Nya diagnoser - en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar

Nationella folkhälsokommittén publicerar i dagarna skriften "Nya diagnoser" - en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar. Den har författats av professor emeritus i socialmedicin Robert Olin.

Debattskriften är den första sammanställningen – även internationellt sett – av kunskapsläget för ett stort antal diagnoser som ofta brukar sammanfattas som "nya diagnoser", "samsjukdomar", "civilisationssjukdomar" m.m, nämligen fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, långvarig smärta, smärt- och somatiseringssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, elkänslighet, gulfkrigssyndromet, silikonbröstimplantatsyndrom, multipel kemisk känslighet, amalgamohälsa och utbrändhet.

Skriftens författare menar att det finns förklaringar till varför dessa sjukdomstillstånd under senare år blivit mer uppmärksammade t.ex. den ökade medellivslängden, den utbyggda hälso- och sjukvården, rätten till sjukersättning/pension, patienternas ökade inflytande och kunskaper samt den allt större andelen förvärvsarbetande kvinnor.

Men Robert Olin anser också att det är troligt att dessa sjukdomar faktiskt blivit allt vanligare beroende på att människors levnadsförhållanden, både på arbetet och fritiden, påtagligt har förändrats under det senaste halvseklet – jämfört med hur människor levde förr.

- Människan bombarderas av sinnesintryck. Det är troligen en av förklaringarna till de nya sjukdomarna, säger Robert Olin.

Det nya med denna skrift är att den i detta sammanhang diskuterar de medicinska konsekvenserna av att dagens människa – vid sidan av mångfalden av kemiska och fysikaliska miljöfaktorer och arbetsorganisatoriska förhållanden – är utsatt för ett bombardemang av olika sinnesintryck. Detta är nytt för människan och frågan är om hon, vars biologiska anpassningsförmåga kan ändras endast långsamt, framöver kommer att anpassa sig till en värld med en växande mängd intryck och impulser. Vilka kommer att klara dett
a och vilka är sårbara?

Enligt skriften är symtom som trötthet, ofunktionell sömn, vegetativa och neurokognitiva symtom gemensamma för de nya diagnoserna. Smärta, tecken på rubbad psykisk jämvikt liksom slemhinnesymtom är också vanliga. På grund av symtomlikheterna anser Robert Olin att det finns bakomliggande förklaringar som han menar betydligt oftare är biologiska än psykologiska.

Det nya i detta avseende är att skriftens författare formulerar en hypotes, en förklaringsmodell enligt vilken merparten av dessa sjukdomstillstånd beror på en funktionsstörning/skada på en vanlig celltyp i hjärnan (astrogliacellen) vilket bl. a. skulle förklara varför drabbade människor får mer eller mindre stora svårigheter att hantera/sortera olika inkommande sinnesintryck. Hypotesen är en utvidgning av en teori som forskare vid Sahlgrenska – Rönnbäck, Hansson - arbetar med.

Om teorin visar sig vara riktig får den stora konsekvenser för såväl den framtida forskningens inriktning som för bemötande av patienterna och val av behandlingar.

Skriften finns att beställa hos Nationella folkhälsokommittén på faxnummer
08 - 405 12 74.