RÅ 2002 ref. 11

Vårdinsatserna beträffande funktionshindrat barn, för vilket helt vårdbidrag beviljats, har ansetts ha haft sådan omfattning att de skulle beaktas vid bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga i samband med fastställandet av sjukbidrag

Regeringsrätten

Målnummer:

7040-99

Avdelning:

Avgörandedatum:

2002-04-03

Rubrik:

Lagrum:

7 kap. 1 §, 2 § och 3 § och 13 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring

Rättsfall:

• RÅ 1997 ref. 3

• RÅ 2001 ref. 52

REFERAT

Enligt protokoll den 10 februari 1998 från sammanträde med socialförsäkringsnämnd 1 vid Jämtlands läns allmänna försäkringskassa beslutade nämnden att bevilja A.L. ett fjärdedels sjukbidrag för tiden juni 1997 - juni 1999. Beslutet motiverades med att arbetsförmågan bedömdes för avsevärd tid nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.

I länsrätten yrkade A.L. att hon skulle beviljas ett halvt sjukbidrag. Hon anförde att det av utredningen framgick att hennes arbetsförmåga var nedsatt med minst hälften. Hon uppgav vidare bl.a. att försäkringskassan schablonmässigt syntes ha tagit hänsyn till att hon hade ett funktionshindrat barn för vilket hon uppbar vårdbidrag. Vårdbidraget var en form av familjestöd. Det utgick inte enbart som kompensation för utfört arbete utan även för bundenhet och med hänsyn till merkostnader. Föräldrar kunde välja vem av dem som skulle få vårdbidrag utan att man gjorde någon bedömning av vem som stod för "vården". Hon hade inte någon make att föra över vårdbidraget på. Det fick orimliga konsekvenser för ensamstående föräldrar om man skulle anse att vårdbidragsmottagare därigenom bedömdes ha höjd arbetsförmåga. Om ett funktionshindrat barn fick hjälp med t.ex. personlig assistans kunde det dock påverka vårdbidraget. Men allt detta borde inte påverka bedömningen av rätten till sjukbidrag. Hennes arbetsförmåga var nedsatt med minst hälften. Om arbetsförmågan påverkade hennes möjligheter att ha hand om sin funktionshindrade dotter borde istället vårdbidraget ifrågasättas.

A.L. begärde muntlig förhandling.

Försäkringskassan uppgav i yttrande bl.a. att A.L. arbetade utom hemmet fyra timmar om dagen. Hon hade därutöver ansvar för två barn, 10 och 11 år. För det tioåriga barnet uppbar hon helt vårdbidrag. Om man som i A.L:s fall arbetade fyra tim/dag och uppbar helt vårdbidrag var man tvungen att ta bort en del av sjukbidraget, i det här fallet en fjärdedel. Försäkringskassan hade därför bedömt att hennes arbetsprestation inte berättigade till mer än ett fjärdedels sjukbidrag. Arbetsförmågan bedömdes alltså nedsatt med en fjärdedel men inte mer. Försäkringskassan hänvisade till Allmänna råd från Riksförsäkringsverket 1997:4.

Länsrätten höll muntlig förhandling i målet.

Länsrätten i Jämtlands län (1999-02-02, ordförande Normann) yttrade: Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. A.L. har fr.o.m. den 7 augusti 1995 varit helt, halvt eller en fjärdedels sjukskriven för nack-skuldermyalgi, överbelastning. Hon har en heltidsanställning som fritidspedagog i Krokoms kommun. Sedan hösten 1997 och minst ett år framåt arbetar hon med ett projekt fyra timmar per dag och är halvt sjukskriven. - Av läkarutlåtande den 21 januari 1997 från distriktsläkaren Eva Samuelsson, Krokoms hälsocentral, framgår bl.a. följande. A.L. har två barn, 10 och 11 år. Yngsta barnet har en CP-skada vilket innebär mycket tunga lyft och störd nattsömn, A.L. blir väckt varje timma. Det ger besvär i form av dagtrötthet samt värk i nacke-axlar. Under dagen har barnet två personliga assistenter. Så länge hemsituationen är oförändrad är det rimligt med halvtidsarbete och halv sjukskrivning. A.L. kommer dessutom att behöva återkommande heltidssjukskrivningar för intensiv egenträning och träning hos sjukgymnast. - Försäkringskassan har skickat en förfrågan till Eva Samuelsson där de ber henne att skilja på orsakerna till arbetsoförmågan, de rent medicinska och de som hör till den sociala situationen. Eva Samuelsson har i svar uppgett att arbetsförmågan med anledning av de medicinska hindren växlar mellan 50-100 procent och att den medicinska oförmågan är varaktig åtminstone ett par år framåt. - Försäkringsläkaren Berthelsen har den 5 november 1997 på fråga av försäkringskassan uppgett när det gäller nedsättning av funktions/arbetsförmågan, att den bedöms vara nedsatt 25 procent. Han har vidare den 17 december 1997 uppgett att enligt befintligt medicinskt underlag bedöms arbetsförmågan uppgå till 50 procent. - Med hänsyn härtill och vad som i övrigt förekommit i målet finner länsrätten att arbetsförmågan för A.L. uppgår till högst 50 procent. Hon är därmed berättigad till ett halvt sjukbidrag. - Länsrätten bifaller överklagandet på så sätt att A.L. är berättigad till ett halvt sjukbidrag. - Handlingarna i målet överlämnas till försäkringskassan för erforderlig handläggning.

