna bakgrund. Det gäller alldeles särskilt i Sverige pga riksdagens beslut att den allmänna rättshjälpen från och med december 1997 skall vara subsidiär i förhållande till rättsskyddsförsäkring.

Rättsskyddets ställning så som legal aid.

I december 1997 trädde en ny svensk rättshjälpslag i kraft. Den viktigaste förändringen i förhållande till 1972 års rättshjälpslag var att den statliga rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar, dvs. i en rättslig tvist skall den rättssökande i första hand få hjälp med kostnaderna genom en försäkring. Ett av huvudskälen till reformen var att statens kostnader för rättshjälps skulle minska från ca 360 miljoner kronor (1994-95) med 200 miljoner kronor per år.

En förutsättning för att kunna ha rättshjälpen sekundär är en stor försäkringsspridning. Under åren 1992-93 var det fyra procent av befolkningen som saknade hemförsäkring. År 1999 var det tre procent. Täckningen har förbättrats inom alla grupper. Fortfarande är täckningsgraden sämst bland ungdomar och invandrare (Källa: Domstolsverkets "Utvärdering av rättshjälpslagen (1996:1619) - Rapport - Del A, sid 6)

En utgångspunkt för reformen var att statens kostnader för rättshjälpen skulle minska med 200 miljoner per år. (Källa: Domstolsverkets "Utvärdering av rättshjälpslagen" (1996:1619) - Rapport - Del A, sid 6"

Rättsskyddsförsäkringar tillhandahålls av den privata försäkringsbranschen. Eftersom riksdagen 1997 beslöt att den statliga rättshjälpen skulle vara subsidiär i förhållande till den privata och frivilliga rättsskyddsförsäkringen, vilar ett stort ansvar på staten att tillse att privata rättsskyddsförsäkringar håller erforderlig kvalitet och effektivitet, åtminstone minst i nivå som framgår av den 30-åriga ovan nämnda resolutionen (78) 8 on Legal Aid and Advice, och av EG-direktivet 87/343/EEG om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring.

Försäkringsbranschens syn på rättsskyddsförsäkringen i förhållande till rättshjälp

Det finns i detta sammanhang, bl.a. mot bakgrund av Domstolsverkets analys, anledning att titta på hur försäkringsbranschen ser på rättsskyddsförsäkringen i sin roll som primär till den allmänna rättshjälpen. Branschen har under många år gett ut den 700-sidiga boken Ersättning vid personskada, som utges vara ett …

referensverk vid beräkning av personskadeersättning enligt skadeståndsrättsliga grunder, som med fördel kan användas av personskadereglerare, biträdande jurister, advokater, domstolsjurister och andra som kommer i kontakt med skadeståndsbedömningar i anledning av personskador. Utöver utredning och skadeståndsberäkning behandlar boken även samordningsförmånerna. Den berör dessutom ersättning grundad på liv-, olyckfalls- och sjukförsäkring även om någon samordning med dessa försäkringar inte äger rum.

Ersättning vid personskada kan även med fördel användas vid utbildning av personal inom dessa områden (Källa: Ersättning vid personskada, Studentlitteratur, ISBN 91-44-04667-7, 2005. Författarna är praktiker i olika företag eller myndigheter inom försäkringsområdet, varav Trafikskadenämnden är en av dem.)

Boken avhandlar, som framgår av titeln, endast personskadefrågor men under kapitel 27.3 som behandlar Rättegångskostnader under huvudkapitlet Besvär och klagomål skrivs följande:

Rättegångskostnader

Det finns olika möjligheter att få hjälp med de kostnader som en rättegång för med sig. Under vissa förutsättningar kan man få hjälp från staten i form av allmän rättshjälp. Rättshjälp får inte beviljas i en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen eller som rör skadestånd som skall betalas från en ansvarsförsäkring. Rättshjälp får beviljas endast när det finns särskilda skäl i en angelägenhet som kan handläggas i den speciella rättegången för tvistemål om mindre värden. Om man beviljats rättshjälp får man själv erlägga en rättshjälpsavgift som i varje enskilt fall beräknas på basis av den egna inkomstens storlek och individuella försörjningsbördan.

