Det ? m?ga som haft anledning att fr?a sig var
F?s?ringskassans l?are har sin lojalitet, speciellt n? tiderna blir
tuffare och det skall sparas pengar.
DN
debatt 980731
I praktiken r?er inte likhet inf? lagen n? det g?ler
r?ten till sjukpenning. V? erfarenhet - som bekr?tas av en unders?ning
av l?sr?tsfall - visar att personer med akademisk utbildning och h?
inkomst ytterst s?lan uts?ts f? f?s?ringskassornas godtycke. De
beviljas n?tan alltid sjukpenning. F? underklassen ? det tv?tom:
sjukpenningen kan dras in p?l?a boliner och ?erklaganden l?ar sig
n?tan aldrig. Det skriver l?aren Bo Kuritz? och advokat Ove Jonsson.
"?erklassen f? s?behandling"
L?are och advokat angriper f?s?ringskassan: L?avl?ade har
sv?are att f?r?t om sjukpenning.
F?s?ringskassan befinner sig i
en djup f?troendekris sedan b?e Riksf?s?ringsverket (RFV) och
justitieombudsmannen (JO) riktat h?d kritik mot kassornas arbete. RFV har i
en rapport pekat p?arbetets l?a kvalitet, de ofullst?diga
beslutsunderlagen och det faktum att f?s?ringskassorna bryter mot lagen.
JO har konstaterat att kassorna ofta struntar i lagar och
f?ordningar och de anvisningar som RFV utf?dar. Utan att ha st? i lagen
?drar de redan fattade beslut till de sjukas nackdel. Kassorna har alltf?
l?ga handl?gningstider och JO kritiserar dem f? att behandla likartade
?enden p?olika s?t i olika delar av landet, vilket JO anser vara ett hot
mot r?tss?erheten.
I allm?het brukar JO n?a sig med att kritisera
myndigheter och d?efter f?lita sig p?att myndigheten sj?v g? de
n?v?diga f??dringarna. Men i detta fall bed?s l?et s?allvarligt
att JO kr?er ett direkt regeringsingripande. JO tror uppenbarligen inte p?
kassornas f?m?a att sj?va g?a de f??dringar som kr?s f? att de
sjuka ska f?en r?tvis behandling.
I praktiken r?er inte likhet inf? lagen. V? erfarenhet
fr? Stockholm ? att personer med akademisk utbildning, intellektuella
sysslor och h? inkomst ytterst s?lan uts?ts f? kassans godtycke.
?erklassen blir naturligtvis ocks?sjuk men f? n?tan alltid r?t i
f?sta instans och beh?er f?jaktligen inte ens ?erklaga. F?
underklassen ? det tv?tom: sjukpenningen kan dras in p?l?a boliner och
den sjuke h?visas till fattigv?den.
F? att unders?a om v?a erfarenheter fr? Stockholm
? representativa f? landet i ?rigt granskade vi de sjukpenningsfall (25
stycken) som ?erklagats till och behandlats av l?sr?ten i ?terg?land
under ett ? (juni 1997 till och med maj 1998). Endast i ett av fallen har
den sjuke lyckats f?r?telse. Alla som ?erklagat ? personer med l?
utbildning, l? l? och kroppsarbete.
L?sr?ten ? som f?valtningsdomstol skyldig att utreda
sakfr?an och tillvarata den enskildes intressen visavi myndigheter. Men
detta har inte skett i de fall vi unders?t. Man skaffar sig inte n?ot eget
beslutsunderlag utan skriver bara av f?s?ringskassans utredning.
En nyckelfigur p?
f?s?ringskassan ? f?s?ringsl?aren, som ska bed?a de
f?s?rades arbetsf?m?a i ett medicinskt perspektiv.
F?s?ringsl?aren g? sin bed?ning utifr? skriftlig dokumentation och
beh?er inte sj?v unders?a patienten. Formellt saknar
f?s?ringsl?aren helt beslutsr?t ?er ?endena. Men i verkligheten
? hans inflytande helt avg?ande i beslutsprocessen. Ytterst s?lan g?
handl?gare eller socialf?s?ringsn?nd emot en f?s?ringsl?ares
yttrande, ?en n? andra l?are, som verkligen k?ner patienten, har en
motsatt uppfattning.
