Belastningsskadade i beslutsprocessen

Vad har samhället försyn på belastningsskador och vilka konsekvenser får det för de skadade?

Det är två grundläggande frågor för Karin Ek Kahnlund, doktorand vid Belastningsskadecentrum, när hon nu på allvar sätter igång med sitt avhandlingsarbete.

Karin kommer ursprungligen från Luleå och är utbildad beteendeveteskaplig utredare med pedagogik som huvudämne. Hon har arbetat inom skolan, liksom inom vård och rehabilitering, bland annat som kurator med rehabilitering av traumatiskt hjärnskadade.

-När jag senare medarbetade i ett projekt om rehabilitering av långtidssjukskrivna kom jag fram till att det var forska jag ville göra. Då fick jag en inblick i hur Försäkringskassan fungerar, säger hon.

Arbetsnamnet på Karins avhandling är: Belastningsskadade i beslutsprocessen. - Jag vill belysa belastningsskadeproblematiken och själva beslutsprocessen, hur de upplevs, förstås och hanteras av de närmast berörda aktörerna och den försäkrade. Jag vill också ta reda på vilka konsekvenser besluten får för de försäkrade, förklarar hon.

Det här är viktigt, tycker Karin, det handlar inte bara om ekonomi, utan också om möjlighet till rehabilitering, tillit till experter, myndigheter och självbild.

Karin har gjort en modell av beslutsprocessen från det att den skadade träffar en handläggare på försäkringskassan till ett beslut i socialförsäkringsnämnden med eventuellt överklagande till länsrätten. I processen ingår förutom de nämnda, också behandlande läkare och försäkringsläkare.

Intensivt intervjuarbete

Framför Karin ligger just nu ett intensivt intervjuarbete. Hon ska träffa de närmast berörda aktörerna och försöka ta reda på hur de tänker och agerar när det gäller belastningsskador med utgångspunkt från respektive position.

- Jag också kommer att banda utredningssamtal mellan handläggare och försäkrade för att försöka ta reda på vad som händer under samtalet.

Syftet med utredningssamtalen är att fastställa orsaker till en skada. Handläggaren har lagstiftningen att hålla sig till och ställer en rad frågor. Redan här finns partsförhållanden, säger Karin, de försäkrade vill ju ha hjälp och har förväntningar om att bli trodda.

Nästa steg blir att titta på hela akter. Vad faller bort och vad kommer till under processens gång i kommunikationen mellan försäkrad och handläggare, handläggare och behandlande läkare och handläggare och försäkringsläkare? Så småningom skrivs ett PM som är försäkringskassans underlag till socialförsäkringsnämnden när den ska fatta beslut om det är en skada som berättigar till livränta i någon omfattning.

Vad styr besluten?

- Jag ska belysa hur problemen beskrivs och analyseras, hur bilden växer fram, vilka fakta som blir relevanta, vem eller vilka aktörer som görs trovärdiga, vad det är som styr besluten, säger Karin.

Hon ska också göra en genomgång av PM för att få en bild av hur försäkringskassans problemanalys ser ut.

Så här långt har Karin Ek Kahnlund gjort ett antal pilotintervjuer med försäkringsläkare och handläggare på försäkringskassan, som ligger till grund för avhandlingens uppläggning.

Mot slutet av arbetet ska hon också göra ett antal kvalitativa forskningsintervjuer med försäkrade:

- Då ska jag fördjupa mig i vad det har inneburit för dem att ha gått igenom processen, hur de uppfattar att orsakerna till skadan är analyserade och vilka möjligheter de tycker sig ha haft att påverka.

Våren 2005 ska Karin bli färdig med sin avhandling. Det kan verka avlägset, men hon konstaterar att det måste få ta tid:

- Det är viktigt att synliggöra beslutsprocesserna och samhällets syn på belastningsskador och de skadade, säger hon.

Hosted by Skyddas av