Försäkringskassan överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa försäkringskassans beslut om sjukbidrag.

A.L. bestred bifall till överklagandet.

Kammarrätten förordnade i beslut den 5 mars 1999 att länsrättens dom tills vidare inte skulle gälla.

Kammarrätten höll muntlig förhandling i målet.

Kammarrätten i Sundsvall (1999-09-24, Ejvinson, Kareld, referent, Königsson) yttrade: I kammarrätten har försäkringskassan i huvudsak anfört följande. A.L. är ensamstående med två barn, tio och elva år gamla. Hon uppbär helt vårdbidrag för det tioåriga barnet, som är mycket vårdnadskrävande. Dessutom förvärvsarbetar hon fyra timmar om dagen utanför hemmet. Att hon uppbär ett helt vårdbidrag för vården av sitt handikappade barn utgör ett faktum som visar att hon utför en stor arbetsinsats i hemmet. Kassan anser därför att A.L:s sammanlagda arbetsinsats klart visar att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom är nedsatt med en fjärdedel men inte mer. - A.L. har i kammarrätten hänvisat till vad hon tidigare anfört, särskilt beträffande vårdbidragets funktion som familjestöd. Vidare har hon anfört bl.a. följande. Vård av ett funktionsbindrat barn är inte detsamma som hushållsarbete eller vård av små barn. Vårdbidrag utgår för så mycket mer än direkt handgripligt arbete med barnet. Vårdbidrag utgår vidare även om föräldrarna inte själva kan vårda det funktionshindrade barnet. Det är inte ovanligt att föräldrar som själva är funktionshindrade uppbär vårdbidrag. Detta gäller ofta fall där funktionshindret beror på ärftlig skada. - M. är svårt funktionshindrad och kan inte sitta, gå eller krypa utan sitter i rullstol. Hon behöver hjälp med all skötsel och tvätt. Hon är inte förståndshandikappad och går i vanlig skola där hon har hjälp av en elevassistent. Hon är i skolan på vardagarna mellan klockan 07.30 och 15.00. På nätterna behöver hon hjälp flera gånger med att vändas. - Under i målet aktuell tidsperiod hade A.L. hjälp enligt följande. M. sov borta från tisdag till onsdag hos en stödfamilj. A.L:s mor kom hem till dem på torsdagar för att bl.a. hjälpa till med att vända M. under kvällen och natten. Cirka en helg per månad var M. hos sin far och en helg hos en stödfamilj. Under den aktuella tidsperioden kom hon hem från skolan mellan klockan 16.30 och 17.00. Ibland åkte hon till ett korttidshem på loven och under sommarloven var hon på fritidshemsavlastningen på skolan. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Enligt 7 kap. 1 § lagen om allmän försäkring krävs för rätt till förtidspension/sjukbidrag att arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel. Enligt 7 kap. 3 § samma lag skall vid bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen skall göras efter samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet. - Länsrätten har i den överklagade domen redogjort för den medicinska utredning som finns i målet. Med hänsyn till denna utredning och till att A.L. under aktuell tidsperiod till stor del svarat för den vård som förekommit i hemmet av den handikappade dottern M., för vilken hon uppburit helt vårdbidrag, finner kammarrätten att A.L:s arbetsförmåga varit nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften. Överklagandet skall därför bifallas. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut den 4 mars 1999 att en fjärdedels sjukbidrag skall utgå från och med juni 1997 till och med juni 1999.