Vi har alltf? m?ga g?ger kommit i kontakt med torftiga
och extremt kortfattade f?s?ringsl?aryttranden, kanske bara n?ra rader
och utan motiveringar. Det saknas f? det mesta en f?klaring till varf?
konkurrerande uppfattningar, till exempel den uppfattning som patientens
behandlande l?are st? f?, inte delas av f?s?ringsl?aren. N?
f?s?ringsl?arens bed?ning g? emot den sjuke brukar sjukpenningen
dras in och konsekvenserna f? den enskilde kan bli katastrofala.
Fr?varon av argument g? det sv?t f? de sjuka att
f?st?varf? kassan har dragit in sjukpenningen. De vet inte vad de ska
argumentera mot n? de ?erklagar. N? f?s?ringsl?arens yttranden ?
magra och illa genomt?kta undergr?s r?tss?erheten.
Kompetens, etik, empatif?m?a och ?ikter varierar bland
f?s?ringsl?arna. ?skilliga ortopedkirurger har f? vana att bed?a
ortopedmedicinska diagnoser som irrelevanta och accepterar inte heller s?
kallade f?slitningsskador. Vanligt ? att f?s?ringsl?are ?
orealistiskt optimistiska vad g?ler tillfrisknande betr?fande tillst?d
som i sj?va verket ? kroniska.
Psykiatrikerna (som ? l?are) kommer ofta fram till andra
slutsatser ? psykologerna med sina sofistikerade testbatterier. En del vill
inte h?a talas om diagnoser som fibromyalgi och kvicksilverf?giftning,
andra sl?ar med dessa diagnoser.
Det ? helt i sin ordning och naturligt att
f?s?ringsl?arna utg? en brokig samling. Men fr?an ? om det ?
f?enligt med r?tss?erhet att f?s?ringsl?arens tycke och smak ska
ha s?stor betydelse f? individers framtida f?s?jning.
N?ra exempel:
? Vi har sett en f?s?ringsl?are som friskf?klarar
en patient - mot behandlande l?ares uppfattning - och patientens sjukpenning
dras in. Patienten ger sig inte, utan upps?er samme l?are, men nu p?hans
privata mottagning.
Nu tv?v?der l?aren och g? helt motsatt bed?ning
? den han gjort som f?s?ringsl?are - p?exakt samma patient med
identisk besv?sbild. Patienten sjukskrivs av l?aren med den diagnos han
tidigare f?kastat. F?virring utbryter p?f?s?ringskassan och
patienten ?erf? sin sjukpenning. L?aren - h?d ?er alla misstankar -
uts?ts ej f? n?on granskning.
? En annan patient ? en 60-?ig chauff? som p?grund
av en kronisk inflammation i axeln inte p?flera ? kunnat anv?da ena
armen och p?grund av denna skada beviljats sjukbidrag. N? sjukbidraget ska
f?nyas eller omvandlas till sjukpension uppt?ker f?s?ringsl?aren att
patienten kan arbeta i annat yrke eftersom han ?d?har en fungerande arm.
Han f?lorar d?f? sin sjukf?m? och h?visas till socialv?d och
arbetsf?medling. Han uppmanas skaffa ett arbete d? han bara beh?er
anv?da den friska armen.
F?s?ringsl?aren vill inte lyssna p?argumentet att
det inte existerar n?ot arbete f? enarmade chauff?er och han skyller
sitt beslut p?att reglerna f? sjukbidrag blivit h?dare. I detta fall
fick patienten tillbaka sin sjukf?m?, men f?st efter det att en
handl?gare f?t klart f? sig, via oss, att det blir hon - och inte
f?s?ringsl?aren (som formellt bara ? konsult) - som f? ta det
juridiska ansvaret f? ett felaktigt beslut.
? N?ta fall ? en ordblind och ledsjuk snickare med
betydande sv?igheter att r?a sig. Kroppsarbete ? uteslutet. Det h?l
ocks?f?s?ringsl?aren med om, men denne menade ?d?att patienten var
arbetsf? i annat arbete, varf? det inte kunde bli aktuellt med
f?tidspension. F?s?ringsl?aren hade ingen f?st?lse f? att
patientens dyslexi gjorde honom sv?placerad p?arbetsmarknaden. Det var
inte p?sk?t n? l?aren uppmuntrande ber?tade om sin yngre sl?ting
med dyslexi: det hade g?t s?bra ?d?- hon blev balettdans?, s?jobb
kan man alltid ordna, bara man vill!
