| Tänk er ett
försäkringsbolag som visar mångmiljardvinst. Orsaken till vinsten är
att man bara betalar ut ersättning vid var 25:e brand i bostäder och
olycka i trafiken. När det gäller bränder och trafikolyckor skulle det
naturligtvis inte gå. Däremot går det alldeles utmärkt att göra så
när människor får belastningsskador i arbetet.
Fram till 1993 godkändes varje år 50 000
belastningsskador som arbetsskador. Därefter skrevs arbetsskadelagen om
och beviskraven skärptes så att sedan dess godkänns årligen bara drygt
2 000 belastningsskador.
Skador och sjukdomar i muskler, det som kallas
för belastningsskador, är det i särklass största
arbetsmiljöproblemet. De står för 42-45 procent av den totala mängden
sjukskrivningar, sjukbidrag och förtidspensioner. Samhällets kostnader i
form av sjukskrivning, sjukpensionering, medicin, produktionsbortfall,
osv, handlar om 100 miljarder varje år.
Konsekvensen av att arbetsskadeförsäkringen
försämrats har blivit att det finns hundratusentals människor som
skadats i arbetet det senaste decenniet och inte fått ersättning. Trots
att alla betalat till försäkringen lever de i ett försäkringslöst
tillstånd. Det har varit möjligt genom att samhället valt att inte tro
på de skadade, de flesta kvinnor. I stället får de diagnoser med fina
ord som på vanlig svenska betyder att de är knäppgökar med psykiska
besvär. Eller också heter det att 25-åringar och ännu yngre får
"åldersförändringar". Alla som skadas vet att sådana
diagnoser för det mesta är påhittade. Inte heller kan forskningen visa
att de är riktiga. Svensk arbetsskadeförsäkring, som tidigare var
ledande i Europa, tävlar i dag med bl a Portugal om bottenplatsen.
Sedan ett år finns ny forskning som ger de
belastningsskadade rätt. Belastningsskadecentrum i Umeå, som är
Europaledande, har under flera år samarbetat med olika centra i Italien,
USA, Kanada och övriga delar av världen. De nya forskningsrönen visar
att alla långvariga statiska eller repetitiva belastningar ökar risken
för skador. Om det är en belastningsrelaterad skada och den som drabbats
har ett arbete där det ingår statisk eller repetitiv belastning är
forskarna i dag säkra på - de vet - att arbetet tillsammans med stress
bidrar till att skadan uppstår. Dessutom är det inte bara så att stress
ökar risken för en belastningssjukdom. En belastningssjukdom påverkar
stressregleringsmekanismerna så att känsligheten för stress ökar.
Belastningsskadorna bidrar troligen till dagens exploderande ökning av
stressjukdomar.
Belastningsskador har alltid varit ett
fruktansvärt plågoris för människorna som drabbats - våldsam värk
dygn efter dygn, år efter år. Sjukvården har oftast inte räckt till
för att bota, bara lindra för stunden. Regering och riksdag fortsätter
som om det regnar. År efter år efter år. Återigen har socialminister
Ingela Thalén meddelat att inte heller 2001 kommer det något nytt
förslag om en bättre arbetsskadeförsäkring. Hon anser att en
arbetsskadesjukpenning blir för dyr. De som skadas i arbetet får skylla
sig själva även i framtiden. Nya forskningsrön verkar sakna betydelse.
Den vägen är farlig, arbetsskadepenningen måste återinföras för att
synliggöra den ohälsa som skapas på arbetsplatserna. Oavsett om det är
goda eller dåliga tider måste ett välfärdssamhälle to hand om alla
skadade och sjuka.
Redan vid socialdemokraternas partikongress 1993
togs beslut om att arbetsskadeförsäkringen måste förbättras. Sedan
dess har inget hänt. Göran Persson har lovat att vi ska få en värdig
arbetsskadeförsäkring för dem som skadas. Är varken hans ord,
kongressbeslut eller forskning värda något?
Ulf Björk försäkringsansvarig Metall avd 230 i
Umeå
Leif Stenberg producent till "Från förtvivlan till hopp - en film
om belastningsskador".
|
Skyddas av
