Vad gäller för dig från januari 1998?

Innehåll

Vad är socialtjänstlagen

Allmän hjälp som samhället ska ge

Kommunens hjälp till barn och ungdomar

Kommunens hjälp till andra grupper i samhället

• gamla människor
• släktingar
• handikappade
• missbrukare

Rätt att få ekonomisk och annan hjälp

Vad är socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen handlar om dina rättigheter till socialbidrag, vård och omsorg. Den innehåller regler för hur samhället ska hjälpa alla som behöver hjälp och inte kan få hjälp av någon annan.

Lagen kom 1982. Den bygger på frivillighet och självbestämmande. Det är viktigt att den som får hjälp, vill ändra sin sociala situation och försöker göra det.

Från den 1 januari 1998 är det flera nya bestämmelser i lagen. Det står att socialtjänsten ska göra ett bra och professionellt arbete. De som arbetar i socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Här kan du läsa vad som gäller nu.

Vem har ansvar för socialtjänsten?

Det är kommunfullmäktige som bestämmer hur socialtjänsten ska organiseras. Flera nämnder kan ha ansvar för arbetet i socialtjänsten. Det är olika i olika kommuner. I en del kommuner har en barn- och ungdomsnämnd ansvaret för socialtjänstens arbete för barn och ungdomar. I andra kommuner kan en stadsdelsnämnd eller en social distriktsnämnd ha det ansvaret. På samma sätt kan en äldrenämnd, en omsorgsnämnd eller en stadsdelsnämnd sköta socialtjänstens arbete för gamla människor.

Vill du klaga på socialtjänsten?

Tycker du att socialtjänsten sköter ditt ärende dåligt? Då kan du klaga hos chefer och politiker i kommunen. Om de inte gör något, till exempel ändrar ett beslut, kan du skriva till länsstyrelsen. Den ska kontrollera hur socialtjänsten sköter enskilda ärenden.

Socialstyrelsen är den centrala myndighet som kontrollerar socialtjänstens arbete, men den brukar inte kontrollera enskilda ärenden.

Vill du ha mer information?

Du får en del information här. Vill du veta mer, kan du kontakta kommunen. Adress och telefonnummer finns i telefonkatalogen, sidorna för Samhällsinformation. De har grön kant.

Socialtjänsten har inte samma namn i hela landet. Den kan heta till exempel: Socialförvaltning, Social Service eller Socialkontor. Socialtjänsten kan också stå under din kommuns stadsdelsnämnd eller kommundelsnämnd.

Allmän hjälp som samhället ska ge

Social trygghet för alla

Alla som är i Sverige kan kontakta kommunen för att få hjälp i svåra situationer. Grunden för socialtjänstlagen är att alla människor har lika värde och lika rätt att få social trygghet, vård och omsorg. Varje kommun har stor frihet att ordna arbetet i socialtjänsten så att det passar i just den kommunen.

Allt måste dokumenteras

Kommunen, landstinget eller staten måste dokumentera allt arbete med enskilda personers ärenden:

• Det ska stå vad man har beslutat och vilket arbete man har gjort.
• Man får inte skriva något som kan skada din integritet.
• Du bör få veta vad man har skrivit om dig och ditt ärende.
• Tycker du att man har skrivit något som är fel? Då ska det stå i dokumentationen att du tycker det.

Från den 1 januari 1998 måste fler dokumentera allt som de gör i enskilda personers ärenden. Det gäller till exempel privatpersoner, föreningar och stiftelser som arbetar med vård, hjälp och stöd, om det är arbete som länsstyrelsen ska kontrollera. Också här bör du få läsa och kopiera eller skriva av vad det står om dig och ditt ärende.

Rätt att överklaga

Man kan i vissa fall överklaga med förvaltningsbesvär:

När det gäller socialbidrag, får man bara överklaga beslut om försörjningsstöd och beslut om stopp eller minskning av fortsatt försörjningsstöd för personer som har fått praktikplats eller kompetenshöjande verksamhet.

