Välfärd och välbefinnande

Tabellen nedan visar de trafikskadades uppfattning om olika välfärdsbrister och konsekvenser i Finland och Sverige

Detta material är hämtat från forskaren Jörgen Lundälvs avhandling Förmåga till välfärd, Fischer & Co, Sthlm 1998. Det ingår i en omfattande materialsamling som Jörgen Lundälv arbetat med och presenterar i sin mycket läsvärda avhandling.

"Tabell 1:7:6:1 Jämförelse mellan de trafikskadades uppfattning om olika välfärdsbrister och konsekvenser i två nordiska länder; Finland och Sverige. Förhållandena avser år 1996."

VÄLFÄRDSBRISTER	FINLAND	SVERIGE
Välfärd och välbefinnande
- samhällsservice	nej	ja
- information om sociala rättigheter	nej	nej
-problem att läsa tidning/bok själv	ja	ja
-dåligt bemötande av myndigheter	ja	ja
-dåligt bemötande av försäkringsbolag	ja	ja
- känner handikappolitiker	nej	nej
- handikappolitiken bra efter olyckan	ja	ja
-handikappolitiken bra idag	nej	ja
-hjälp av handikapprörelsen	nej	nej
- arbetar efter olyckan	nej	nej
- kompensation efter olyckan bra	nej	nej

Bilismen och trafiksäkerheten
- rädd för bilismen	nej	ja
- begränsa bilismen	nej	nej
- mer uppmärksam	nej	nej
- bättre trafiksäkerhet	nej	nej

Sociala nätverket (familj och vänner)
- känner att de är till belastning	nej	ja
- dåligt samvete att göromål får utföras av andra	nej	ja
- dåligt samvete att göromål inte blir gjorda	ja	ja
- mer irritation och konflikter	nej	nej

"Bristen, som handlar om tillgång till rättigheter och information, kan ses ur ett individuellt perspektiv framför det institutionella. Det är också troligt att flera trafikskadade personer som nyligen blivit handikappade inte accepterat sin skada och sitt nya handikapp. De har som nyskadade och handikappade mitt uppe i livet inte förmåga att to till sig sin nya livssituation som handikappad och betraktar sig inte heller som just handikappad. Resultatet från studien skulle möjligen kunna tala emot ett sådant resonemang då den genomsnittliga skadetiden för respondenterna är relativt hög. Ett stort antal av respondenterna skadades under 1980-talet och har därför relativt lång erfarenhet av sin trafikskada.

Undersökningen visar emellertid att det är familjen, vännerna och försäkringsbolagen som svarat för den mesta informationen till de trafikskadade i Finland.

I kapitlet har jag också redovisat något som man skulle kunna benämna för närheten till demokratin. I enkätundersökningen frågades om den skadade känner någon politiker som engagerar sig inom handikappolitiken. Resultatet måste ses som anmärkningsvärt då en övervägande majoritet i båda länderna inte anser sig ha kännedom om någon verksam handikappolitiker. Undersökningen visade att var tredje respondent fortfarande har problem med att läsa en tidning och/eller bok. Samtidigt visar resultatet att en majoritet av de tillfrågade inte anser att de fått tillräckligt med information om sina sociala rättigheter i samhället. Betraktat ur ett välfärdsperspektiv har dessa indikatorer frambringat mer kunskap om människans begränsade liv och förmåga i ett modernt samhälle.

När det gäller välfärdspolitiken för handikappade i Finland uppfattades den på olika vis och ger därför en något splittrad bild. Emellertid ansåg var tredje handikappad att välfärdspolitiken var dålig eller mycket dålig. Endast var fjärde respondent uppgav att de var nöjda med välfärdspolitiken idag. Jämfört med de trafikskadade i Sverige visade det sig finnas skillnader i hur politiken upplevts. I Sverige uppgav 39 procent att de var nöjda med välfärdspolitiken. Däremot ansåg, liksom respondenterna i Finland, var tredje skadad att politiken var dålig eller mycket dålig.

Ett anmärkningsvärt resultat visade sig vara de handikappades inställning till bilismen efter olyckan. Attityderna till bilismen kan för både en handikappad person som icke‑handikappad ses ur perspektivet »mobilitet«. Bilismen som ett socialt problem kan därför anses ha fått en rörlighet. Bilen och bilismen ger i det praktiska vardagslivet den handikappade människan en form av rörlighet trots begränsningar i rörelseförmåga etc. Priset för denna mobilitet synes enligt undersökningen vara tämligen hög. Resultatet visar att erfarenheten av en trafikolycka och förlusten av något hos individen tycks inte ha påverkat de grundläggande attityderna till bilismen som ett socialt fenomen. Övervägande majoriteten av respondenterna i båda länderna uppger att de inte vill begränsa bilismen. Däremot finns könsskillnader i hur riskmedvetandet uppfattas av respondenterna. Övervägande delen av kvinnorna i undersökningen uppger att de blivit mer riskmedvetna efter den olycka som de varit med om själva.

Studien visade att det finns fler könsskillnader bland de handikappade i Sverige än vad fallet är i Finland. En trolig förklaring till detta kan tillskrivas att männen i det finska urvalet är något mer överrepresenterade än vad som är fallet i den svenska enkätundersökningen. I den svenska studien påträffades signifikanta könsskillnader i variablerna; dåligt samvete att göromål inte blir utförda alternativt får utföras av andra personer, sammanhållning i familjen, fått fler nya vänner efter olyckan, bättre trafiksäkerhet, samt rädsla för bilismen. I enkätundersökningen som genomfördes i Finland uppstod signifikanta könsskillnader följande variabler: sammanhållning i familjen, träffat andra skadade människor samt rädsla för bilismen. Sammanfattningsvis har kapitel sju visat de sociala fenomen som uppstått efter en olycka".

Kommentarer:

"I kapitlet har jag också redovisat något som man skulle kunna benämna för närheten till demokratin. I enkätundersökningen frågades om den skadade känner någon politiker som engagerar sig inom handikappolitiken. Resultatet måste ses som anmärkningsvärt då en övervägande majoritet i båda länderna inte anser sig ha kännedom om någon verksam handikappolitiker.

.......Samtidigt visar resultatet att en majoritet av de tillfrågade inte anser att de fått tillräckligt med information om sina sociala rättigheter i samhället. Betraktat ur ett välfärdsperspektiv har dessa indikatorer frambringat mer kunskap om människans begränsade liv och förmåga i ett modernt samhälle."

Ja, vad säger man??? Det är på sätt och vis skönt att se det på pränt. Ur ett positivt perspektiv innebär det ju att man inte är ensam om sin uppfattning eller sina upplevelser. Ur ett negativt perspektiv innebär det ett anmärkningsvärt misslyckande för välfärdsstaten - detta att inte ta bättre hand om skadade människor!

Hosted by Skyddas av