"Försäkringsbolagens synpunkter på dröjsmålshantering är irrelevanta"

Källa: Advokaten 2003-6

Vid personskaderegleringar är det vanligt förekommande att försäkringsbolag i förslag till slutreglering antingen helt glömmer bort dröjsmålsräntedelen eller bara anger ett belopp. Om personskaderegleringen innefattat utbetalningar av inkomstförlustersättningar visar det sig i allmänhet vid närmare analys av hur försäkringsbolagen räknat fram dröjsmålsräntebelopp, att dröjsmålsränta räknats på 70 procent av inkomstförlusterna.

VID KONTAKT MED försäkringsbolag i sådana situationer har som förklaring till detta angivits, att anledning saknas att räkna dröjsmålsränta på det som skadelidanden skall betala in i skatt.

Ytterligare analyser av försäkringsbolagens uträkningar visar också ofta att delbetalningar avräknas först mot kapitalet och sedan mot den upplupna räntan, vilket strider mot gällande lag (HB 9:5).

Vid flera tillfällen har jag skrivit stämningsansökningar mot försäkringsbolag för att få ut dröjsmålsränta på 100 procent av inkomstförlustbeloppen och inte bara på 70 procent. När stämningsansökningarna har kommit försäkringsbolagen tillhanda har resterande dröjsmålsränta utbetalats. Det är uppenbarligen så att försäkringsbolagen inte vill taga process om saken, men att man ändå regelmässigt har ställt in sina datorer på att räkna dröjsmålsränta på 70 procent av inkomstförlusterna. Tanken bakom detta tycks vara – går det så går det.

Eftersom detta handlar om tusentals personskaderegleringar och då dröjsmålsräntorna ofta kan uppgå till betydande belopp, är det alltså frågan om mycket stora belopp för försäkringsbolagen och naturligtvis även för skadelidandena.

DET FINNS DÄRFÖR all anledning för advokater som sysslar med personskaderegleringar att vara uppmärksamma på dessa frågor, att kontrollera hur räntorna har räknats ut från bolagens sida och att ställa krav på dröjsmålsränta enligt lag, skriver advokaten Michael Tuvesson i Advokaten.

Läs mer...

Hosted by Skyddas av