Vissa socialförsäkringsfrågor till Riksdagen

Pressmeddelande

2001-09-21

Kicki Mäler
Pressekreterare
08-405 52 25
070-545 17 88

Marianne Jenryd
Departementsråd
08-405 33 52

Propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor till Riksdagen

Regeringen har överlämnat propositionen Vissa socialförsäkringsfrågor till riksdagen som rör olika förslag inom socialförsäkringsområden

Försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom föräldraförsäkringen

Begreppet 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringen innebär att allmänheten ska få tillgång till självbetjäning via ett utvecklat IT-stöd hos försäkringskassorna. Regeringen föreslår att försöksverksamhet med självbetjäningstjänster ska få införas inom områdena föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Den nya servicen ska innehålla:

• tillgång via Internet till individ och familjeanpassad information,
• möjlighet att via Internet följa ett ärende och visa viktig status samt
• möjlighet att skapa ansökningar elektroniskt och skicka dessa via Internet till försäkringskassan.

Genomförandet i full skala till självbetjäning inom föräldraförsäkringen planeras till årsskiftet 2002/2003. Dessförinnan ska en försöksverksamhet genomföras i två olika omgångar; ”Pilot 1” med ca 200 föräldrar och ”Pilot 2” med ca 2000 föräldrar. Den första omgången planeras till årsskiftet 2001/2002. Propositionen innehåller förslag till regler som gör försöksverksamheten möjlig.

Ersättning till levande donatorer av organ och vävnader

Regeringen föreslår att det införs ett särskilt högriskskydd för levande donatorer av organ och vävnader. Det innebär att donatorns arbetsgivare har rätt till ersättning från sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön. De föreslagna reglerna ska gälla vid donationsingrepp samt vid utredningar om ingrepp. Förslaget innebär också att arbetstagaren får sjuklön även för den första dagen (karensdagen) i en sjukperiod.

Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag

Rätten att få ansökan om eftergift prövad vid återbetalning av bostadsbidrag ska vidgas. Regeringen föreslår att även den som inte fullgjort sin skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till bidrag eller bidragets storlek, ska kunna prövas för eftergift om bidragstagaren inte borde ha insett att han eller hon var skyldig att anmäla förändringen.

Det finns i dagens lag en mycket stark koppling mellan att en bidragstagare är skyldig att omgående anmäla ändringar och möjligheten att överhuvudtaget få rätten till eftergift prövad. Detta har medfört att få hushåll har fått eftergift med återbetalningen. Förslaget innebär dock ingen förändring när det gäller bidragstagarnas skyldighet att omgående anmäla ändringar som kan påverka storleken på det slutliga bidraget.

Slopande bestämmelser när det gäller ”fördjupad bedömning av sjukpenningsrätten”

Regeringen föreslår att bestämmelserna som reglerar den så kallade fördjupade bedömningen av sjukpenningrätten slopas. Idag ska försäkringskassan i varje sjukpenningärende senast efter cirka fyra veckor och efter det att försäkringsläkaren har hörts bedöma i vilken grad den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom. Vidare ska försäkringskassan avgöra om det är nödvändigt med rehabilitering och ytterligare utredningsåtgärder.

Riksförsäkringsverket (RFV) gjorde 1999 en utvärdering av den fördjupade bedömningen. Utvärderingen visade att den ytterst sällan leder till att sjukpenningrätten ifrågasätts och inte heller att rehabiliteringsbehovet upptäcks tidigare.

Sjukförsäkringsutredningens slutsats är att den ”tvångsmässiga” prioriteringen av generella insatser till en viss tidpunkt leder till att resurser inte används på bästa sätt. Utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet” anser att bestämmelsen om fördjupad bedömning inte kan efterlevas och inte heller fyller något större behov.

Regeringens uppfattning har dock inte förändrats beträffande värdet och behovet av tidiga och kontinuerliga insatser både när det gäller att pröva sjukpenningrätten och att utreda rehabiliteringsbehov. Syftet med förslaget är att ge försäkringskassan större möjlighet att satsa på kvalitet i stället för kvantitet. Genom slopandet av bestämmelsen kan försäkringskassorna arbeta mer flexibelt och individanpassat.