|
Lagman
Karl-Axel Bladh Informationschef Christer Wallinder
Tel 026-17 67 00 resp.036-15 54
53
Nya rättshjälpslagen fungerar som planerat
Staten nådde sina mål med den rättshjälpsreform som genomfördes
i december 1997. Statens kostnader sjönk och antalet rättshjälpsärenden
minskade samtidigt som antalet rättsskyddsärenden ökade.
Försäkringsbolagen har inte ändrat villkoren i hem- och
villahemförsäkringarna och försäkringspremierna har inte höjts
trots att det är genom dessa försäkringar som rättslig hjälp
numera i de flesta fall betalas. Den som verkligen behöver juridisk
hjälp får också det. Rättshjälpsreformen har alltså i allt väsentligt
fallit väl ut.
Det konstaterar Domstolsverket som låtit en särskild utredare
tillsammans med en arbetsgrupp svara för regeringens uppdrag att
utvärdera och se över rättshjälpslagen.
I rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen lämnas därför
inga förslag till lagändringar men framförs synpunkter om en mer
generös praxis på vissa punkter, förbättrad information och en
utveckling av rättsskyddsmomentet i hem- och villahemförsäkringarna.
En utgångspunkt för reformen var att statens kostnader för rättshjälpen
skulle minska med 200 miljoner kronor per år. I rapporten
konstateras att statens kostnader för den allmänna rättshjälpen
uppgick till 361 milj kr under budgetåret 1994/95. Förra året var
kostnaderna 188 milj kr, en minskning med 173 milj kr. Med hänsyn
till att timkostnadsnormen, som styr advokaternas ersättning, har
ökat med 15 procent sedan 1994/95, har sparmålet uppnåtts.
En annan utgångspunkt var att statlig hjälp endast skulle komma
i fråga när den behövs. I första hand skall försäkringsskyddet
i hem- och villaförsäkringarna användas. Även på den punkten
konstateras att reformen har fått avsedd effekt. Antalet rättsskyddsärenden
hos försäkringsbolagen har ökat från knappt 10 800 år 1997 till
knappt 14 000 ärenden år 2000. Av dessa rör uppskattningsvis
knappt 30 procent familjerättsliga tvister, 26 procent
fastighetstvister och 24 procent skadestånd/fordran.
Antalet hushåll som saknar hemförsäkring har sjunkit från
fyra till tre procent sedan början av 90-talet. Fortfarande är täckningen
sämst hos ungdomar och invandrare.
För att kunna få rättshjälp måste den sökande i princip
delta i rådgivning hos en advokat. Högst två timmars rådgivning
kan lämnas och den enskilde betalar 1 121 kr per timme. Personer
som har en årsinkomst på mindre än 75 000 kr, betalar halv
avgift. I rapporten konstateras att i vissa fall är det redan från
början givet att staten skall lämna rättshjälp åt en person.
Trots detta krävs det att rådgivningen genomförs. Den kostnaden
blir då i praktiken en obligatorisk startavgift. I rapporten anges
att det är rimligt med en viss "självrisk" även i rättshjälpssystemet.
Domstolsverket föreslår inga förändringar av nuvarande modell
men på denna punkt är meningarna delade i arbetsgruppen.
I rättshjälpslagen finns också en s k ventil som säger att rättshjälp
kan beviljas trots att den rättssökande borde haft rättsskydd.
Den praxis som utvecklats visar att de som verkligen behöver
juridisk hjälp får detta, även om de inte haft något försäkringsskydd.
I rapporten framhålls att det är önskvärt med en utveckling av rättsskyddsmomenten
i hemförsäkringarna, särskilt avseende det s.k. taket i försäkringarna
som länge legat på 100 000 kr och hos vissa försäkringsbolag på
75 000 kr.
Det är framför allt i familjerättsliga mål som rättshjälp
beviljas (ca 65 procent). Praxis är restriktiv när det gäller rättshjälp
till enbart äktenskapsskillnader men generös när det gäller vårdnad
eller andra liknande frågor som rör barn
|
Skyddas av