När det gäller annan hjälp från socialtjänsten, får man bara överklaga beslut om hjälp i hemmet eller särskilt boende för gamla eller handikappade. En person som vill flytta till en annan kommun, kan ibland ansöka om hjälp i hemmet eller särskilt boende hos den nya kommunen redan före flyttningen. Beslut i sådana frågor kan också överklagas med förvaltningsbesvär.

Förvaltningsbesvär betyder

• att länsrätten prövar om beslutet är lagligt och om det är lämpligt i det enskilda ärendet
• att länsrätten kan ta bort det gamla beslutet och komma med ett nytt beslut
• att kommunen måste göra som länsrätten har beslutat.

Kommunens hjälp till barn och ungdomar

Socialtjänsten ska ta speciell hänsyn till barnets bästa, när en åtgärd rör barn.Utredningar* om skydd eller stöd för barn och ungdomar ska vara färdiga inom fyra månader.En utredning ska göras färdig, också om personen som utreds flyttar från kommunen.

Hänsyn till barnets bästa

Barn och ungdomar behöver ha det bra och vara trygga, när de växer upp. Att arbeta för det är en av socialtjänstens viktigaste uppgifter.

Den 1 januari 1998 fick lagen två nya viktiga bestämmelser. De gäller barn och ungdomar och kommer från FN:s barnkonvention som Sverige har lovat att följa. Nu står det i lagen bland annat att socialtjänsten måste tänka speciellt mycket på vad som är bäst för barnet, när man gör något som rör barn. Man ska också lyssna på vad barnet själv tycker.

Det betyder inte att barnet måste välja, när det är svåra valsituationer. Man ska också ta hänsyn till barnets ålder och mognad. I varje beslut som rör ett barn måste man tänka speciellt på vad som är bäst för barnet. Barnets bästa bestämmer inte alltid hur beslutet blir, men man måste alltid arbeta för att barnet ska få det så bra som möjligt. Barnets bästa ska alltid utredas och dokumenteras.

Placering utanför hemmet

Om ett barn inte kan bo kvar hemma, bör kommunen undersöka om någon släkting eller nära vän kan ha vårdnaden om barnet. Men man måste alltid ta hänsyn till barnets bästa. Den som har vårdnaden, bör arbeta för en bra kontakt mellan barnet och barnets familj, släktingar och nära vänner.

Speciellt ansvar för adopterade barn

Också efter beslutet om vårdnad och umgänge ska socialnämnden ge barnet, föräldrarna eller vårdnadshavaren stöd och hjälp, om de behöver det. Tidigare gällde det bara efter tvister i sådana frågor. Lagen talar också om socialnämndens speciella ansvar för stöd och hjälp som adopterade barn kan behöva när de växer upp.

Snabba utredningar i frågor om barn och ungdom

Från den 1 januari 1998 har socialtjänstlagen nya bestämmelser för utredningar om skydd för barn och ungdomar. Det gäller både utredningar som myndigheterna startar och utredningar som startar efter ansökan från en förälder eller anmälan från någon annan.

• Den som utreds ska få veta att man börjar en utredning.
• Utredningen ska skötas så att ingen skadas eller får problem i onödan.
• Man ska inte utreda mer än som behövs.
• Utredningen ska göras snabbt och vara färdig senast inom fyra månader. Socialtjänsten kan besluta om längre tid, om det finns särskilda skäl.
• Socialnämnden behöver veta vilka åtgärder som behövs. Därför får nämnden fråga experter och ta de kontakter som behövs.

Utredningen ska göras färdig också vid flyttning

Om en socialnämnd startar en utredning, ska utredningen göras färdig också om barnet eller den unge flyttar till en annan kommun.

Anmälan till socialtjänsten om barn som far illa

En del barn och ungdomar har det svårt. En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att ge dem den vård eller det skydd som de behöver. Därför behöver socialtjänsten få veta, om ett barn far illa, och det är viktigt att få veta det så tidigt som möjligt. Allmänhetens hjälp betyder mycket.

Tror du att ett barn har det svårt? Att barnet misshandlas? Eller lever i en mycket svår situation? Att någon under 18 år är tillsammans med missbrukare eller prostituerar sig? Då bör du anmäla det till socialtjänsten. Du behöver inte veta säkert. Du kan anmäla om du tror att ett barn far illa i hemmet eller någon annanstans. Sedan är det socialtjänstens arbete att undersöka hur barnet har det och om det behöver skydd eller stöd.

Många anställda måste anmäla

En del myndigheter och deras anställda måste genast anmäla till socialtjänsten, om de i sitt jobb får veta att ett barn eller en ung människa kanske behöver skydd eller hjälp. Det gäller myndigheter som arbetar med barn och ungdomar. Det gäller också myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det är samma bestämmelse för både privatanställda och offentliganställda till exempel på dagis, vårdcentraler, skolor och i barnhälsovården. De måste ge socialnämnden all information som kan vara viktig för en utredning. De måste också vittna i domstol om det behövs.

Kommunens hjälp till andra grupper i samhället

Gamla människor

Du som är gammal behöver kanske service, omsorg och vård. Kommunen har ansvar för att du får det. Du ska kunna bo kvar i ditt eget hem så länge du vill. Det står i socialtjänstlagen. Då kan du få till exempel trygghetslarm, hjälp av hemtjänst, kvälls- och nattpatruller etc.

Du kan ansöka om särskilt boende

Är du gammal och behöver speciell hjälp? Då kan du ansöka hos kommunen om att få hjälp i ditt hem eller att få servicebostad, plats i gruppboende eller på ett sjukhem. Kommunen måste ordna olika typer av bostäder, där gamla kan få speciell service och vård om de behöver det.

Tycker du att kommunen har beslutat dåligt eller fel i de här frågorna? Då kan du överklaga till Länsrätten (se Rätten att överklaga).

Du får betala en avgift till kommunen för hjälp i hemmet eller till exempel på servicehem. Kommunen bestämmer hur mycket du ska betala, men det får inte bli dyrare än kommunens självkostnader. Du ska alltid ha kvar pengar så att det räcker till dina personliga behov, när du har betalat avgifterna för hjälp i hemmet, service, vård, bostad etc.

Släktingar

Den som vårdar en närstående hemma, kan få hjälp. Det är en nyhet i lagen. Hjälpen kan till exempel vara att en person kommer hem och sköter vården några timmar/dagar, eller att den som behöver vård får komma till ett rekreationshem någon/några dagar. Det är släktingar och närstående som sköter en stor del av vården av gamla människor och andra som behöver vård. Den nya bestämmelsen ska bland annat ge dem skydd och stöd i deras arbete.

Handikappade

Den svenska handikappolitiken arbetar för att handikappade människor ska kunna leva så normalt som möjligt i samhället. Man vill att den som är handikappad ska kunna vara med i allt som andra människor kan göra.

Det står i socialtjänstlagen om kommunernas ansvar för människor med fysiska och psykiska handikapp. Socialtjänsten ska arbeta för att handikappade ska kunna leva som andra. Kommunerna har också ansvar för information och uppsökande verksamhet i handikappfrågor.

Socialtjänsten ska hjälpa den handikappade att få meningsfull sysselsättning. Den ska också ordna så att det finns bostäder som är anpassade för handikappade.

Missbrukare

Kommunen har en del av ansvaret för arbete som ska förebygga och stoppa missbruk av alkohol och andra droger. Det gäller speciellt bland barn och ungdomar.

Socialtjänsten ska ge information om skador av missbruk och om möjligheterna att få hjälp. Socialtjänsten ska också ordna så att missbrukaren får den hjälp och vård som han behöver för att sluta missbruka. Socialnämnden ska planera vården och hjälpen tillsammans med missbrukaren. Den ska också kontrollera att han/hon gör som man har planerat.

