Svårt att bedöma vårdbehov hos akut sjuka personer

När människor kontaktar larmnumret skall personalen på några sekunder avgöra om den som är sjuk behöver en ambulans och hur bråttom det är. Risken är att några sjuka personer får ambulans trots att det inte behövs och att några inte får ambulans tillräckligt fort när det behövs. För att effektivisera ambulanssjukvården behövs därför bättre metoder för medicinska prioriteringar.

Det framgår av Lena Marie Beillons avhandling vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.

Lena Marie Beillon visar i sin avhandling ”Att värdera vårdbehov – ett kliniskt dilemma” att det inom ambulanssjukvården förekommer både överutnyttjande och underutnyttjande. Vid för låg prioritering kan svårt sjuka eller skadade personer, som är i behov av den prehospitala vårdens resurser, utsätts för allvarliga risker.

För hög prioritering innebär att personer använder ambulanssjukvården trots att det inte behövs. Det innebär att det kanske inte finns ambulans till hands för de svårast sjuka.

Medicinska prioriteringar innebär att använda hälso-och sjukvårdens resurser där de gör störst nytta. Underutnyttjande innebär att den prehospitala vårdens kompetens och resurser inte används när de behövs som bäst och ett överutnyttjande innebär misshushållning med begränsade resurser.

Studierna är genomförda inom ambulanssjukvården i Västra Sverige, i Norrbotten och i Södra Finland. Resultaten visar att det överallt förekommer både överutnyttjande och underutnyttjande, men att överutnyttjandet är vanligast i storstadsregionerna.

En vanlig uppfattning bland allmänheten är, att det mest omfattande behovet av ambulanstransporter finns i samband med olyckor, men i Lena Marie Beillons studier var det bara en tiondel av ambulanstransporterna, som skedde i samband med olyckor. Den vanligaste orsaken till behov av ambulanstransport är ont i bröstet med misstanke om akuta hjärtproblem.

Viktiga fynd i studierna är att ambulanser överutnyttjas både för personer utan medicinskt behov och för planerade transporter av patienter mellan vårdenheter, som inte alls behöver den prehospitala vårdens kompetens och resurser. En slutsats är därför att det behövs fler alternativ till ambulanser både för personer med mindre akuta problem, men som inte kan åka taxi t.ex. för att man behöver ligga ner och för planerade transporter.

För medicinska prioriteringar finns i regler i lagstiftningen. Dessa bygger på att personer med störst behov skall ges företräde till vården. Lena Marie Beillons avhandling visar att detta mål tycks vara svårt att uppnå inom ambulanssjukvården.

Avhandlingens titel: Att värdera vårdbehov – ett kliniskt dilemma
Författare: Lena Marie Beillon

Handledare: Professor Ingvar Karlberg Göteborgs universitet, GU
Docent Björn Ove Suserud Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Borås Professor Johan Herlitz Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Borås/ Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
Opponent: Professor Björn Guldvog, Bergens Universistet, Helsedirektoratet Oslo

Disputation: fredagen den 19 mars 2010, Aulan Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: mailto:kirsi.gomez[at]nhv.se
Monica Bengtson, informatör NHV

Källa: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Hosted by Skyddas av