Försäkringsläkaren Gustaf Neander

Så här uttalade han sig Gustaf Neander som försäkringsbolagets vittne gentemot en trafikskadad vid Svea Hovrätt enligt domen i mål nr T 4037-00 som publicerades den 15 maj 2001.

(Jag har gjort betoningar med fetstil, Tomas Alsbro)

"Gustaf Neander: Han har gjort sin bedömning såsom sakkunnigläkare, utifrån det skriftliga material som finns dokumenterat rörande CÅs skador. Han är neutral och har inte påverkats av CÅ själv.

Vid bedömning om samband mellan en olycka och en skada föreligger är tidsfaktorn och de tidiga läkarundersökningarna viktiga.

Beträffande CÅ finns det föredömligt en tidig läkarundersökning som gjordes tre - fyra dagar efter olyckan.

Läkarundersökningen har noggrant redovisats i CÅs journal. Läkaren som bland annat gjorde en undersökning av nacken fann inga skador på densamma men konstaterade att CÅ hade en hel del blessyrer på andra delar av kroppen.

I den tidiga läkarundersökningen har således nackbesvär aktivt förnekats vilket är anmärkningsvärt.

Hade CÅ drabbats av en whiplash-skada till följd av trafikolyckan den 17 juli 1993 hade besvär från nacken uppstått inom några dagar efter olyckan.

Man brukar, i vetenskapliga sammanhang, tala om en gräns på 72 timmar inom vilken symtomen skall uppträda. Man kan naturligtvis inte sätta någon knivskarp tidsgräns men helt klart är att symtomen i vart fall uppstår inom en vecka vid whiplash-skador.

Det kan förekomma symtomfattiga intervaller hos patienter som drabbats av whiplash-skador men de tidiga symtomen finns alltid. Efter ett år brukar i flertalet fall patienten uppvisa ett tämligen stationärt tillstånd.

Av handlingarna framgår att CÅs nackbesvär debuterade ungefär tre månader efter olyckan och att dessa haft ett långsamt stegrande förlopp. Detta talar för att CÅs nackbesvär har någon annan orsak än olyckan.

Det finns således inget samband mellan trafikolyckan och de nackbesvär CÅ numera lider av.

Han delar helt Erik Spangforts uppfattning såsom den redovisats i hans intyg.

Utlåtandena i målet av Sten Jansa och Tomas Timander är däremot av underordnat värde bland annat därför att de träffat CÅ först många år efter olyckan.

Det är inte ovanligt att en undersökande läkare påverkas av patientens nuvarande förhållanden"

Om domslutet korrekt återger Gustaf Neanders (se nedan) vittnesmål när han säger att inom vetenskapliga sammanhang, tala om en gräns på 72 timmar inom vilken symtomen skall uppträda, så undrar jag om inte försäkringsläkaren Gustav Neander medvetet har begått mened inför sittande rätt. Skälet till min undran är att Gustaf Neander mot bakgrund av sin profession och sitt uppdrag som försäkringsläkare måste vara medveten om att sådant vetenskapligt stöd, med i sammanhanget acceptabel styrka, som han nämner och i det sammanhang han nämner det saknas.

Han har av försäkringsbolagen anlitats så ofta som medicinskt vittne att han torde vara medveten om att för att överhuvudtaget som vittne i domstol påstå att vetenskapligt stöd för en uppfattning finns, så borde detta vetenskapliga stöd i så fall ha en stor dignitet, vilket i detta fall starkt kan ifrågasättas. Detta är av särskild vikt då Gustaf Neander också påstår sig vara neutral (underförstått gentemot de tvistande parterna). Jag kan i det sammanhanget tillägga att jag trots mina omfattande kontakter med skadade, och den mängd domar i tvistemål jag lästa i dessa angelägenheter aldrig stött på eller ens hört talas om att någon skadelidande funnit skäl att anlita Gustaf Neander för sin sak vid tvist med sin försäkringsgivare.

Gustaf Neander har doktorerat, vilket innebär att han har en åtminstone rudimentär forskarutbildning. I forskarutbildning ingår kunskap inom statistik, samt ett oantastligt krav på att verifiera och hantera vetenskap på ett korrekt sätt. Jag anser att statistik – rätt tillämpad – och Gustaf Neander torde vara väl medveten härom, skall tillämpas på så sätt som docenten i statik Johan Bring tillsamman med medicine doktorn Gunilla Bring gett uttryck för i sina artiklar i just dessa ämnen; ”Hur det osannolika blir sannolikt - Om sambandsfrågor i skadeståndsmål” samt ”Sannolikhetsresonemang i skaderegleringen - Pisksnärtskador kniviga försäkringsärenden”, båda bl.a. publicerade i WhiplashInfo.se.

Tyvärr är det alltför ofta som försäkringsläkares påståenden får stå oemotsagda, på så sätt att de inte ombeds att redovisa – som i detta fall - påstått vetenskapligt stöd. Detta är givetvis det juridiska ombudets sak att ombesörja.

Under senare år har försäkringsläkarna nyanserat dessa 72 timmar till att vara ett absolut krav för att acceptera orsakssamband. Den mycket ofta anlitade försäkringsläkaren och kollegan till Gustaf Neander, neurologen Charlotta Sachs (se nedan) uppfann begreppet 72-timmars regel, som nu gång på gång återges i försäkringsläkarnas vittnesmål till förmån för sina uppdragsgivare inom försäkringsbolagen.

Vid en tvisteförhandling vid Stockholms Tingsrätt (T 30385-05 ) pressades Charlotta Sachs vid sitt vittnesmål att medge att det var hon som ”låg bakom” begreppet Den traumatiska Principen.

Charlotta Sachs torgför nu gång på gång Den traumatiska Principen som en sanning vid återkommande vittnesför och intyg åt försäkringsbolagen, som om den traumatiska principen vore ett vetenskapligt faktum. I det anser jag att även hon begår mened vid rättegångar och begår osant intygande.

Tidigare använde dessa försäkringsläkare begreppet naturalförlopp. Sannolikt kan det härledas till en bild över ett naturligt post-traumatiskt förlopp som försäkringsläkaren Erik Spangfort lanserade vid mitten 1980-talet, och som kan ses i fig.1 i Erik Spangforts föreläsning vid Nackskadesymposiet i Åre 1985. Rubriken på Erik Spangforts föredrag var Klinisk bedömning av whiplash patienter

Såväl Gustaf Neander som Charlotta Sachs har haft sin verksamhet vid Karolinska Institutet, och Karolinska Sjukhuset, som för övrigt har hyst åtskilliga försäkringsläkare.

Ytterligare en av deras Karolinska Institutets verksamma läkare har begått verifierad mened - ortopedläkaren och tillika försäkringsläkaren Per Adolphson (se nedan).

Gustaf Neander - Med dr, Överläkare - Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), Enheten för ortopedi

Charlotte Sachs - Universitetslektor, Docent, Överläkare - Institutionen för Klinisk Neurovetenskap (CNS), Sektionen för Neurologi

Per Adolphson - Adj universitetslektor, Överläkare, Docent - Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), Enheten för ortopedi

Hosted by Skyddas av