Den som får vård, behöver inte betala för stöd och behandling i vården. Men vuxna missbrukare ska betala kommunen för mat och bostad, när de får vård eller behandling till exempel på institution* eller i familjehem.

Lättare att flytta

Nu är det lättare att flytta till en annan kommun för både gamla och unga som behöver mycket vård och omsorg under lång tid. Det kan gälla dig som är gammal eller handikappad eller har en svår sjukdom och kan flytta, bara om du får hjälp i den nya kommunen. Från den 1 januari 1998 har du rätt att söka hjälp i den nya kommunen. Den måste arbeta med din ansökan som om du redan bor i kommunen. Det får inte spela någon roll om du har den hjälp du behöver i din gamla kommun.

Tycker du att kommunen har beslutat dåligt eller fel, kan du överklaga* till länsrätten (se Rätten att överklaga).

Rätt att få ekonomisk och annan hjälp

• Regeringen bestämmer en riksnorm för försörjningsstöd (socialbidrag).
• Kommunen bestämmer vilken annan hjälp du kan få.
• I vissa fall* måste du betala tillbaka hjälpen.
• Rätten att överklaga har ändrats.

Från den 1 januari 1998 står det i lagen, precis vilken ekonomisk hjälp du har rätt till och vilken annan hjälp du har rätt till i vissa fall. Lagen säger inte att du har rätt att få mer hjälp än det som står där. Men socialtjänsten kan också ge hjälp som inte står i lagen. Varje kommun kan bestämma själv, vilken annan hjälp den vill ge och hur den ska ordna sitt arbete.

Hjälpen ska vara sådan att du får större möjligheter att klara dig själv.

Rätt till socialbidrag

Socialbidraget är ett försörjningsstöd. Det har två delar. Den ena delen är ett schablon-bidrag, en riksnorm. Den andra delen är bidrag till skäliga kostnader för vissa saker.

Riksnormen är pengar som ska räcka till mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning, telefon och TV-avgift. Man undersöker hur mycket olika saker normalt kostar och sedan bestämmer regeringen hur stort bidraget ska vara. Om det finns särskilda skäl för en person/familj, kan bidraget bli högre eller lägre. Men det får aldrig minskas för en hel grupp, till exempel för alla som får bidrag i en kommun.

Bidrag till skäliga kostnader gäller bostad, el till hushållet, resor till och från jobbet, hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon, avgift till facket och a-kassan. Bidraget ska göra att du kan leva ett normalt liv. Kommunen bestämmer hur stort bidraget ska vara. Socialnämnden måste först göra en individuell bedömning av vad just du behöver. Då bör nämnden jämföra dina kostnader med kostnader som är normala för en person/familj med låg lön.

Rätt till annan ekonomisk hjälp

Lagen talar också om två andra situationer, när man har rätt att få ekonomisk hjälp (bistånd). Det är pengar till hjälp i hemmet och till särskilt boende för gamla som behöver service och vård, eller bostad med särskild service för handikappade.

Om du vill överklaga

Du kan överklaga beslut om sådant bistånd som står i paragraferna (§) 6b och 6f (se Rätten att överklaga).

Andra typer av hjälp - då bestämmer kommunen

I lagen finns en bestämmelse som säger att socialtjänsten kan hjälpa dig mer eller på annat sätt, om du särskilt behöver det. Det kan vara till exempel hjälp att betala hemutrustning, resor, tandvård som inte är akut, psykoterapi och annan behandling för barn, ungdomar och missbrukare.

Krav på den som får hjälp

Om du kan arbeta, måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Det betyder att du måste säga ja till ett arbete som du kan få. Du kan inte räkna med socialbidrag, om du säger nej till arbete.

Från den 1 januari 1998 finns det fler krav för tre grupper:

ungdomar under 25 årpersoner över 25 år som av särskilda skäl behöver hjälp för att höja sin kompetensstuderande som har till exempel studiemedel men inte kan få någon inkomst när det är studieuppehåll, till exempel på sommaren.

Finns du i någon av de här grupperna och har socialbidrag? Då kan socialnämnden efter en tid kräva, att du är med i den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som nämnden erbjuder. Nämnden måste först diskutera saken med länsarbetsnämnden.

Om du säger nej och inte har godtagbart skäl, får socialtjänsten stoppa eller minska ditt socialbidrag. Detsamma gäller om du inte kommer till praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten och inte har godtagbart skäl.

Socialtjänstens beslut att stoppa eller minska bidraget går att överklaga till länsrätten (se Rätten att överklaga).

Ändrade regler för att betala tillbaka bidrag

om du har fått socialbidrag

Från den 1 januari 1998 är det ändrade regler för att betala tillbaka socialbidrag. Socialtjänsten får kräva tillbaka pengar i följande fall:

–om bidraget var ett förskott* på till exempel sjukpenning, pension eller bostadsbidrag

–om den som har fått bidraget, är med i en arbetskonflikt, till exempel en strejk

–om den som har fått bidraget, har andra pengar men inte kan få ut dem. Man kan till exempel inte få ut pengar från banken, om det är strejk på banken.

om du har fått annan ekonomisk hjälp

Socialtjänsten kan alltid kräva tillbaka pengar (6g §) som är över rätten till försörjningsstöd, om du har fått pengarna på villkor att du skulle betala tillbaka.

Bidragen och hjälpen kan krävas tillbaka, bara om det finns skriftligt beslut om dem. Det måste också stå i beslutet varför pengarna ska betalas tillbaka. Den som har fått pengarna, ska också ha fått en kopia på beslutet och veta vad som står där.

om du har fått socialbidrag eller annan hjälp

Man kan också kräva tillbaka bidrag, om du inte har berättat sanningen om din ekonomi eller inte berättat allt om din ekonomi.

Det är också viktigt att du kontrollerar utbetalningen från socialtjänsten. Det ska vara den summa som står i beslutet. Om socialtjänsten gör fel och betalar för mycket, måste du betala tillbaka.

Ordlista

A

akut Akut tandvård = tandvård som man plötsligt behöver, t ex att laga en tand som har gått sönder, att dra ut en tand

allmänheten Här: folk, människor

anmälan - anmälningar Här: kontakta socialtjänsten eller polisen om att t ex grannens barn har det svårt

anpassad Här: Bostaden är anpassad för t ex en person som inte kan gå. = En person som sitter i rullstol kan klara sig bra i bostaden, laga mat, köra in på toaletten etc.

ansvar -et A har ansvaret för det här arbetet. = A måste ordna så att det fungerar. Det är A:s fel om arbetet blir dåligt.

av Här: skriva av en text = skriva en text som redan finns (när man inte kan kopiera texten)

B

behandling -en -ar A får behandling för sina problem. = A får t ex medicin, samtal med psykolog

behov -et - Hans behov = det som han behöver

bör (bör/a - borde bort) Du bör få veta... = Det är bäst att man informerar dig...

D

dokumenter/a -ar -ade -at Man dokumenterar det som man gör. = Man skriver upp det. Då vet man senare vad som blev gjort.

E

erfarenhet -en -er A har erfarenhet av det här arbetet. = A kan det här arbetet. Han har gjort det tidigare.

F

fall Här: i vissa fall = ibland, inte alltid, inte alla

familjehem -met - Vård i ett familjehem = vård hemma hos en privat familj som kommunen har godkänt som vårdgivare

frivillighet = när man vill själv och ingen säger att man måste, t ex få bidrag

förbrukningsvar/a -an -or Här: t ex diskmedel, tvättmedel och annat som behövs för att sköta bostad och kläder

förebygg/a -er -de -t Förebygga missbruk bland ungdomarna = göra så att ungdomarna inte börjar missbruka

förskott -et - Han får bidraget som förskott på sjukpenningen. = Han får bidraget nu. Han får sjukpenningen senare. Då ska han betala tillbaka bidraget.

försörjningsstöd -et - = hjälp med pengar så att man kan försörja sig (köpa mat, betala hyra etc)

G

godtagbar Ditt skäl* är godtagbart. = Man kan acceptera det. Det är ett tillräckligt skäl.

grund -en -er Här: grunden för en lag = det som lagen "står" på, det centrala och viktiga i lagen

gruppboende -t = några små lägenheter som t ex har gemensamt kök och vardagsrum. De som bor där, får hjälp av personal från socialtjänsten.

H

hemtjänst -en = personal från socialtjänsten som kommer hem till en person och t ex städar, handlar, lagar mat, hjälper personen att bada, klä på sig etc

hemutrustning -en -ar = saker som man behöver i hemmet, t ex säng, bord, stol, saker för matlagning

hygien Här: t ex tvål, schampo och annat som man normalt behöver för att sköta kroppen

hänsyn -en Man ska ta hänsyn till barnen. = Man ska tänka på att inte skada barnen, t ex inte bestämma något som gör det svårt för barnen, om det går att betämma på annat sätt.

I

illa Här: Barnet far illa. = Barnet har det inte alls bra.

inom Inom fyra månader = innan fyra månader har gått

institution -en -er = t ex sjukhem, vårdhem

integritet -en En persons integritet = det som är personens ”själv”, personens värde som människa

K

klag/a -ar -ade -at Han klagar på barnens skolböcker. = Han kontaktar t ex barnens lärare och skolchefen och säger vad han tycker är dåligt med skolböckerna.

kommunfullmäktige = kommunens "riksdag" som beslutar om viktiga frågor i kommunen

kompetens -en T ex lärarkompetens = utbildning och erfarenhet som gör att man kan arbeta som lärare. Att höja kompetensen = att få mer utbildning eller praktik så att man klarar svårare jobb

kompetenshöjande En kompetenshöjande verksamhet för dig = studier eller arbete som höjer din kompetens*

krav -et - Det är ett krav att ni gör det. = Ni måste göra det.

kräv/a -er -de -t Vi kräver att ni gör det. = Vi bestämmer att ni måste göra det.

L

landsting -et - Sverige är delat i landsting. Varje landsting sköter bl a sjukvården i sitt område. Landstingen har ofta samma gränser som länen.

lämplig En lämplig utbildning för ett arbete = en utbildning som gör att man kan göra arbetet bra

länsarbetsnämnd -en -er Varje län har en länsarbetsnämnd. Den sköter bl a arbetsmarknadspolitiken i länet och är centralt kontor för arbetsförmedlingarna i länet.

länsrätt -en -er = en domstol i varje län. Länsrätten arbetar med frågor bl a om skatter, socialtjänst, körkort.

länsstyrelse -n -r = en myndighet i varje län. Den sköter regeringens arbete i länet.

M

meningsfull Här: Hon vill ha meningsfull sysselsättning. = Hon vill göra något som hon tycker är viktigt och intressant.

missbrukare -n - = en person som t ex använder narkotika eller för mycket alkohol

misshandl/a -ar -ade -at Att misshandla någon = att slå någon, att ofta säga otrevliga elaka och dumma saker till någon

mognad -en En pojke är 11 år gammal, men han är mogen för sin ålder. = Han förstår mer och tänker mer vuxet än de flesta andra 11-åringar. Han har större mognad.

N

nattpatrull -en -er = personal från socialtjänsten som kan komma hem till en person och t ex ge medicin på natten

nämnd -en -er = en grupp personer som representerar olika politiska partier i en kommun. Det finns olika nämnder som har ansvar* för olika saker i kommunen. T ex en barn- och ungdomsnämnd arbetar med frågor om kommunens barn och ungdomar. En social distriktsnämnd arbetar med olika frågor i en del av en kommun. En stadsdelsnämnd arbetar med olika frågor i en del av en stad.

närstående Dina närstående = dina nära släktingar och mycket nära vänner

O

offentlig Här: offentliganställda = personer som är anställda av staten, kommunen eller landstinget

omsorg -en Här: olika typer av hjälp för den som är barn, gammal eller handikappad

onödan Göra något i onödan = göra något som inte behövs

P

prostituera sig (prostituer/a -ar -ade -at) = sälja sex

psykoterapi -n = behandling för psykiska problem, t ex med samtal

reg/el -eln -ler En regel säger vad man får göra eller vad man inte får göra. Det finns regler t ex i trafiken.

rättighet -en -er Dina rättigheter = det som du har rätt att få och att göra

rör/a - -de -t Här: Man vidtar en åtgärd som rör barnet. = Man gör något som ändrar barnets situation, barnets liv.