Om man har r? att anlita en
kompetent jurist, som ocks?ombes?jer en f?nyad och kvalitetsm?sigt
b?tre utredning, uppkommer undantagsl?t ett bevisl?e d?
f?s?ringsl?arens negativa bed?ning uppv?s och man ?erf? sin
sjukf?m?. Denna kompletterande utredning b? juristen ombes?ja redan
n? ?endet ligger hos f?s?ringskassan, eftersom
f?valtningsdomstolarna inte tillr?kligt sj?vst?digt pr?ar
?erklaganden.
Den sjuke f? ingen r?tshj?p och m?te s?edes sj?v
st?f? hela kostnaden f? en kompletterande utredning. Det brukar
?erklassen kunna klara av, men underklassen ? chansl? och likheten
inf? lagen blir en illusion.
Trots att f?s?ringsl?aren har ett mycket stort
inflytande i f?s?ringskassans beslutsprocess ? det sv?t att utkr?a
ansvar vid misstanke om f?s?ringsl?ares ol?plighet. HSAN (H?so- och
sjukv?dens ansvarsn?nd) behandlar i huvudsak fr?or som r? l?ares
behandling av patienter, varf? en anm?an till HSAN brukar l?nas utan
?g?d.
Man borde kunna v?da sig till JO eftersom
f?s?ringsl?aren ? anlitad av en statlig myndighet. Men JO anser sig
inte ha kompetens f? att kunna ta st?lning till medicinska fr?or och
h?visar d?f? till HSAN som i sin tur h?visar till JO.
F?s?ringsl?aren befinner sig s?edes i ett ansvarsm?sigt
ingenmansland. Denna fr?varo av kritisk granskning ? unik f? en syssla
som har s?stor betydelse f? m?niskors framtid.
?skilliga inslag i medierna
under de senaste ?en har med all ?skv?d tydlighet visat att allm?heten
saknar f?troende f? f?s?ringskassan. Ofta ? det
f?s?ringsl?arna som hamnat i centrum f? kritiken. F? l?ark?en i
sin helhet ? det ett problem att en grupp l?are utm?ker sig genom att
bli framst?lda som att de motarbetar m?niskor som ? sjuka.
Mot bakgrund av v?a erfarenheter f?esl? vi att
f?s?ringsl?arna avskaffas. I st?let ska handl?gare vid l?gvariga
och komplicerade sjukfall kunna beg?a intyg fr? tv?var f? sig
oberoende, fr? f?s?ringskassan frist?nde och specialistkompetenta
l?are.
Det b? sedan bli handl?garnas uppgift att bed?a
l?arintygen. Om handl?garen inte har samma uppfattning som patienten
h?skjuts ?endet till f?s?ringskassans n?nd (det vill s?a
socialf?s?ringsn?nden). H? f? b?e patienter och patientens ombud
vara n?varande. Handl?garen redog? f? sin ?ikt och patienten och
dennes ombud redovisar sin uppfattning och n?ndledam?erna ges ocks?
tillf?le att se den sjuke och att st?la fr?or.
En patient som ? missn?d med n?ndens beslut b? som i
dag kunna ?erklaga till l?sr?ten. Vi f? ett tv?artsf?farande, d?
respektive part f? anv?da de experter de ?skar. Det ? d?viktigt att
den enskilde f? ekonomiskt st? f? att bekosta juristhj?p och
kompletterande medicinska utredningar. F?valtningsdomstolarna m?te ta sitt
utredningsansvar p?allvar s?att en verklig ?erpr?ning sker. S??
det inte i dag.
Ett system utan f?s?ringsl?are kr?er ocks?mycket
mer av handl?garna (som nu ? l?utbildade, l?avl?ade och
s?derstressade), varf? deras l?er och kompetens m?te h?as betydligt.
F?s?ringskassan skulle p?detta s?t kunna ?ervinna
respekten i allm?hetens ?on och l?ark?en skulle kunna reparera sitt i
detta sammanhang skamfilade rykte.
OVE JONSSON
BO KURITZ?
DN DEBATT 31/7 1998
Skyddas av
