SkadePortalen / WhiplashInfo

[Bloggen] [Här kan du ställa frågor och läsa svar på det mesta om whiplash/pisksnärt]

	Sök på hela Webben Sök på Whiplash Info

 

Social tillsyn 1999

Resultatet av länsstyrelsernas tillsyn

Sammanfattning med Socialstyrelsens kommentarer

Inledning
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har ett gemensamt uppdrag att presentera resultatet av den sociala tillsynen 1999.

I denna rapport presenteras resultatet av den sociala tillsynen över socialtjänsten inklusive LSS.

Rapporten ger svar på följande frågor:

• Vad har granskats?
• Vad visar granskningen?
• Hur bedömer länsstyrelserna utvecklingen av socialtjänsten?

Efter länsstyrelserna granskat en verksamhet görs en bedömning. Bedöm-ningen leder till ett beslut som visar alltifrån att verksamheten inte har några brister alls till att den visar brister som länsstyrelserna bedömer vara så allvarliga att de medför risk för enskilda människors rättssäkerhet och/eller verksamheters laglighet. I rapporten redovisas dessa allvarliga brister. För enskilda personers klagomål redovisas om granskningen av klagomålen lett till kritik eller ej.

Hur mycket granskades 1999?
Under 1990-talet har länsstyrelsernas tillsyn i allt större omfattning inriktats på att granska socialtjänstens och enskilda vård- och omsorgsgivares verksamheter. Länsstyrelsernas tillsyn styrs i relativt hög grad av regeringsuppdrag. Sedan 1996 har länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänstens verksamheter mer än fördubblats. Resultatet av 1999 års sociala tillsyn visar att länsstyrelserna har granskat omkring 1 230 verksamheter i samtliga kommuner och nästan 40 procent av de enskilda verksamheterna. Dessutom granskades omkring 1 850 klagomål från enskilda människor.

Vad visar resultatet av granskningarna?
I nästan all tillsyn hittas brister av olika slag. Bedömningen av bristerna varierar alltifrån lättare påpekanden till mycket allvarlig kritik. Vid de flesta granskningar av verksamheter har länsstyrelserna bedömt att det inte funnits så allvarliga brister medan i drygt 20 procent av granskningarna har dock så allvarliga brister påträffats.
Andelen allvarliga brister varierar kraftigt mellan både socialtjänstens olika verksamheter och vad som granskats. Inom ekonomiskt bistånd har allvarliga brister påträffats i drygt 40 procent av granskningarna, medan för familjerätt och familjerådgivning har sådana brister endast påträffats i fyra procent av granskningarna.
När det gäller granskningar av verksamheter för personer med funktionshinder och vuxna missbrukare är andelen påträffade allvarliga brister större vid granskningar av verksamheter som bedrivs i kommunal regi (knappt 20 procent) än för enskilda verksamheter (sju procent).
35 procent av granskade klagomål från enskilda personer visade på brister medan 65 procent inte ledde till någon kritik av socialtjänsten.
Fördelningen var jämn mellan män och kvinnor som lämnade in klagomål på socialtjänsten under året. Inom äldreomsorg var dock andelen kvinnor närmare 70 procent, medan för vuxna missbrukare, familjerätt och familjerådgivning var förhållandet det omvända; 75 respektive 60 procent av klagomålen som granskats gäller män.

Förändring mellan 1998 och 1999
Av alla som får insatser från socialtjänsten är det få som vänder sig till länsstyrelserna med klagomål. 1999 lämnade knappt 2 200 personer in klagomål, vilket är en ökning från föregående år, men antalet personer som klagar har inte nått upp till samma nivå som 1996 då antalet personer var nästan 2 500. Antalet klagomål på verksamheter för funktionshinder och vuxna missbrukare har ökat med 120 respektive 83 procent jämfört med 1998. Antalet klagomål från enskilda personer över brister i ekonomiskt bistånd och barn, unga och familjer har däremot minskat jämfört med föregående år.
Andelen av klagomålen från enskilda människor, där länsstyrelserna kritiserat socialtjänsten, har minskat jämfört med 1998. Då avslutades drygt 40 procent av granskningarna med länsstyrelsernas kritik medan 1999 års andel var 35 procent. Det är endast inom verksamheter för barn, unga och familjer där andelen kritik ligger kvar på samma nivå som föregående år.
Kommunerna visar ett ökat intresse att utveckla kvaliteten i socialtjänsten. Brister i bemötande är inte lika framträdande i årets resultat av den sociala tillsynen som det varit under föregående år.

