Att överklaga lönar sig ofta

Den som driver en process mot ett försäkringsbolag är i mycket starkt underläge, konstaterar Bengt Johansson, trots det vinner de eller uppnår förlikning i mer än hälften av de fall han har studerat.

Om skaderegleringen vid försäkringsbolagen sköttes på bästa sätt borde det vara meningslöst att driva en juridisk process mot dem. Det var läkaren Bengt Johansson hypotes när han inledde sinstudie av tingsrättsdomar.

Men så är det inte, när studien var klar visade den att det tvärtom kunde vara lönsamt.

I mer än 55 procentavfallen vann en skadad på att processa mot försäkringsbolag, antingen för att tingsrätten dömde till den skadades förmån eller för att bolagen erbjöd förlikning.

Bengt Johansson har studerat alla domar vid Stockholms Tingsrätt under 1999 och 2000. Han valde ut sådana som gällde trafikolyckor och olycksfall och som lett till personskador, där också läkare var inkallade som vittnen. 87 domar stämde inpå förutsättningarna. I samtliga fall var det den skadade som stämt försäkringsbolag. Målen gällde två typer av tvister; ersättningsnivån eller om olyckan orsakat bestående lidande.

136 procent av de studerade målen vann den skadade i tingsrätten. Dessutom förekom en hel del förlikningar.

-Det innebär ju en fördel för den kärande jämfört med det ursprungliga beslutet. En förlikning kan ge miljonbelopp, säger Bengt Johansson.

Häpnadsväckande

Lägger man ihop vinsterna i tingsrätten med förlikningarna, har de kärande nått framgång i 55 procent av de studerade målen och då har Bengt Johansson bara tagit med de förlikningar som registrerats av domstolen.

-Det här är häpnadsväckande och visar att besluten absolut inte var väl grundade från början. Det finns ju fler förlikningar också, sådana som gjorts upp utan att de registrerats av domstolen. Så i själva verket är det mer än 55 procent av fallen som inte var väl utförda från början.

Bengt Johansson tycker att bilden förstärks av den sneda fördelning av status och

erfarenhet bland aktörerna som avspeglar sig i de olika fallen:

- Bolagen har stor andel professorer och docenter med vana att vittna inför domstol och de har advokater med vana och erfarenhet av sådana här mål i långt högre utsträckning än de kärande. Det är en stor förskjutning av status och erfarenhet, ändå vinner deras motståndare i minst 57 procentavfallen. De kärandes medicinska vittnen tituleras ytterst sällan professor eller docent, betydligt oftare doktor eller leg. Läkare.

Han har inte undersökt utfallen av eventuella överklagningar till hovrätten. Där kan ju besluten gå i båda riktningarna.

Bengt Johansson pekar på en annan väsentlig skillnad i ansvar när det gäller de läkare som vittnar för den kärande eller för bolagen. Försäkringsbolagen använder sig av s.k. sakkunnigläkare:

-De är per definition inte läkare. För att vara läkare ska man stå under socialstyrelsens tillsyn och man ska ha en patient-läkarrelation. En läkare som är rådgivare åt försäkringsbolag står inte under socialstyrelsens tillsyn och de har ingen patientrelation, eftersom de inte grundar sina utlåtanden egna undersökningar utan bara på handlingar. Då är de definitionsmässigt inte läkare, utan köpta konsulter av bolagen, hävdar han.

En sakkunnigläkare utför alltså inte sitt, uppdrag under den yrkesskyddade titeln »läkare«, utan som medicinsk rådgivare och ansvarar inte inför Socialstyrelsen, utan bara inför bolaget.

De kärandes medicinska vittnen har praktiskt taget undantagslöst själva undersökt personerna i fråga. De har gjort sina bedömningar i egenskap av läkare. De måste utforma intyg på sätt som Socialstyrelsen anvisat medkrav på bl.a. objektivitet och opartiskhet. De står under socialstyrelsens tillsyn och deras vittnesmål kan också prövas av Socialstyrelsen.

Bengt Johansson tror inte på regleringar. Bolagen ska ut på marknaden och de somärbästfårflestkunderochhankonstaterarattdetankommerpåbolagenatthaen kvalitetskontroll.

-Man skulle kunna tänka sig en ISO certifiering av läkarna. Det skulle vara intressant att pröva. Problemet är att vi har en oligopolsituation på försäkringsmarknaden, tycker han.

I underläge

Bland slutsatserna i sin studie skriver Bengt Johansson att en person som driver en process mot ett försäkringsbolag är i mycket starkt underläge; hon har vanligtvis kronisk smärta, bevisbördan och tar betydande ekonomiska risker. Om ärendet fullföljs till hovrätt genom motpartens överklagande, kan hon förlora 100 000 kronor eller mer sedan rättsskyddsförsäkringen är utnyttjad.

Han konstaterar också att bolagen tycks hantera de här ärendena olika. Länsförsäkringar har med avseende på marknadsandelar den högsta frekvensen stämningar och if... de minsta.

Den här studien handlar alltså inte om arbetsskador. Arbetsskadeersättningar regleras av AFA, som ägs av arbetsmarknadens parter och där finns inget egentligt rättsskydd alls.

- Möjligen kan man få hjälp från LO/ TCO:s rättsskydd, men facken är ju delägare i AFA och därmed jäviga. Det borde finnas ett rättsskydd så att man kan driva ett arbetsskademål individuellt. Införandet av rättsskydd för arbetsskador vore en viktig sak att fundera över, säger Bengt Johansson.

Hosted by Skyddas av