Tycho Tullberg i Läkartidningen

Kommentar till ett TV-program om sakkunnigläkarnas verksamhet

Tycho Tullberg

sakkunnigläkare, ortoped, Stockholm Spine Center, Löwenströmska sjukhuset, Stockholm
tycho.tullberg@spinecenter.se

Medverka eller inte medverka?

När man blir tillfrågad att ställa upp i en intervju i program av typ Kalla fakta drabbas man av ett närmast omöjligt val. Man »vet« av erfarenhet att programmet inte ens försöker göra en seriös genomgång av ämnet utan väljer att visa en vit och en svart sida, risken är stor för att man framställs som en buffel oavsett vad man har att säga.

Resultatet – en vrångbild

Resultatet blev som väntat, alla som inte är insatta i ämnet drar slutsatsen att jag, och alla andra sakkunnigläkare, är elaka, vägrar stackars svårt sjuka personer pengar för att på deras bekostnad göra oss själva rika. Det är definitivt inte trevligt att tusentals människor – patienter, vänner, kolleger, anhöriga – får en vrångbild av ens person som i många fall blir omöjlig att sudda ut.

Programmet kommer naturligtvis att anmälas till Granskningsnämnden för Radio och TV, men även om det blir en fällande dom för TV4 så kommer den negativa bilden att kvarstå.

Angrepp från kollega

Det som kanske upprör mig mest är inte att Kalla faktas journalistik är enögd och okunnig, det var trots allt väntat, utan det är kollegan Lars Wallstedts sätt att uttrycka sig förnedrande om sakkunnigläkarkåren. Utifrån min åsikt uttryckt i ett domstolsprotokoll – »för att orsakssamband mellan olycka och en nackskada skall godtas krävs dels ett adekvat våld och dels en debut av besvär inom 72 tim i form av en påtaglig smärta i nacken« – uttalar Lars Wallstedt att jag beter mig »medicinskt ovärdigt« och »jag tycker inte en svensk läkare ska kunna uttala sig så, jag förstår fortfarande inte hur han kan se sig i spegeln på morgonen om han har fällt en människas framtid med ett sådant här uttalande«.

Tillsynen

Wallstedt verkar förorda att det skulle vara en fördel om vi stod under Socialstyrelsens ansvarsområde och följaktligen kunde bli prickade av HSAN för osakliga bedömningar. Jag ser inga uppenbara fördelar med ett sådant system (inte heller någon fara), som torde vara tämligen uddlöst. Det går knappast att fälla någon för olika åsikter/bedömningar. Jag tror inte heller att den svenska läkarkåren finner det speciellt önskvärt att man ska börja anmäla varandra till HSAN för dåligt formulerade intyg.

»Köpta av bolagen«

Det kanske mest kränkande i hela programmet är påståendet att sakkunnigläkare skulle vara köpta av bolagen för att göra bedömningar som är ekonomiskt fördelaktiga för bolagen. Detta måste kunna betraktas som kvalificerat förtal. Man ska ha väldigt mycket på fötterna innan man kommer med så allvarliga anklagelser mot en hel grupp läkare, men man har i detta fall inte ens det minsta lilla bevis. Detta är verkligen en skrämmande journalistik. Det är kanske ännu mer allvarligt att vissa kolleger står bakom anklagelserna.

Bedömningar på medicinsk grund

Bolagen behöver av förståeliga skäl en medicinsk kompetens. Jag kan försäkra att under de mer än 10 år som jag arbetat för Folksam har det aldrig funnits något enda litet försök att påverka mig till att säga nej till samband om jag skulle tycka annorlunda. Det är en fullständigt främmande tanke bland sakkunnigläkare att försöka göra bedömningar andra än de man är övertygad om av medicinska skäl.

Bolagen vill att bedömningarna ska vara korrekta, rättvisa, konsekventa och hålla i alla instanser så att de kan göra rätt beräkningar av kostnaderna och därefter sätta försäkringspremierna på en nivå där inkomster och utgifter går ihop. Det finns mig veterligen inte en enda sakkunnigläkare som blivit uppsagd för att denne har varit för generös mot de skadelidande. Vare sig vi säger nej eller ja till samband är vi lika accepterade av bolagen.

Utmanar till öppen debatt

Kunskapsluckor om whiplash

Mer än 50 procents sannolikhet

Bestämmelserna för trafikförsäkringen är sådana att det ska vara övervägande sannolikt att olyckan har samband med nuvarande besvär för att ersättning ska kunna utgå. Dvs det ska vara mer än 50 procents sannolikhet för att man ska säga ja till samband. Det många behandlande läkare inte vet, är att när de skriver i sina intyg att »samband inte kan uteslutas« (vilket jag oftast håller med om) så räcker det inte bevismässigt för att samband ska accepteras. Om man således bedömer att det är 25 procents chans att de nuvarande besvären har samband med olyckan så blir det ett nej. På motsvarande sätt bedömer man ja till samband om det är 75 procents chans att besvären härstammar från olyckan.

Också en juridisk bedömning

Det finns flera kontrollmekanismer

I programmet kunde man få intrycket att det i princip var en sakkunnigläkare som ensam avgjorde fallet; så är det inte. Det finns flera kontrollmekanismer i systemet. Om den skadelidande inte är nöjd görs en ny bedömning av annan kollega. Det är inte alls ovanligt att denne då gör en annan bedömning. Om bolaget har två olika uppfattningar från sina sakkunnigläkare är min erfarenhet att man alltid väljer till den skadades förmån.

Stämma inför domstol

Om den skadelidande fortfarande inte är nöjd kan han välja att stämma bolaget inför domstol. Detta har skett i ett klart ökande antal fall de senaste åren. För några år sedan gick ett antal domar emot bolagens bedömningar. På senaste tiden är det helt klart att både tings- och hovrätter i den stora majoriteten av fall gått på bolagens linje. Detta beror troligen på att bolagen nu väljer klarare fall att gå upp i domstolen med.

I tingsrätten får den skadelidandes advokat kalla de läkare som stödjer uppfattningen om ja till samband, och bolaget kallar de sakkunnigläkare som varit inblandade i fallet. Dessutom får naturligtvis den olycksdrabbade framföra sina åsikter om hur besvärsutvecklingen varit efter olyckan.

Försöka enas om grundläggande fakta

Man kommer nog alltid att ha lite olika åsikter vid sambandsbedömningar när det inte finns något säkert medicinskt facit. Man borde dock som kolleger kunna komma överens om vad man egentligen vet och inte vet om whiplashskador. I den evidensbaserade era vi nu lever i borde man – oavsett om man är behandlande läkare och som sådan förståeligt nog försöker framföra åsikter som stödjer ens patient, eller om man som sakkunnig försöker göra en så objektiv bedömning som möjligt – enas om vissa grundläggande fakta.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna