Forskare borde ha mer civilkurage

Forskare är inga helgon. Deras drivkraft i arbetet är inte alltid sanningssökandet. Det finns forskare som bluffar, döljer obekväma fakta eller fuskar. – Det finns behov av en central instans för forskningsetisk bedömning, säger Birgitta Forsman, ”forskningsetiker” i Lund som skrivit en bok om vetenskap och moral.

Källa: Universitetsläraren

Nyligen behandlade på flera sidor den ansedda tidskriften Nature fusket inom forskarvärlden. Tidskriften pekade ut molekylärbiologerna som särskilt fuskbenägna. Inte för att de i och för sig skulle vara mer moraliskt tveksamma personer än andra forskare. Inom deras område är frestelserna dock särskilt stora nu på grund av den snabba forskningsutvecklingen. Möjligheterna till snabb ekonomisk vinning ökar riskerna för fusk på grund av till exempel stöld av resultat.

Forskningsetik har alltmer blivit ett diskussionsämne. Mycket beror det på uppmärksamheten som skapats kring genforskningen. Men debatten om forskarens ansvar är äldre. Nazismens missbruk av forskningen är till exempel alltjämt aktuell. Forskningen i de forna kommunistländerna är också i hög grad ifrågasatt, skriver JAN THORSSON i Universitetsläraren

Hosted by Skyddas av