Nämndemännen Haagensen-Olsson och Persson var skiljaktiga och ansåg att länsrättens dom skulle fastställas.

A.L. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och förklara henne berättigad till halvt sjukbidrag. Hon anförde bl.a. att hon under den i målet aktuella tiden fick hjälp av sin mor och från kommunen i form av avlastning.

Riksförsäkringsverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Enligt verkets mening måste den vård som A.L. gav sitt funktionshindrade barn, och för vilken vård hon beviljats helt vårdbidrag, anses vara av sådan omfattning att den bör jämställas med förvärvsarbete. Med hänsyn härtill och till omfattningen av A.L:s faktiska förvärvsarbete anser verket att hennes arbetsförmåga fr.o.m. juni 1997 inte skall bedömas som nedsatt med minst hälften. Hon bör därför inte tillerkännas högre pensionsförmån än en fjärdedels sådan.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (2002-04-03, Ragnemalm, Lavin, Almgren, Melin, Stävberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. A.L., som arbetade som fritidspedagog 75 procent av heltid, var fr.o.m. den 7 augusti 1995 i varierande omfattning sjukskriven, innan försäkringskassan beviljade henne ett fjärdedels sjukbidrag med verkan fr.o.m. juni 1997. Under tiden september 1997 - augusti 1999 arbetade hon halvtid (fyra timmar per dag) som informatör i ett projektarbete. Hon var ensamstående förälder till två barn, födda i februari respektive december 1986. Det yngre barnet hade en CP-skada i form av spastisk diplegi och A.L. uppbar med anledning av vården av barnet helt vårdbidrag jämte merkostnadsersättning med 69 procent av basbeloppet utöver vårdbidraget. I det utlåtande av A.L:s behandlande läkare som låg till grund för beslutet om sjukbidrag angavs bl.a. följande. A.L. hade i hemmet hela ansvaret för barnet, vilket innebar många tunga lyft och störd nattsömn genom att hon blev väckt varje timme. Detta gav besvär i form av dagtrötthet samt värk i nacke och axlar.

Enligt de i målet tillämpliga bestämmelserna i 7 och 13 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring föreligger rätt till sjukbidrag om försäkrads arbetsförmåga på grund av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen inte anses varaktig men kan antas bli bestående avsevärd tid. Försäkrad, vars arbetsförmåga är helt nedsatt, erhåller helt sjukbidrag. Försäkrad, vars arbetsförmåga inte är helt nedsatt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar, erhåller tre fjärdedels sjukbidrag. Är den försäkrades arbetsförmåga nedsatt i mindre grad men med minst hälften, utges halvt sjukbidrag. I övriga fall utges ett fjärdedels sjukbidrag. Vid bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

Regeringsrätten gör följande bedömning i frågan om vilken betydelse som vid fastställandet av A.L:s arbetsförmåga skall tillmätas det förhållandet att hon uppburit bidrag för vård av sitt funktionshindrade barn.

Att en person beviljats bidrag för vård av barn eller annan anhörig kan inte omedelbart läggas till grund för en bedömning av arbetsförmågan. Det avgörande är inte det faktum att bidrag utgått utan de arbetsinsatser som motiverat bidraget. Om dessa inte haft sådan omfattning att de är att jämställa med förvärvsarbete eller visar att den försäkrade haft en arbetsförmåga, som skulle ha kunnat utnyttjas för förvärvsarbete, skall i sammanhanget bortses från att de ersatts genom bidrag (RÅ 2001 ref. 52).

I förevarande fall ger emellertid utredningen stöd för att vårdinsatserna var av sådan omfattning att de är att jämställa med förvärvsarbete. A.L., som före sin sjukskrivning endast arbetat 75 procent av heltid, har dessutom under den i målet aktuella perioden haft ett förvärvsarbete på halvtid. Hennes arbetsförmåga kan vid sådant förhållande inte anses ha varit av sjukdom nedsatt med minst hälften. Hon är därför inte berättigad till mer än ett fjärdedels sjukbidrag för tiden juni 1997 - juni 1999. Hennes överklagande skall följaktligen avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2002-03-07, föredragande Bäckström, målnummer 7040-1999

Sökord:

Allmän försäkring

Litteratur:

prop. 1996/97:28 s. 8-24, 26-28; bet. 1996/97:SfU6 s. 8-12; Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:16 s. 35-36

Hosted by Skyddas av