Vad har förbättrats?
Socialtjänstens kvalitetsutveckling har granskats under året. Kommunerna visar ett ökat intresse för att utveckla och införa metoder och system för att följa upp, säkra och utveckla kvaliteten. Kommunerna har kommit olika långt i kvalitetsarbetet. Några befinner sig på planeringsstadiet medan andra har infört kvalitetssystem. I över 80 procent av dessa granskningar har inga allvarliga brister påträffats. I var tredje granskning av kvalitetsarbetet inom familjerätt noterades dock allvarliga brister.

Kvalitet och säkerhet har granskats i enskilda verksamheter för barn, unga och familjer, missbrukare, personer med funktionshinder och äldre. Även på detta område har arbetet kommit olika långt i att säkra och utveckla kvaliteten. Några har inte påbörjat kvalitetsarbetet medan andra har infört kvalitetssystem. I över 80 procent av granskningarna har ingen allvarlig brist påträffats.

Vilka är de vanligaste bristerna?
Mest utmärkande för samtliga verksamheter är brister i handläggningen. Bristerna i handläggning omfattar även socialtjänstens dokumentation.

Människor har inte fått sina behov prövade eller tillgodosedda på ett lagenligt och rättssäkert sätt. Länsstyrelsernas tillsyn visar att det finns allvarliga brister i

• socialtjänstens sätt att utreda och fatta beslut om enskilda människors behov av insatser
  
• att enskilda människor inte får insatser som är anpassade till deras behov utan erbjuds andra alternativ
• att enskilda människors behov av insatser avslås med hänvisning till att resurser saknas, vilket inte är i överensstämmelse med lagen
• att beslut om insats inte verkställs med hänvisning till bristande resurser, vilket inte är i enlighet med lagen.

I knappt 40 procent av granskningarna som har gjorts av handläggningen förekommer så allvarliga brister att den enskildes rättssäkerhet riskeras. Största risken löper enskilda människor som ansöker om ekonomiskt bistånd och inom området barn, unga och familjer där sex av tio granskade verksamheter allvarligt brister i sin handläggning. Inom omsorgen om äldre har man funnit allvarliga brister i närmare hälften av granskningarna.
Enskilda människors klagomål på handläggning ledde i över 40 procent till kritik. För omsorgen av äldre och personer med funktionshinder var andelen något högre då drygt hälften av granskningarna ledde till kritik.
Barnperspektivet behöver ytterligare förstärkas i utredningar om ekonomiskt bistånd och inom barn, unga och familjer. Allvarliga brister i barnperspektivet påträffades i 60 procent av granskningarna av ekonomiskt bistånd och 30 procent som rör barn, unga och familjer.

Vad bedömer länsstyrelserna som oroande?
Flera länsstyrelser konstaterade 1998 att socialtjänsten hade svårt att behålla och rekrytera kompetent och erfaren personal. Denna oro uttalas även 1999. Vissa kommuner har hög arbetsbelastning och en uppgiven personal som upplever sig trängd mellan krav på att hålla verksamhetens budget och att samtidigt tillgodose enskilda människors behov. Arbetsledare inom omsorgen av personer med funktionshinder och inom omsorgen om äldre får ansvar för allt större personalgrupper. I vissa län har tvångsinsatser för barn, ungdomar och vuxna missbrukare ökat.

