Lagman Karl-Axel Bladh Informationschef Christer
Wallinder
Tel 026-17 67 00 resp.036-15 54 53
Nya rättshjälpslagen fungerar som planerat
Staten nådde sina mål med den rättshjälpsreform som genomfördes i december
1997. Statens kostnader sjönk och antalet rättshjälpsärenden minskade samtidigt
som antalet rättsskyddsärenden ökade.
Försäkringsbolagen har inte ändrat villkoren i hem- och villahemförsäkringarna
och försäkringspremierna har inte höjts trots att det är genom dessa försäkringar
som rättslig hjälp numera i de flesta fall betalas. Den som verkligen behöver
juridisk hjälp får också det. Rättshjälpsreformen har alltså i allt väsentligt
fallit väl ut.
Det konstaterar Domstolsverket som låtit en särskild utredare tillsammans
med en arbetsgrupp svara för regeringens uppdrag att utvärdera och se över
rättshjälpslagen.
I rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen lämnas därför inga förslag
till lagändringar men framförs synpunkter om en mer generös praxis på vissa
punkter, förbättrad information och en utveckling av rättsskyddsmomentet
i hem- och villahemförsäkringarna.
En utgångspunkt för reformen var att statens kostnader för rättshjälpen
skulle minska med 200 miljoner kronor per år. I rapporten konstateras att
statens kostnader för den allmänna rättshjälpen uppgick till 361 milj kr
under budgetåret 1994/95. Förra året var kostnaderna 188 milj kr, en minskning
med 173 milj kr. Med hänsyn till att timkostnadsnormen, som styr advokaternas
ersättning, har ökat med 15 procent sedan 1994/95, har sparmålet uppnåtts.
En annan utgångspunkt var att statlig hjälp endast skulle komma i fråga
när den behövs. I första hand skall försäkringsskyddet i hem- och villaförsäkringarna
användas. Även på den punkten konstateras att reformen har fått avsedd effekt.
Antalet rättsskyddsärenden hos försäkringsbolagen har ökat från knappt 10
800 år 1997 till knappt 14 000 ärenden år 2000. Av dessa rör uppskattningsvis
knappt 30 procent familjerättsliga tvister, 26 procent fastighetstvister
och 24 procent skadestånd/fordran.
Antalet hushåll som saknar hemförsäkring har sjunkit från fyra till tre
procent sedan början av 90-talet. Fortfarande är täckningen sämst hos ungdomar
och invandrare.
För att kunna få rättshjälp måste den sökande i princip delta i rådgivning
hos en advokat. Högst två timmars rådgivning kan lämnas och den enskilde
betalar 1 121 kr per timme. Personer som har en årsinkomst på mindre än
75 000 kr, betalar halv avgift. I rapporten konstateras att i vissa fall
är det redan från början givet att staten skall lämna rättshjälp åt en person.
Trots detta krävs det att rådgivningen genomförs. Den kostnaden blir då
i praktiken en obligatorisk startavgift. I rapporten anges att det är rimligt
med en viss "självrisk" även i rättshjälpssystemet. Domstolsverket föreslår
inga förändringar av nuvarande modell men på denna punkt är meningarna delade
i arbetsgruppen.
I rättshjälpslagen finns också en s k ventil som säger att rättshjälp
kan beviljas trots att den rättssökande borde haft rättsskydd. Den praxis
som utvecklats visar att de som verkligen behöver juridisk hjälp får detta,
även om de inte haft något försäkringsskydd. I rapporten framhålls att det
är önskvärt med en utveckling av rättsskyddsmomenten i hemförsäkringarna,
särskilt avseende det s.k. taket i försäkringarna som länge legat på 100
000 kr och hos vissa försäkringsbolag på 75 000 kr.
Det är framför allt i familjerättsliga mål som rättshjälp beviljas (ca
65 procent). Praxis är restriktiv när det gäller rättshjälp till enbart
äktenskapsskillnader men generös när det gäller vårdnad eller andra liknande
frågor som rör barn.
|