Forskning om socialförsäkringarna

Riksdagen har anslagit särskilda medel till forskning om socialförsäkringar

Ursprung och pension i förtid – andelar och förlopp
Björn Gustafsson, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet. Bjorn.gustafsson@socwork.gu.se

Forskningsprojektet har flera syften: Ett är att beskriva hur vanlig förtidspension och förtidspensionering är bland invandrare av olika ursprung och beroende på hur länge personen levt i Sverige. Ett andra syfte är att analysera faktorer som påverkar status som förtidspensionär. Ett tredje syfte är att analysera processen som leder till förtidspensionering. Hur påverkar mottagande av sjukersättning, arbetslöshetsunderstöd och arbetsinkomsternas storlek, tillsammans med faktorer som kön, ålder och utbildning risken att bli förtidspensionerad? Spelar ursprung en självständig roll? Beror förtidspensionering på att invandraren arbetat många timmar sedan ankomsten eller på bristande anknytning till det svenska arbetslivet?

Ett fjärde syfte är att analysera de förtidspensionerades inkomster i ett förloppsperspektiv. Hur förändas personernas disponibla inkomster under en period som sträcker sig från före pensioneringen till efter denna?

Planerade empiriska studier utgår från stora longitudinella stickprov dragna från Registret över totalbefolkningen (RTB) vid Statistiska Centralbyrån. Panelen skapades genom att i RTB år 1978 dra ett 1-procentigt sampel av svenskfödda personer, vilket gav en sampel storlek om ca 77 000 personer samt ett 10-procentigt sampel av utrikes födda personer vilket gav en sampel storlek om ca 60 000 personer. Dessa sampel plus tilläggsurval följs sedan åt fram till 1997.

Sjukförsäkringen – ändrat beteende till följd av förändringar i regelverk och incitamentstruktur
Nina Granqvist, Centrum för studier av offentlig sektor.
Nina.granqvist@cefos.gu.se

Syftet med projektet är att undersöka hur förändringar av regler i sjukförsäkringssystemet påverkar människors uppfattningar om systemet, och därmed också deras stöd för detsamma. I de situationer där människor själva
kan välja, exempelvis typ av försäkring, kommer även påverkan på deras beslut att studeras. Vidare belyses hur förändringar av regler kan påverka de samhällsekonomiska kostnaderna inom systemet. Inom projektet antas att
dessa uppfattningar och beslut påverkas av två typer av incitament. Den ena typen motiverar individen att få ut så mycket som möjligt för egen del, egoistiska incitament. Den andra typen av incitament motiverar individen
att ställa upp för kollektivet och bidra till att andra behövande får ett bra skydd.

Vidare antas att ett antal faktorer påverkar vilka incitament som kommer att ha större eller mindre inverkan. Hit hör kunskap om hur systemen fungerar, huvudmannaskap, tillit till systemen samt hur man själv gynnas eller drabbas av förändringar. För studier av samhällsekonomiska kostnader används huvudsakligen befintlig statistik, för attityder till systemen, nuvarande och möjliga framtida, nyttjas enkäter. Dessutom görs experimentella studier i beslutssituationer som simulerar förändringar i systemen.

Socialförsäkringens alternativ:
En studie av avtalsförsäkringarna
Ann-Charlotte Ståhlberg, Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Ann-charlotte.stahlberg@sofi.su.se

Det finns idag en omfattande analys och litteratur kring socialförsäkringarna, men inte motsvarande vad gäller avtalsförsäkringarna. Om avtalsförsäkringarna skulle få en utvidgad roll så är det viktigt att ha god kunskap om dessa försäkringars konstruktion och effekter. Projektet är en analys av avtalsförsäkringarnas effekter på arbetsutbudet, lönebildningen, inkomstfördelningen och jämställdheten.

Välfärdsstatens legitimitet i den globala ekonomins tidevarv
Stefan Svallfors, Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Stefan.svallfors@soc.umu.se

I projektet studeras attityder till och förtroendet för välfärdsstaten i Sverige. Det studeras hur attityder och förtroende hänger samman, har utvecklats över tid, skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper och skiljer sig från uppfattningarna i andra industriländer. Särskild vikt läggs vid att studera hur attityderna och förtroendet förändrats under senare delen av 1990-talet.

Data kommer från nationella undersökningar som bedrivits fortlöpande sedan början av 1980-talet, samt från det internationellt jämförande International Social Survey Program (ISSP). Projektet avses resultera i ett antal (6-7) artiklar för internationell publicering, samt några artiklar med mer populär inriktning för en svensk publik.

Sveriges social- och familjepolitiska strategier i jämförande belysning
Joakim Palme, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Joakim.palme@sofi.su.se

I de västliga industriländerna liksom i Sverige har man under efterkrigstiden byggt upp omfattande socialförsäkringssystem som alternativ till de behovsprövade transfereringsprogrammen. Samtidigt har man inrättat särskilda system för att ekonomiskt stödja barnfamiljer och därmed sprida de ökade kostnader som följer av att ha barn i moderna industriländer. Länderna har emellertid valt olika strategier i utformningen av såväl socialförsäkringar som familjestöd, vilket har resulterat i stora institutionella skillnader med olika konsekvenser för inkomstojämlikhet och fattigdom.

Syftet med projektet är att genomföra en institutionell analys av fördelningseffekterna av olika typer av socialpolitiska transfereringsprogram i västländerna. Ansatsen är jämförande vilket gör det möjligt att föra in Sverige i ett bredare politisk sammanhang där vi bättre kan förstå och bedöma den svenska utvecklingen. Projektet fokuseras på två områden där olika socialpolitiska strategier kan antas ha skilda effekter på ojämlikhet och fattigdom; dels samverkan mellan socialförsäkringar och behovsprövade bidrag i inkomstbildningsprocessen, dels stödet till barnfamiljerna, däribland moderskaps- och föräldraförsäkringar samt olika typer av barnbidrag.

Fördelningsanalyserna baseras på data från Social Citizenship Indicator Program och Luxembourg Income Study (LIS), och sträcker sig från 1960-talets andra hälft fram till mitten av 1990-talet. Det långa tidsperspektivet gör det möjligt att analysera institutionell och social förändring. Länder som kommer att studeras är Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA.

Under de senaste årtiondenas arbetslöshet och budgetbesparingar har vissa grupper i samhället hamnat utanför de rådande socialförsäkringssystemen, vilket framförallt visat sig i att andelen mottagare av behovsprövade bidrag har ökat i så gott som alla västländer. Samtidigt har inkomstojämlikheten och fattigdomen ökat i ett flertal länder, däribland Sverige. Barnfamiljerna utgör här en av de samhällsgrupper som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Det är också bland barnfamiljer som vi finner den största variationen i fattigdom och inkomstojämlikhet mellan länder. Denna utveckling har lett fram till en politisk såväl som akademisk diskussion om de socialpolitiska instrumentens förmåga att omfördela ekonomiska resurser i önskad utsträckning och inriktning.

Tidigare forskning har visat att den institutionella utvecklingen på det socialpolitiska området är en viktig orsak till att det i efterdyningarna av 1990-talets lågkonjunktur fortfarande finns stora skillnader i fördelningspolitiskt utfall mellan länder. Emellertid har man inte tillräckligt ingående analyserat de olika stegen i inkomstbildningsprocessen. I vilken utsträckning olika typer av socialpolitiska transfereringar omfördelar ekonomiska resurser är fortfarande en förhållandevis outforskad fråga. Genom att studera fördelningseffekterna av olika typer av socialpolitiska åtgärder och genom att särskilja socialpolitiska och skattepolitiska fördelningseffekter, kommer detta projekt bidra till en ökad förståelse av hur olika fördelningsinstrument verkar i olika socialpolitiska system.

Statistisk metodik för analys av rehabiliteringseffekter
Robert Jonsson, Statistiska institutionen, Göteborgs universitet
Robert.jonsson@statistics.gu.se

Gängse statistisk metodik (exempelvis klassisk multipel regression) för att analysera sjuklighet i tiden har stora brister. Om man t.ex. använder variabeln ’Antal sjukdagar viss tid efter avslutad rehabåtgärd’, så ställs man inför två problem: 1. Longitudinella data, d.v.s. olika individer har olika tidsutvecklingar och 2. Y-fördelning med spikar, d.v.s. variabeln är ej kontinuerlig, eftersom vissa individer fortsätter att vara konstant sjuka medan andra gradvis övergår till att vara konstant friska.

Projektet presenterar ett nytt sätt att analysera nämnda data, som dels tar hänsyn till den longitudinella strukturen och som dels korrigerar för ’spikarna’. Resultatet blir en mer nyanserad bild av sjuklighetens utveckling. Bland annat kan studeras om långvarig sjuklighet efter åtgärden i sig är en riskfaktor för senare sjuklighet. Man kan även tydligare studera effekter av olika rehabiliteringsåtgärder på sjukligheten hos olika grupper av individer.

Barnbidrag, underhållsstöd och vårdbidrag – är reglerna om mottagare förenliga med den nya regleringen om gemensam vårdnad, boende och umgänge?
Eva Ryrstedt, Juridicum, Lunds universitet. Eva.ryrstedt@jur.lu.se

Gemensam vårdnad om barn är numera huvudregeln. Fr o m den 1 oktober 1998 gäller att ett föräldrapar kan tilldömas gemensam vårdnad om sitt eller sina barn också mot en av föräldrarnas vilja. Det är alltså inte längre nödvändigt att föräldrarna är överens för att vårdnaden skall bli gemensam. Därför har det nu också blivit nödvändigt med nya regler som ger domstolen rätt att besluta om var ett barn skall bo och om hur umgänget med den förälder som barnet inte bor med skall utformas även vid gemensam vårdnad.

Det faktum att föräldrarna inte behöver vara överens för gemensam vårdnad, medför naturligtvis problem på olika områden. Ett av dessa är vem av två vårdnadshavare som skall ha rätt till barnbidrag eller vårdbidrag. Ett annat rör frågan om den civilrättsliga avtalsmöjligheten vad gäller underhållsbidrag contra rätten till underhållsstöd och den därmed följande möjligheten till återkrav mot den andra föräldern.

Syftet med projektet är att visa reglernas funktion och interaktion med den faktiska livssituationen för föräldrar och barn. Hur löser man idag den ekonomiska situationen när vårdnaden mot en förälders vilja är gemensam och

barnet bor växelvis hos föräldrarna, medan en av dem uppbär exempelvis ett vårdbidrag?

Reglerna om vem av föräldrarna som har rätt till dessa olika samhälleliga stöd behöver anpassas till den nya livssituation som har uppstått.

Sjukfrånvaro och förtidspension – en 12-års uppföljning om hindrande och främmjande faktorer för återgång i arbete.
Kristina Alexandersson, Institutionen för socialmedicin & Folkhälsovetenskap, Linköpings universitet Krial@soc.liu.se

Kunskap om konsekvenser av sjukskrivning i ett långtidsperspektiv saknas både generellt och i specifika diagnosgrupper. Detta är ett brett, tvärvetenskapligt forskningsprogram där både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder används. Två kohorter ingår:

•En bred: För samtliga 246.000 sjukförsäkrade personer, 16-64 år, i Östergötland 1984, har data insamlats om sjukfrånvaro, förtidspension, död, ålderspension etc, tom 1996.

•En fördjupad, där de 213 personer som 1985 bodde i Linköping, var 25-34 år gamla och sjukskrivna >28 dagar för ryggbesvär, följs.

Syften:
- Belysa konsekvenser av sjukskrivning över 12 år och faktorer som hindrar resp. främjar återgång i arbete, ur ett genus- och salutogenetiskt perspektiv, med fokus på sjukskrivning för muskeloskeletala och psykiatriska besvär.

- Beskriva och analysera longitudinella sjukskrivnings- och förtidspensionsmönster.

- Teori- och metodutveckling avseende dylik forskning, med fokus på metodproblem inom longitudinella studier, samt vad avser kvalitativa metoder som fångar lekmannaperspektivet.