Den som beviljats allmän rättshjälp får hjälp med kostnader för advokat, bevisning m.m. Däremot ersätts inte genom den allmänna rättshjälpen - om nu målet skulle förloras - de kostnader som motparten har haft och som förloraren genom domen blir skyldig att betala.

Genom sin egen bilförsäkring eller hemförsäkring kan bilisten få hjälp med kostnaderna från rättsskyddsförsäkringen, således även i de fall där han tvistar med sitt eget försäkringsbolag. Försäkringen träder in både i de fall när allmän rättshjälp inte kan beviljas och när denna rättshjälp har luckor, t ex ifråga om motpartskostnaderna. Rättsskyddsförsäkringen löper med självrisk, som varierar mellan olika försäkringsformer. Denna självrisk blir aktuell att ersätta endast om målet förloras

Skrivningen torde visa att branschen fortfarande anser rättsskyddet subsidiärt till rättshjälpen och inte tvärtom.

Rättsskyddsförsäkring som separat produkt

I Sverige saknas möjligheten att separat köpa enbart rättsskyddsförsäkring. Den finns endast att tillgå som delmoment i annan försäkringsklass, såsom hem- eller bilförsäkring.

Domstolsverket konstaterar i sin utvärdering:

Den nya lagen har inte medfört att beteendet hos aktörerna på försäkringsmarknaden har förändrats. Försäkringsbolagen har i princip inte ändrat sina villkor efter att den nya lagen trädde i kraft. De förändringar som har skett är antingen teknisk anpassning till den nya lagen eller förtydliganden av villkoren, t.ex. genom precisering av tiden för när en tvist efter äktenskapsskillnad kan aktualiseras för rättsskydd. Rättsskyddet har inte separerats från hem- eller villahemförsäkringarna. Reformen har inte heller ökat den genomsnittliga riskpremien i försäkringarna. (Källa: Domstolsverkets "Utvärdering av rättshjälpslagen (1996:1619) - Rapport - Del A, sid 7

Mitt förslag

Rättskyddets ställning gentemot övriga försäkringsklasser bör stärkas genom att regler för konsumenters möjligheter att teckna separat rättsskyddsförsäkring införs.

Rättsskyddsförsäkringens betydelse för den enskilde

Rättsskyddsförsäkringen torde idag vara helt avgörande för den enskildes ekonomiska möjligheter till utom- och inomrättsliga förfaranden och att kunna hävda sin rätt.

Förvaltningsrättliga eller liknande förfaranden

I promemorian DS 2006:12 saknas förslag till införlivande av direktivet i den del som omfattar Artikel 2.1, tredje stycket föreskrivna rätten till att rättsskyddsförsäkring…

innebär ett åtagande att bl.a. bära kostnaderna för rättsliga förfaranden och tillhandahålla andra tjänster som har direkt anknytning till vad en sådan försäkring omfattar, främst för att bl.a. försvara eller företräda den försäkrade vid civilrättsliga, straffrättsliga eller förvaltningsrättsliga förfaranden eller vid andra liknande förfaranden eller i anledning av att ersättningskrav har riktats mot honom. (min understrykning).

Detta betyder för svenskt vidkommande att försäkringstagaren skall kunna anlita rättsskyddsförsäkring vid tvister med exempelvis Försäkringskassan, kommunala eller landstingsmyndigheter som motpart i förvaltningsdomstolar.

Undersökningar, förhandlingar eller intressekonflikt

I direktiv 87/343/EEG §4 anges

1. Av varje försäkringsavtal om rättsskyddsförsäkring skall uttryckligen framgå att

a) den försäkrade skall kunna fritt välja advokat eller någon annan person som har behörighet enligt nationell lag att försvara eller företräda den försäkrade eller i övrigt tillvarata hans intressen vid undersökningar eller förhandlingar,

b) den försäkrade skall kunna fritt välja advokat eller, om han föredrar det och i den utsträckning det medges i nationell lag, någon annan person med de kvalifikationer som behövs för att tillvarata hans intressen närhelst en intressekonflikt uppstå (Mina understrykningar).

DS 2006:12 saknas motsvarande text i förslag till svensk lagtext.

Tomas Alsbro
Ansvarig utgivare och webbmaster

Hosted by Skyddas av