Övervältring från socialförsäkring till socialbidrag

SkadePortalen / WhiplashInfo

[Bloggen] [Här kan du ställa frågor och läsa svar på det mesta om whiplash/pisksnärt]

Övervältring från socialförsäkring till socialbidrag

Sammanfattning av Tapio Salonens rapport

Denna studie har kartlagt vilken effekt nio statliga besparingar inom socialförsäkringsområdet hade på socialbidragets omfattning och karaktär 1996. De nio studerade nedskärningarna var; förändringar i A-kassa, KAS, utbildningsbidrag, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, bidragsförskott och egenavgift. Dessa utgör tillsammans cirka 10 av närmare 20 miljarder kronor i statliga besparingar inom välfärdspolitiken 1996.

I femton kommuner har dessa nio besparingar analyserats för samtliga hushåll med socialbidrag 1996, totalt cirka 26 000 hushåll. Resultatet från dessa urvalskommuner har legat till grund för att beräkna effekter på nationell nivå. Till skillnad från olika prognos- och simuleringsstudier kan denna studie härleda konsekvenser av besparingar på en detaljerad hushållsnivå. Sådana övervältringseffekter som direkt slagit genom under 1996 har fångats upp. Däremot mer fördröjda effekter och konsekvenser som inte direkt påverkar socialbidraget ligger utanför denna studies räckvidd. Den stora merparten av effekterna av de statliga nedskärningarna återfinns hos hushållen direkt, varav många har ekonomisk bärkraft att klara minskade ersättningsstöd från det offentliga medan andra har allt svårare att klara vardagsekonomin.

Sammantaget har de nio granskade besparingarna medfört en ökning av socialbidraget med närmare 900 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,5 procent av de totala kostnaderna för socialbidraget för 1996. Socialbidraget ökade från från 10,8 miljarder kronor 1995 till 11,9 miljarder kronor 1996. Ifall de studerade nio socialförsäkringarna skulle varit oförändrade under 1996 skulle kommunernas socialbidragskostnader uppgått till 11,0 miljarder kronor, allt annat givet. Den totala socialbidragsökningen 1996 på 1 131 miljoner kronor skulle utan de statliga besparingarna endast blivit 237 miljoner kronor. Övervältringseffekten på 894 miljoner kronor utgjorde 79 procent av den totala kostnadsökningen av socialbidraget under 1996. Med tanke på att endast cirka hälften av genomförda statliga besparingar 1996 har ingått i denna studie är det rimligt att anta att socialbidragskostnaderna för 1996 skulle blivit lägre än föregående år.

Kostnadsövervältringen i de femton undersökta kommunerna varierade mellan fem och 10 procents ökning av 1996 års socialbidrag. Förändringen av bostadsbidraget har allra störst effekt på socialbidraget. 30 procent av det ökade socialbidraget kan spåras till förändrade regler i bostadsbidraget. Att utbytet är stort mellan dessa bidrag är förväntat eftersom de båda är behovsprövade bidrag, som har till uppgift att stödja de allra fattigaste hushållen. Förändringar i utbildningsbidraget utgjorde drygt 18 procent av det ökade socialbidraget och sänkningen av barnbidraget drygt 22 procent. Förändringar i A-kassa och KAS omfattar tillsammans 11 procent av ökningen på cirka 900 miljoner kronor. Övriga neddragningar ligger mellan tre och sex procent. De arbetsmarknadsrelaterade förändringarna står för närmare 30 procent. Neddragningar som direkt inriktas på barnfamiljer, bostadsbidraget oräknat, ligger på ungefär samma nivå.

Sammanfattningsvis belägger denna studie ett tydligt samband mellan utformningen av statliga trygghetsersättningar och kommunernas socialbidrag. Sambandet är egentligen starkare än vad denna studie kan påvisa eftersom den endast mäter effekter av statliga neddragningar för de hushåll med socialbidrag som faktiskt uppbär eller har rätt till någon form av socialförsäkring. Allt fler socialbidragshushåll har över huvudtaget inte något ekonomiskt skydd vid till exempel sjukdom, barnafödande eller arbetslöshet. En övervägande majoritet av arbetslösa med socialbidrag saknar till exempel rätt till både A-kassa och KAS. Dessa hushåll får förlita sig på socialbidrag fullt ut. Detta förklarar att inte ännu fler av hushållen med socialbidrag påverkas av beslutade neddragningar i de statliga trygghetssystemen.

Tabell 5.10 Effekt av varje enskild besparing på socialbidraget

Socialförsäkring Ökat socialbidrag i urvals-
kommun.
Tkr
Andel av ökning
%
Ökat socialbidrag i samtliga kommuner
Tkr

A-kassa 4 511 8,3 74 400

KAS 1 691 3,1 27 900

Utbildningsbidrag 10 003 18,5 165 100

Sjukpenning 1 608 3,0 26 500

Föräldrapenning 3 408 6,3 56 200

Barnbidrag 12 109 22,4 199 800

Bostadsbidrag* 16 440 30,3 271 000

Bidragsförskott 1 965 3,6 32 400

Egenavgift 2 444 4,5 40 300

Summa 54 179 100 894 000

Hosted by Skyddas av