Finansinspektionen fortsätter efter sju år att gulla

Finansinspektionen släppte den 16 september 2005 sin uppföljande regeringsrapport Stärkt skydd för trafikskadade (2003:1).

De fortsätter fortfarande efter mer än sju års tålamod (och lidande bland de skadade) att gulla med försäkringsbolagen.

Så här skriver Finansinspektionen denna gång:

”Bolagen har hörsammat FI:s rapport 2003 och ökat antalet handläggare för att få ner sina handläggningstider. Bolagen har bland annat skickat över fler ärenden med långa handläggningstider (>3-10 år) till Trafikskadenämnden än tidigare.

Men totalt sett har handläggningstiderna inte sjunkit, istället kan man se en fortsatt ökning. Bolagen måste satsa mer resurser och effektivisera för att förkorta handläggningstiderna. FI anser att situationen är fortsatt otillfreställande och förväntar sig att branschen inom kort visar tydliga tecken på att handläggningstiderna förbättras.”

Så här gulligt skrev Finansinspektionen för sju år sedan, i sin gamla rapport Försäkringsbolagen och de trafikskadade (Regeringsrapport den 18 december 1998, Dnr. 1736-98-319):

”Långa handläggningstider hos försäkringsbolagen är ett problem för många personer som blivit skadade i trafiken. Finansinspektionen har under ett antal år uppmärksammat de oacceptabla handläggningstiderna och påtalat att branschen skall åtgärda dem.

För de skadelidande uppstår förutom de medicinska problemen, en osäkerhet kring ekonomin. Samtliga försäkringsbolag försöker mildra de ekonomiska effekterna genom förskott och a-contoutbetalningar. Den ekonomiska osäkerheten kvarstår dock. Det är därför viktigt att i alla delar av skaderegleringen minska handläggningstiderna.”

I dagens rapport, sju år senare, skriver Finansinspektionen:

”Alla försäkringsbolag har någon form av klagomålsansvarig och gör också undersökningar för att få vet hur nöjda deras kunder är. Men bara fyra av åtta bolag har vänt sig speciellt till de trafikskadade.”

Detta skall inspektionen ha ros för. I den ursprungliga rapporten framgick det inte att Finansinspektionen litat fullständigt på försäkringsbolagens påståenden om nöjda kunder, utan att bolagen behövde visa inspektionen att dessa undersökningar omfattade alla kunder dvs även de som inte tagit varan i bruk – alltså inte de som haft anledning att kräva ut den trygghet som försäkringsbrevet utlovade – dvs lösa ut sin vara, få försäkringsbeloppet levererat pga skada.

”FI saknar också en analys av varför en del kunder är missnöjda, vilket FI hade sett som värdefull information. FI kommer tillsammans med Konsumenternas försäkringsbyrå att bevaka utvecklingen av klagomålsfrekvensen och dess fördelning på olika typer av klagomål. De klagomål som kommer in till FI idag handlar till största delen om brister i bemötande och om avsaknad av tydlig information.”

Som ansvarig för WhiplashInfo är min erfarenhet att skadade som misshandlats av sina försäkringsbolag inte anser det mödan värt att ens försöka formulera sig i klagoskrift till Finansinspektionen eller Konsumenternas Försäkringsbyrå. Finansinspektionen skriver ju i klartext att man inte ägnar sig åt enskilda ärenden! Många skadade är dessutom så dåliga att de inte ens klarar av att skriva längre - än mindre formulera sig i skrift.

”Vissa bolag saknar fortfarande statistiksystem för att följa upp handläggningstiderna. FI anser att bolagen måste kunna följa och mäta sina egna processer.”

När - och hur många år skall det gå - innan inspektionen "å de skadades vägnar" eller som tillsynsmyndighet visar att man fått nog? Hur lång tid tar det innan man visar sina muskler och sätter hårt mot hårt? Agera - Dra in tillståndet! Statuera exempel!

”Endast If har utbildningsinsatser för de medicinska rådgivare som försäkringsbolagen anlitar. FI anser att samtliga handläggare och medicinska rådgivare bör genomgå Försäkringsförbundets och Svenska Försäkringsläkareföreningens utbildning.”

Finansinspektionen fortsätter att låtsas att försäkringsläkarna är opartiska.

Jag häpnar inte längre över att svenska myndigheter och lagstiftare utgår från att vinstdrivande försäkringsbolag är opartiska. Däremot undrar jag vad dessa myndigheter anser som skiljer ett försäkringsbolags krav - enligt bl.a. aktiebolagslagen - mot exempelvis tobaks-, kemi- eller läkemedelsföretag?

Förre chefen för Finansinspektionens försäkringsavdelning, Jarl Symreng, är den ende anställde vid Finansinspektionen som jag hört tala klartext om det alla egentligen vet: Att försäkringsbolagens läkare är anställda av bolagen för att företräda bolagen – inte de skadade. De är – som Jarl Symreng sade vid Försäkringsföreningens Personskadeseminarium 2003 ”parter i målet” (Som av en händelse har Jarl Symreng emigrerat till en Söderhavsidyll.)

”FI kan notera att bolagen sedan rapporten 2003 nu fått de medicinska rådgivarna att använda de blanketter om medicinskt underlag som Försäkringsförbundets Personskadekommitté tagit fram, och som också uppfyller FI:s krav. ”

Vad Finansinspektionen inte nämner är att vare sig de eller Trafikskadenämnden lyckats få försäkringsbolagen att konsekvent använda någon form av journalblad visande aktens totala innehåll i de skadeärenden som går till TSN. Trafikskadenämnden bryr sig heller inte om (saknar resurser) att mot vite eller annan påföljd kräva detta av bolagen.

Jag har gång efter annan från skadade fått höra att bolaget inte sänt in hela skadeakten till TSN. Av någon underlig anledning är det oftast handlingar som talar för den skadades som saknats. I allt för många fall har inte bolaget ens sänt den skadade en kopia av akten.

Försäkringsbranschens företrädare tycker givetvis att de har åstadkommit storverk - vi skadade att situationen blivit värre. Vi skadade har krävt - och fortsätter kräva:

Att bolagsstyrelserna allokerar mer resurser till skadehanteringen - personellt och kompetensmässigt
Att bolagens läkare inte skall ha ekonomiska eller juridiska kopplingar till försäkringsbranschen. Deras utbildning skall ske oberoende från och av försäkringsbranschen.
Att bolagen följer uttalanden från lagstiftaren och riksdagen om att tillställa personskadade juridisk kompetens vid skadereglering utom rätta. Vi skadade måste få ekonomiska resurser att anlita professionell juridisk hjälp vid skaderegleringen eftersom försäkringsbolagen är vår avtalsmässiga motpart.
Att ansvaret för de medicinska tabellverk som försäkringsbolag och försäkringskassa använder för bl.a. gradering av medicinska funktionsnedsättningar överförs från försäkringsbranschen till oberoende instans.
Att försäkringsbranschen antingen skall omfattas av sekretesslagen, eller att de inte länge kan ställa krav på generalfullmakt med tillgång till allt medicinskt om den enskilde - såsom även SMU krävt.

Tomas Alsbro

19 september 2005

Hosted by Skyddas av