Socialstyrelsens kommentarer
Resultatet av den sociala tillsynen visar, liksom tidigare år, att brister i socialtjänsten förekommer. Allvarliga brister har funnits i en femtedel av granskningarna. Socialstyrelsen bedömer att bristerna är stora och att konsekvenserna för enskilda människor är allvarliga. Förbättringar bör främst genomföras inom följande områden:

Handläggning
De mest framträdande allvarliga bristerna rör socialtjänstens handläggning. Bristerna omfattar även socialtjänstens dokumentation. Dessa brister gäller samtliga områden i varierande grad och har påtalats under samtliga de fem år som motsvarande rapport sammanställts.

Exempel på brister som länsstyrelserna sett och som rör enskilda är

• Ansökan om bistånd prövas inte utan den enskilde får besked om att det inte är någon idé att ansöka för det kommer ändå inte att beviljas
• Socialtjänsten beviljar insatser efter vad som finns att erbjuda, utan hänsyn till vad den enskilde ansöker om
• Utredningen är bristfällig då väsentliga uppgifter saknas angående den enskildes situation, förutsättningar och behov
• Uppgifter inhämtas från andra utan den enskildes medgivande
• Utredningen kommuniceras inte med den enskilde
• Beslut saknas, gäller annat än den enskilde ansökt om eller delges endast muntligt · Avslag ges med hänvisning till socialtjänstens bristande resurser
• Beslut om insats verkställs inte med hänvisning till bristande resurser
  

Detta är mycket allvarligt eftersom människor vänder sig till socialtjänsten för att få stöd och hjälp i utsatta situationer och socialtjänstens beslut påverkar ofta den enskildes liv på ett påtagligt sätt. Människor måste kunna lita på att prövningen av deras behov handläggs på ett professionellt sätt enligt de regler som myndigheter har att rätta sig efter. Socialtjänsten kan inte förutsätta att de som vänder sig till dem har kunskap om sina rättigheter och socialtjänstens skyldigheter. Det är socialtjänstens ansvar och uppgift att informera den enskilde om detta.
Socialtjänsten har ansvar för att säkerställa den enskildes rättssäkerhet. Det är viktigt att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. Kunskap om bestämmelserna i förvaltningslagen och regelsystemet om offentlighet och sekretess utgör tillsammans med speciallagstiftningen grunden för människors rättssäkerhet.
Socialstyrelsen vill framhålla att det är ledningens uppgift att se till att det finns rutiner för handläggning och dokumentation och att dessa rutiner efterlevs. Det är också ledningens uppgift att se till att personalen har den utbildning och kunskap som krävs för att fullgöra kraven på handläggning och dokumentation. Socialstyrelsen anser det angeläget att djupare analysera varför dessa allvarliga brister kvarstår när de har påpekats under en följd av år. Det är också viktigt att socialtjänsten i sitt kvalitetsarbete inför system för att säkra och följa upp rättssäkerheten i handläggning och dokumentation.

Klagomål från enskilda personer
Antalet klagomål från enskilda personer på verksamheter för funktionshindrade och vuxna missbrukare har ökat med 120 respektive 83 procent jämfört med 1998.
Socialstyrelsen anser det angeläget att analysera bakgrunden till denna utveckling liksom att fortsätta följa upp den.

Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbetet har påbörjats inom socialtjänsten, om än i olika omfattning. Likaså pågår olika slag av utvecklingsarbete inom socialtjänsten. Det kan exempelvis vara att utveckla nya former av insatser, att utveckla metoder och att åtgärda brister i socialtjänstens bemötande. Länsstyrelserna har inte uppmärksammat brister i bemötande i lika stor utsträckning i år som under tidigare år.
Socialtjänsten har i vissa län svårigheter att behålla och rekrytera kompetent personal samtidigt som arbetsledare får ansvar för allt större personalgrupper. Detta kan leda till att den enskildes rättssäkerhet riskeras samt att arbetsledarna får mindre tid för handledning och därmed mindre möjligheter att påverka personalens attityder, bidra till en god etik och ett värdigt bemötande inom socialtjänsten. I detta sammanhang är uppgifterna om hög arbetsbelastning och personalens uppgivenhet oroande.

