RFV

Pressmeddelande

2001-10-05 30/01

RFV-undersökning av tandvårdsutnyttjande:

Många avstår från tandläkarbesök trots behov av tandvård

Över 15 procent av svenskarna gick inte till tandläkaren förra året trots att de hade besvär med sina tänder. Uppräknat till hela befolkningen i åldrarna 20-83 år innebär det att närmare en miljon inte sökt behandling hos tandläkaren trots besvär. 1998 svarade knappt 13 procent att de avstått från tandvård trots behov. Det visar en ny rapport från RFV om hur tandvården har utnyttjats efter tandvårdsreformen 1999.

Fri prissättning. Tandvårdsreformen innebar bland annat att samhällets subvention inriktade sig på så kallad bastandvård. Tandvården fick möjlighet till fri prissättning samtidigt som det blev fri etablering för tandläkare. RFV har i ett flertal prisundersökningar visat att såväl folktandvårdens som privattandläkarnas priser kraftigt har ökat sedan reformen genomfördes.

Hade inte råd. På frågan varför man inte har sökt behandling för sina besvär är det vanligaste svaret att man inte haft råd. Det näst vanligaste svaret är att besvären gick över efter ett tag.

Oroväckande. Enligt rapporten är det oroväckande att så många skjuter upp tandläkarbesök trots att de skulle behöva vård. Att skjuta upp tandvåd på det sättet kan göra att behovet av tandvård ökar dramatiskt i framtiden.

Ekonomin en orsak. Undersökningen tyder sammantaget på att den egna ekonomin är en viktig faktor i beslutet att gå eller inte gå till tandläkaren. Till exempel säger 70 procent av dem som uppgett att de avstått från behandling hos tandläkare /tandhygienist under år 2000 att de inte skulle klara en utgift för vård motsvarande 5 000 kronor. (Kostnaden för att till exempel ersätta en avbiten tand och en bro omfattande tre tänder varierar mellan närmare 6 000 kronor och drygt 7 500 kronor beroende på i vilket landstingsområde man bor.)

Tre möjliga orsaker. RFV anger förutom ekonomin ytterligare förklaringar till varför allt fler går mer sällan till tandläkaren. Det kan vara så att det har blivit vanligare att bli kallad och gå till tandläkaren vartannat eller vart tredje år i stället för varje år. En annan förklaring kan vara att patienter har blivit skrämda av mediernas fokusering på tandläkarnas prishöjningar.

Sällan blir dyrt. Ett resultat i undersökningen visar att den som vanligtvis blir kallad till sin tandläkare för årliga undersökningar gör färre besök hos tandläkaren än den som inte blir kallad. Det vill säga den som inte årligen blir kallad kräver mer omfattande insatser när de väl går till tandläkaren. Att skjuta på tandläkarebesöken kan alltså straffa sig genom att vårdbehovet blir större och dyrare än om man gör regelbundna kontroller.

Ungdomar går inte oftare. Ett uttalat syfte med tandvårdsreformen var att få unga människor att gå till tandläkaren. Kostnaden för den första undersökningen är extra subventionerad för personer under 30 år. RFV:s rapport ger dock inget stöd för att ungdomssatsningen skulle ha givit något resultat. Ungdomsgruppen har inte ökat antalet besök hos tandläkaren jämfört med 1998, året före reformen.

Kvinnor går oftare. Ytterligare resultat från undersökningen:
- Kvinnor går oftare till tandläkaren än män. Personer över 45 år söker oftare vård än yngre personer.

Enkäter till 5 000. Undersökningen bygger på enkäter med 5 000 personer. En enkät genomfördes 1999 och avsåg situationen 1998. År 2000 gjorde ytterligare en enkät. Den tredje enkäten gjordes i år och avsåg situationen år 2000.

Hosted by Skyddas av