Stora framsteg i forskningen om belastningsskador/sjukdomar

”VI KOMMER ATT HITTA METODER SOM FÅR DRAMATISK EFFEKT”

Om fyra - fem år kommer vi att kunna se en trend där det går allt bättre att både behandla och rehabilitera belastningsskador. Det pågår mycket lovande forskning.

Men då måste man också satsa på den integrerade och tvärvetenskapliga forskningen av den typ som Belastningsskadecentrum är.

Det här förklarar professor Håkan Johansson, chef för Belastningsskadecentrum i Umeå. Han är mycket hoppfull om utvecklingen. Det har hänt mycket de senaste åren, konstaterar han.

Orsakerna till belastningsskador och belastningssjukdomar har man numera goda insikter i. Det handlar dels om exponering och miljö, dels om vad som går snett i kroppen med de patofysiologiska mekanismerna.

Framförallt lätt, statiskt och monotont arbete, i synnerhet under stress, sätter igång mycket komplexa reaktioner i de mekanismer som styr rörelse och positionssinne, koordination och muskelstyvhet.

- Vid långvarig, monoton och lätt belastning ackumuleras de inflammatoriska substanserna i musklerna, det leder till att deras inre arbetsfördelning bryter ihop, säger han.

En rad onda cirklar sätter igång och griper in i varandra. Vi får effekter på kroppens system som styr muskelanvändning och stressreglering. Blodflödet stryps, känsligheten i musklerna ökar för både mekanisk och kemisk retningar, vi förlorar finregleringen av musklerna, smärtan förvärras. Till och med hjärnan påverkas. I slutändan behöver vi mer kraft till våra rörelser, som leder till ökad stresskänslighet och ytterligare risk för sammanbrott av mekanismerna.

- Människan är helt enkelt inte designad för lätt statisk belastning. Vi är gjorda för att springa i skogen och vi klarar hårt fysiskt arbete, men inte för att plocka saker i lådor, löda kretskort eller sitta vid dator, säger Håkan Johansson.

Under de senaste åren har forskningen gjort stora framsteg. Det mesta av forskningsresultaten kommer från just Belastningsskadecentrum och dess partner, men en hel del rön kommer också från andra håll, enligt Håkan Johansson. Han betonar att dethär tar tid och det kan ta ännu längre tid nu, eftersom flera projekt går på halvfart sedan forskningen drabbats av nedskärningar.

På god väg

Det hindrar inte att han är optimistisk:

-När det gäller behandling och rehabilitering av belastningsskador och belastningssjukdomar är vi på god väg forskningsmässigt. Vi forskar på flera behandlingar och vi ser effekter av vissa av dem. Vi vet vilken inriktning vi ska ha. Vi ska studera rehabiliteringsmetoder som påverkar stressreglering, koordination, rörelse och positionssinne, kraftreglering och styvhetsreglering.

De system som bryter ihop och orsakar skadorna har ett minne som måste programmeras om, så att inte felen i systemen återkommer. Medicinering och rehabilitering måste gå hand i hand, förklarar han:

Vi kommer att hitta metoder som får dramatisk effekt. Men, som sagt, det tar tid och vi måste få fortsätta med det.

Behöver baskunskaper

Med den förebyggande vården är det något enklare. Håkan Johansson berättar att man genom mätningar kan få reda på vilka miljöer som orsakar skadorna. Men det krävs mer förfinade mätmetoder för att få reda på vad som måste ändras i miljön; stressen, belastningen eller både och.

- Det är genom mekanismforskningen vi har kommit så här långt. Vi hade aldrig kunnat behandla polio om vi inte känt till polioviruset. På samma sätt är det på det här området, för att förstå och klara av behandling och rehabilitering behöver man baskunskaper om mekanismerna, annars famlar vi i blindo. Vi behöver förena grundforskning med tillämpas forskning, säger Håkan Johansson.

Hosted by Skyddas av