Socialbidrag i forskning och praktik

Antologin är ett samarbete mellan Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) och kapitelförfattarna. Redaktör för boken är Annika Puide, forskningsledare vid CUS.

Nedan följer en kort sammanfattning av antologins tretton kapitel:

1. Vad kan forskningen göra för socialbidragstagarna?
   Annika Puide
   I kapitlet beskriver Annika Puide hur forskningen om socialbidrag ser ut; vilka huvudområdena för det vetenskapliga kunskapsintresset för socialbidrag och socialbidragstagande är, osv. Puide tar upp exempel ur bokens övriga kapitel och sätter in dem i ett gemensamt sammanhang.
2. Allmosor, skyldigheter och rättigheter i den sociala lagstiftningens historia.
   Karsten Åström
   Karsten Åström beskriver hur synen på fattigdom och samhällets skyldighet att ta hand om de fattiga har varierat över århundradena. Uppfattningen om hur långt de lagliga skyldigheterna och rättigheterna ska sträcka sig har varierat kraftigt. Han beskriver t ex fattigvårdslagstiftningens utformning som skulle avskräcka från att söka stöd.
3. Hundra år av understöd.
   Tapio Salonen
   Synen på bidrag, bidragstagare och "utsatta" respektive "normala" levnadsvillkor har växlat under det århundrade som gått. Däremot har hjälpformen behållit sina underliggande kännetecken – stigma, skam och misstroende. Det skriver Tapio Salonen i sitt kapitel om understödets utveckling. Han tar upp frågor som de samhälleliga förändringarnas betydelse, arbetslöshetens koppling till socialbidragstagande, hur gruppen bidragstagare har förändrats, m.m. Han analyserar också de olika nivåer som används i försöken att förklara bidragstagandets förekomst i befolkningen och dess utveckling över tid.
4. Socialbidragstagande och fattigdom.
   Björn Halleröd
   Björn Halleröd behandlar i sitt kapitel förhållandet mellan socialbidragstagande och fattigdom. Vari ligger skillnaden mellan socialbidragstagande och fattigdom? Hur påverkar det samhälle vi lever i vår definition av fattigdom? Halleröd redogör för olika mått på fattigdom och visar att man får olika stora andelar fattiga, beroende på vilket mått som används.
5. Socialbidrag i Sverige och några andra EU-länder.
   Björn Gustafsson
   Björn Gustafsson presenterar tre studier där man studerat socialbidragssystemen i några olika europeiska länder. I kapitlet visar han hur svårt det är att jämföra bidragssystemen i norra Europa med dem som förekommer i Sydeuropa. Skillnaden mellan statens respektive familjens ansvar för individers och hushålls försörjning gör t ex att den som är berättigad till bidrag i ett land, inte alls behöver vara det i ett annat.
6. Socialbidrag bland invandrare.
   Eva Franzén
   Invandrare är en förhållandevis ny och växande grupp bland socialbidragstagarna i Sverige. Eva Franzén har studerat olika faktorer som har betydelse för dessa gruppers bidragsberoende och på vilket sätt deras förutsättningar skiljer sig från infödda svenskars. En av de viktigaste orsakerna till invandrares bidragsberoende är att de har en svag ställning i andra typer av försörjningssystem – socialbidrag blir för många det enda alternativet.
7. Arbete med socialbidrag – organisation, metoder och insatser.
   Åke Bergmark
   I kapitlet redovisar Åke Bergmark en kartläggning av vilka arbetsmetoder som förekommer i kommunerna. Han skriver att ambitionen ofta är mer tydlig än själva arbetssättet och att de beskrivningar av arbetssätt som ändå finns oftast är allmänt hållna. Många kommuner tillämpar ett arbetssätt som är inspirerat av den s.k. Uppsalamodellen, bland annat har många tagit fasta på de delar av metodiken som innebär att bidragstagarna själva bör ta ett större eget ansvar för att skaffa arbete genom aktivt arbetssökande.
8. Utvärdering av socialbidrag och aktivering i USA.
   Anders Giertz
   Vad kan vi lära oss av USA när det gäller utvärdering av arbetet med socialbidrag? Hur kommer det sig att USA har större erfarenhet av att utvärdera denna verksamhet än vi har i Sverige? Anders Giertz beskriver hur man arbetar med utvärdering i USA, olika typer av utvärderingsstudier, samt deras för- och nackdelar. I USA präglas socialbidragssystemet av s.k. "workfare" eller "aktivering" sedan en lagändring på 1990-talet. Förändringarna och deras effekter för klienterna granskas genom omfattande utvärderingsinsatser.
9. Med vilken måttstock? Om valet av kriterier vid utvärderingar av arbete med socialbidrag.
   Åke Bergmark
   I kapitlet frågar sig Åke Bergmark vad som kan betraktas som socialtjänstens uppgifter i socialbidragshanteringen. Han identifierar ett antal manifesta och latenta funktioner, grundade på lagformuleringar och officiella policyförklaringar, respektive underförstådda förväntningar på hur arbetet ska bedrivas och vad som ska uppnås. Först när man har identifierat dessa är det möjligt att definiera vad som ska väljas vid en utvärdering och vad som ska mätas. Vad och hur man mäter avgörs också av vilka intressenter som efterfrågar utvärderingarnas resultat.
10. Telefonmottagningen – socialtjänstens dörrvakt.
    Renate Minas och Sten-Åke Stenberg
    Renate Minas och Sten-Åke Stenberg har studerat den allra första kontakten mellan personer som söker socialbidrag och socialtjänsten. De har undersökt betydelsen av organisation, arbetssätt och personalstruktur för de bidragssökandes chanser att bli inbokade för ett första besök. De har funnit att de kontor som prioriterar arbetet vid telefonmottagningen har färre antal inbokade nybesök.
11. Att samtala om socialbidrag.
    Lars-Christer Hydén
    Lars-Christer Hydén beskriver i sitt kapitel språkets och språkanvändningens roll för hur socialarbetare och klient gestaltar sin relation. Sättet att samtala är ett av de mest betydelsefulla redskapen i socialsekreterarnas arbete med klienterna. I mötet förvandlas den hjälpsökande personen till klient och de privata ekonomiska svårigheterna till administrativt definierade problem – individualitet och personliga uppfattningar underordnas byråkratins ordning.
12. Skuldproblem, ekonomisk rådgivning och skuldsanering.
    Peter Dellgran
    Synen på befolkningens skuldproblematik har förändrats och det har i sin tur påverkat den svenska socialpolitiken. Under 1980-talet talade man mycket om nya typer av bidragsbehov och olika metoder för rådgivning växte fram. Resurser tillfördes och lagstiftning kring ekonomisk rådgivning och skuldsanering kom till stånd. Peter Dellgran har granskat den ekonomiska rådgivningen i kommunerna och även studerat förekomsten av skuldsanering.
13. Ungdomar med socialbidrag.
    Hans Swärd
    Under 1990-talets första hälft var arbetsmarknaden så gott som stängd för många unga utan yrkesutbildning. Att sakna arbete och leva på socialbidrag är påfrestande för unga människor. Hans Swärd finner inga belägg för att ungdomar skulle vara benägna att välja socialbidrag framför arbete. Orsakerna till det ökade bidragsberoendet bland unga ligger alltså inte i en attitydförändring hos dem själva. Däremot ser det ut som om (miss)uppfattningar om ungas attityder kan ha påverkat den svenska social- och arbetsmarknadspolitiken.