Hälsoutvecklingen 1980-2000

Värk, allergi och psykiska besvär ökar bland svenskarna

Andelen med långvarig sjukdom har ökat under 1990-talet. Denna ökning består dels av en ökning av besvär som man får medicinsk behandling för och dels av en ökning av sjukdomar som medför svåra besvär. Det är unga personer, manliga tjänstemän och kvinnliga arbetare som fått en försämrad hälsa i den meningen att fler har svåra besvär av någon långvarig sjukdom.  

Värk i nacke, skuldror och axlar hos 50 procent av kvinnorna

De stora förändringarna i befolkningens hälsa under 1990-talet avser emellertid hälsoproblem som inte alltid upplevs som långvarig sjukdom av de drabbade. Värk av olika slag har ökat bland såväl män som kvinnor. För kvinnor är det en utveckling som pågått sedan 1980-talet. Under åren kring millennieskiftet hade två tredjedelar av befolkningen värk av något slag i muskler eller leder. Särskilt vanligt var detta bland unga. Det är emellertid i huvudsak de lätta besvären som ökat. Det är värk i nacke, skuldror eller axlar samt värk i leder (händer, armbågar, ben eller knän) som har ökat. Närmare 50 procent av kvinnorna har värk i nacke, skuldror eller axlar och var tredje har värk i lederna.

Parallellt med ökningen i andelen personer som har värk ökar användningen av smärtstillande medel kraftigt. 

Mer än var fjärde vuxen allergisk

Redan under 1980-talet kunde en kraftig ökning av allergiska besvär konstateras. Denna utveckling fortsätter. Det är framförallt andelen med hösnuva som ökat, men även eksem och astma fortsätter att öka. I slutet av 1990-talet hade mer än var fjärde person i vuxen ålder allergiska besvär (allergisk astma, hösnuva av pollen, gräsblomning eller pälsdjur eller får liknande besvär av trycksvärta eller tobaksrök). 

Kraftig ökning av psykiska besvär

Efter ett 1980-tal då de psykiska besvären (trötthet, sömnbesvär, huvudvärk samt besvär av ängslan, oro eller ångest) var oförändrade eller till och med minskade något har utvecklingen under 1990-talet inneburit en kraftig ökning av sådana besvär. Det är återigen framförallt unga, men även medelålders, som drabbas och kvinnor mer än män. Var fjärde kvinna och var sjätte man har sömnbesvär. Nästan lika många har besvär av ängslan, oro eller ångest. Sömnbesvär och besvär av ängslan, oro eller ångest är numera nästan lika vanligt i unga år som bland äldre. 

Dagens äldre mer rörliga

De förbättringar i befolkningens hälsa som ändå kan skönjas är att rörelseförmågan bland äldre tycks bli fortsatt bättre, att högt blodtryck och vissa andra sjukdomar i cirkulationsorganen tycks minska bland äldre kvinnor samt att fler tycker att deras eget hälsotillstånd ändå är bättre än jämnårigas. Då människor själva får göra en samlad bedömning av sitt hälsotillstånd tycks det som om hälsotillståndet i befolkningen som helhet varit oförändrat under 1990-talet. I vissa grupper ser man emellertid försämringar – bland unga, bland lågutbildade och bland kvinnliga arbetare. 

Oförändrat vårdutnyttjande

Befolkningens kontakter med den öppna sjukvården är i det stora hela oförändrade om man jämför senare delen av 1990-talet med slutet av 1980-talet. Besök på läkarmottagning eller akutmottagning är oförändrade, men alltfler konsulterar läkare per telefon.

Kontakter med vården som inte beror på sjukdom har däremot minskat. Bland såväl kvinnor som män är det i slutet av 1990-talet färre som varit till läkare för hälsokontroll eller friskintyg än det var 1988-89.

Trots att många haft kontakt med läkare under den studerade perioden är det ändå 10 procent som någon gång under perioden varit i behov av läkarvård men ej sökt vård. Denna andel är oförändrad sedan slutet av 1980-talet.  

Befolkningens hälsa vid ingången till 2000-talet

Tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen (16–84 år) bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott och endast 5 procent anser att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt. Många som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott har emellertid någon långvarig sjukdom utan att för den skull ha svåra besvär eller påverkas i sin livsföring. Av befolkningen har 33 procent någon långvarig sjukdom som de får regelbunden medicinsk behandling för eller står under medicinsk kontroll för, 17 procent har en långvarig sjukdom med svåra besvär och 11 procent har någon långvarig sjukdom som i hög grad påverkar arbetsförmågan. Alla hälsoproblem betraktas dock inte som långvarig sjukdom. Av befolkningen har 63 procent värk i nacke/skuldror, rygg eller leder, 20 procent har svår värk. Närmare 2 miljoner, 28 procent har någon allergi (allergisk astma, hösnuva eller liknande överkänslighetsreaktioner). 470 000 personer, 7 procent har svåra besvär av sådan allergi.  

 Pressmeddelande från SCB