S

samhälle -t -n Här: myndigheterna i staten*, kommunerna och landstingen*

schablon Här: ett schablonbidrag = ett bidrag som är lika för alla

situation -en -er Hennes sociala situation = hur hennes liv är - med eller utan familj, släktingar, vänner, jobb, pengar etc

självbestämmande = när man själv bestämmer

självkostnad -en -er Kommunens självkostnader = det som kommunen måste betala

skriftlig Ett skriftligt beslut = ett beslut som man skriver. Ett muntligt beslut = ett beslut som man säger

skäl -et - = orsak. Det finns särskilda skäl till att man inte har talat med familjen. = Man har inte talat med familjen, t ex därför att den har varit bortrest.

skälig Skäliga kostnader = kostnader som är normala, inte för stora

stöd -et - = hjälp. Ekonomiskt stöd = hjälp med pengar. Samtalsstöd = någon att prata med så att man klarar svårigheter lättare

T

trygghet -en Här: social trygghet = att ha mat, bostad, kläder, att få vård när man behöver det, annan hjälp när man behöver det etc

trygghetslarm -et - = en liten apparat som man kan ha i sin bostad, i köket, badrummet etc. Om man behöver hjälp, kan man skicka en signal till personer som kan komma och hjälpa.

tvist -en -er Här: när t ex föräldrar inte kan komma överens om vårdnaden* vid en skilsmässa

U

umgänge -t Här: hur ofta och hur länge barnet ska vara hos den förälder som inte har vårdnaden* efter en skilsmässa

uppsökande verksamhet = när man går hem till människor och t ex ger information

utred/a -er -de utrett = göra en undersökning

utredning -en -ar Man gör en utredning om familjens situation. = Man undersöker hur familjen har det, hur den mår, hur ekonomin är etc.

V

verksamhet -en -er = arbete, något som man gör

villkor -et - Du får hjälpen på villkor att (= bara om) du betalar tillbaka senare.

vittn/a -ar -ade -at A vittnar om misshandel. = A har sett (eller hört) misshandeln och berättar om den i domstolen.

vård -en = t ex sjukvård, hjälp att äta, hjälp att gå till toaletten

vårdnad -en Mamman har vårdnaden om barnet efter skilsmässan. = Mamman har det juridiska och ekonomiska ansvaret* för barnet och barnet bor mest hos henne efter skilsmässan. Hon bestämmer mest om barnet.

vårdnadshavare -n - Ett barns vårdnadshavare = den som har vårdnaden* om barnet

värde -t -n Alla människor har lika värde. = Alla människor är lika viktiga.

Å

åtgärd -en -er Att vidta en åtgärd = att göra något

Ä

ärende -t -n Här: Socialnämnden arbetar med en persons ärende. = Nämnden diskuterar det problem som personen har och hur man kan hjälpa honom eller henne.

Ö

överklag/a -ar -ade -at = skriva till en högre myndighet, om man tycker att den lägre myndigheten har beslutat fel

Denna information bygger på en folder som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga. Fax 08-760 58 95, e-post sos.order@special.lagerhus.se pris: 5 kronor inkl. moms
Ange artikelnummer 1997-00-074. Broschyren finns också på ljudkassett (artikelnr 1997-00-078), och på hämtfax tel 08-625 11 36.
OBS att ovanstående version inte finns tryckt.

[ Socialstyrelsen ][ Sök ][ Publicerat ]