Laserbehandlingar

Källa: Svenska Laser-Medicinska Sällskapet (SLMS)

Många har frågat om laserbehandlingar som terapi mot olika svåra symptom, bl.a. smärta i leder och muskler. Jag har hittat en utmärkt skrift om detta och publicerar med författarens medgivande lite från denna skrift här.

Ljus och ljud

Ljus är en form av energi som uppstår i materia och består av vågor. Ljus kan ha lång eller kort våglängd. En ljuskälla avger i regel ljus med många olika våglängder - man säger att den har ett spektrum av ljus. Vissa lampor avger speciellt mycket ljus av en viss färg, t.ex. vägbelysningar, neonljus, lysdioder.

Vitt ljus är en blandning av flera olika färger. Men även ljud är vågor som kan ha olika våglängd. Höga toner (diskant) har kort våglängd medan låga toner (bas) har lång våglängd. De flesta naturliga ljudkällor avger många olika våglängder samtidigt, t.ex. vindbrus, sorl av vatten, aska, vågskvalp. Men det finns ljudkällor som avger ljud av i stort sett bärs en våglängd, t.ex. en vissling.

Vad är egentligen en laser?

En laser är en ljuskälla som avger ytterst rent ljus. Med rent ljus menar man ljus som har en enda våglängd och inte ett helt spektrum. Detta kan jämföras med att ljudet från en flöjt är "renare" än ljudet från t. ex. en burk med stenar som skakas - flöjten avger ljud med en viss bestämd ton (våglängd). Precis som flöjten, avger en laser dessutom långa sammanhängande vågor. Ljuset från en laser är mycket välordnat, välorganiserat, medan ljus från andra lampor är helt oorganiserat. Detta kallas på fackspråk att laserljuset är koherent. (se Koherens)

Det rena koherenta ljudet från en flöjt kan påverka både oss och materia på ett annat sätt än trafikbullrets orena ljud. En ren ton av rätt frekvens kan få ett kristallglas i självsvängning (i resonans) och kan till och med få glas att gå i bitar. På motsvarande sätt kan koherent ljus påverka våra celler på annat sätt än inkoherent ljus. Det finns hundratals olika sorters lasrar. De kan göras starka eller svaga. De flesta är svaga.

Ljuset kan ha vilken färg som helst eller vara osynligt. Strålen kan göras smal och parallell eller spridd.

Vad är medicinsk laser

Lasrar inom medicinen är av många olika slag men de kan indelas i två huvudgrupper:

Starka lasrar som kan användas för att skära, koagulera eller bränna bort vävnad. Dessa lasrar kallas ofta för kirurgiska lasrar eftersom de kan ersätta kirurgens skalpell. Endast läkare eller veterinärer får använda dessa.

Svaga lasrar som kan användas för att stimulera cellfunktioner. Dessa kallas ofta för biostimulerande lasrar eller lågeffektlasrar. Deras biologiska verkan bygger inte på stark värmeutveckling som kirurglasrarna utan på att laserns rena ljus ger upphov till fotokemiska reaktioner i cellerna. Solljus eller lampljus ger inte upphov till samma typ av reaktioner.

Hur fungerar laserterapi?

Här är man inne på mycket komplicerade processer i celler och vävnad. Men kortfattat kan man säga att laserbehandling påverkar det lokala immunförsvaret, cirkulation i blod och lymfkärl, ämnesomsättningen i cellerna och utsöndring av olika ämnen, t.ex. endorfiner och prostaglandiner som bland annat påverkar smärttillstånd. Det är inte alltid så att en stimulerande effekt erhålles. Lasern kan ge både en normaliserande effekt och hämmande effekter. Laserbehandling kan, om den görs på rätt sätt, sätta igång läkningsprocesser och innebar därför främst en hjälp till självhjälp.

Vad behandlas med lågeffektlaser?

Olika lasertyper påverkar vävnad och celler på olika sätt. Vad som kan behandlas beror därför på vilken eller vilka lasertyper en terapeut har tillgång till. (Se lasertyp och våglängd.)

Hur stor är chansen att bli bra?

Alla reagerar inte lika på laserbehandling. Man märker i regel en reaktion inom fem behandlingstillfällen. Vissa reagerar starkt och nästan omgående, andra behöver fler behandlingar. Ca en av tio reagerar inte alls eller så lite att man måste konstatera att laserbehandling inte är rätt metod för den personen. Exempel på typiska "laserproblem" är: herpes, bältros, ansiktsförlamning, nervinflammation, venösa bensår, liggsår, hand och fotvårtor (spec. hos barn), känsliga tandhalsar, problem i rygg, nacke, axlar och knän, vissa reumatiska problem och idrottsskador.