Uppföljning av tidigare granskningar
Endast en liten del, sju procent, av årets tillsyn är uppföljning av tidigare genomförda granskningar. I årets sammanställning saknas uppgifter om tillsynens effekter. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att kommunerna åtgärdar de allvarliga brister som länsstyrelserna funnit i sin granskning. Socialstyrelsen bedömer att det framöver är angeläget att få mer kunskap om effekterna. Länsstyrelserna har ansvar att kontinuerligt och systematiskt följa upp de granskningar där man påtalat allvarliga brister.

Skillnader mellan länen
Liksom förra året finns skillnader mellan länen. I vissa län är andelen tillsynsbeslut med kritik högre än i andra län. Andelen av de enskildas klagomål som lett till kritik varierar mellan 17 och 61 procent. Detta kan tolkas på flera sätt. En förklaring kan vara att det är stora skillnader mellan socialtjänsten i olika län. En annan kan vara skillnader i vad som granskats och i tillsynsmetodik. Ytterligare en förklaring kan vara att vissa länsstyrelser är mer restriktiva än andra med att rikta kritik mot kommunerna. Socialstyrelsen anser att dessa skillnader bör analyseras för att uppnå en större enhetlighet vid bedömningen.

Förslag till åtgärder
Brister i handläggning omfattar även brister i dokumentation. Handläggning och dokumentation är en förutsättning för att utveckla en socialtjänst med god kvalitet. Människor i utsatta situationer som vänder sig till socialtjänsten måste kunna förlita sig på att prövningen sker professionellt och lagenligt. Socialtjänsten har ansvar för att säkerställa enskildas rättssäkerhet. Fungerande rutiner för handläggning och dokumentation är nödvändiga för att få kunskap om vilka insatser som ger goda resultat för enskilda människor.
För att komma tillrätta med de allvarliga bristerna när det gäller handläggning och dokumentation föreslår Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett samlat program med följande medverkan från berörda och ansvariga parter:

• För att stärka den enskildes rättssäkerhet kommer Socialstyrelsen att i särskild ordning återkomma till regeringen angående bemyndigande om att utfärda föreskrifter beträffande dokumentationsskyldigheten inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har i en skrivelse till regeringen föreslagit att regler om dokumentationsskyldighet införs i LSS. Förutsatt att detta genomförs avser Socialstyrelsen återkomma till regeringen med bemyndigande om att utfärda föreskrifter för dokumentationsskyldighet även för LSS. För att förstärka och förtydliga innehållet i god handläggning och dokumentation kommer Socialstyrelsen att ge ut en handbok när det gäller ärenden som rör försörjningsstöd. Socialstyrelsen kommer också att överväga en handbok för övriga socialtjänstområden och LSS.
• Länsstyrelserna ansvarar för att systematiskt granska socialtjänstens handläggning och dokumentation samt att följa upp effekterna av sin granskning. Resultatet visar att det är speciellt angeläget att länsstyrelserna granskar att rutiner för rättssäker handläggning och dokumentation ingår i socialtjänstens kvalitetssystem.

Socialstyrelsen och länsstyrelserna får gemensamt ansvar för att ge förslag till hur dessa allvarliga brister bäst kan åtgärdas. Programmet tas fram i nära samarbete med andra berörda parter som universitet och högskolor, som har ansvar för att föra ut kunskap om de krav som ställs på handläggning och dokumentation, samt kommunerna. Arbetet med att ta fram ett program kommer att samordnas med Socialstyrelsens regeringsuppdrag för en kunskapsbaserad socialtjänst. Det är angeläget att ta upp hur behovet av bättre system för handläggning och dokumentation kan förverkligas. Bl.a. berörs både grund- och vidareutbildningen för socialtjänstpersonalen.

Hosted by           Skyddas av

Copyright © 2001-2011 Tomas Alsbro, Whiplash Info. All rights reserved.