Vid behandling av sådana problem där man vet att lågeffektlaser ger god effekt, räknar man med att ca 75-90% blir helt bra eller mycket bättre förutsatt att rätt laser används och att terapeuten har goda kunskaper. Exempel på problem som går att behandla men där chansen att bli bra uppgår till omkring 50% är: hormonellt betingat håravfall, psoriasis, hand och fotvårtor hos vuxna, ischias, reumatisk värk, arr, rynkor, "frozen shoulder". Exempel på problem som man bara lyckas med ibland (chansen att bli bra är mindre än 15%) är: pigmentfläckar, hemangiom (Gorbatjov-marken), alopecia areata (fläckvis håravfall), tidiga diskbråck.

Hur behandlar man?

Hos de flesta instrument i dag kommer laserljuset ut från en så kallad prob eller handstycke (liknar en penna). Behandlingen tillgår så att terapeuten sätter igång lasern och håller änden av proben lätt tryckt mot det ställe som ska behandlas. Vid behandling av öppna sår, herpesutslag etc håller man gärna proben på lite avstånd. Beroende på hur djupt in problemet sitter och på hur stor yta man behandlar så tar en behandling allt från någon minut till en halvtimme.

Vävnadstillståndets betydelse

Klinisk och experimentell erfarenhet visar att laserbehandling har störst effekt på vävnader/organ som uppvisar ett allmänt försämrat tillstånd, t.ex. hos patienter som besvaras av någon funktionsstörning eller skada i en vävnad. Ett sår hos en ung frisk person läker ungefär lika fort med som utan laserbehandling, men ett svårläkt bensår hos en person med dålig blodcirkulation och kanske med nedsatt immunförsvar kan fås att läka mycket snabbare efter laserbehandling.

Gör det ont?

Nej inte alls, snarare brukar det vara behagligt. Laserbehandling är avslappnande och en del kan till och med somna. Däremot kan det hända att en smärta kan öka eller uppträda 6 - 24 timmar efter en behandling. Detta beror på att laserljuset sätter igång läkningsprocesser. Speciellt vid problem av kronisk natur kan denna igångsättningssmärta uppträda. Den brukar gå över efter någon dag men kan i enstaka fall vara längre.

Hur ofta och hur många gånger?

Man brukar behandla tätare i början (i regel varannan - var 7:e dag) och sedan med längre intervall när läkningen kommer igång. Det kan behövas 5-10 behandlingar beroende på patientens mottaglighet, på typen av problem och på hur länge problemet funnits. Kroniska problem kräver i regel fler behandlingar än akuta.

Finns det några risker?

Lågeffektlaser använd av utbildad personal är helt ofarlig. Skyddsglasögon behövs i regel inte. Behandling med lågeffektlaser kan inte förorsaka eller förvärra cancer (se Cancer). Laserljuset kan inte heller skada foster eller vitala organ i kroppen. Det gör heller inget om man har metall, pacemaker eller konstgjort material inopererat. Men det är viktigt att man vid skada eller sjukdomstillstånd först går till läkare och får en diagnos så att man vet vad som skall behandlas.

Kan man äta mediciner?

Ja. Hittills har inga mediciner visat sig vara negativa att kombinera med laserbehandling. Laser kan t.o.m. göra viss medicin mer effektiv!

Bör man iaktta något efter behandlingen?

Laserljuset kan ibland ge en direkt smärtlindring. Tänk på att en smärta som kommer från en skada har till uppgift att hindra överbelastning. Då kan laserns smärtlindrande effekt ibland leda till att man inte känner att man överbelastar senan, muskeln eller leden, med en försämring som följd. Det är därför mycket viktigt att inte belasta det skadade området innan terapeuten ger klartecken.

Vad kostar det?

En behandling kostar i regel mellan 50 och 500 kr beroende på den tid den tar i anspråk. Första behandlingen kostar ofta mer eftersom inskrivning, information och undersökning tar extra tid.

Läs mer här: Laser som läker. (pdf-388k)

Skriften vänder sig till såväl patienter som sjukvårdande personal.

Hosted by Skyddas av