Kammarrätten i Jönköpings dom i mål 759-08

meddelad den 2009-06-08

Referat från OFUS Rättsinfo.

Kammarrätten i Jönköping 2009-06-08: Peter Lihuvudh, Bodil Stelzer, Maria Dahlqvist (referent), Johan Åkerhed (föredragande)

Länsrätten i Örebro län 2008-01-31, Erik Lundborg

Nyckelord: aggressivitet, aktiv assistans, autism, beteendestörning, föräldraansvar, kommunikationssvårigheter, LSS, personlig assistans, tillsyn

Underinstans mm:

Kammarrättens i Jönköping dom 2009-06-08 i mål nr 759-08 ang. personlig assistans till M K, född år 1998. (Överklagat avgörande Länsrättens i Örebro län dom 2008-01-31 i mål nr 1103-07).

Sammanfattning:

MK, åtta år, hade diagnosen autism. Socialnämnden avslog ansökan om personlig assistans. Nämnden ansåg att MK inte hade ett så omfattande behov och att han med stöd och motiveringsinsatser i stor utsträckning klarade att sköta sina personliga behov självständigt. Länsrätten, som bl.a. hänvisade till föräldraansvaret, ändrade inte. Kammarrätten förklarade att M K var berättigad till personlig assistans.

Kammarrätten anförde bl.a. dels att M K behövde en aktiv tillsyn som förutsatte ingående kunskaper om honom, dels att hjälpbehovet vida översteg det normala föräldraansvaret. Kammarrätten framhöll M K:s kommunikationssvårigheter.

Referat av rättsfall:

MK, åtta år, hade diagnosen autism.

Nämnden för funktionshindrade i Örebro kommun avslog genom beslut 2007-03-30 M K:s ansökan om personlig assistent med i huvudsak följande motivering. M K bedöms inte ha behov av personlig assistans, då han inte har ett omfattande behov och med stöd och motiveringsinsatser i stor utsträckning klarar att sköta sina personliga behov självständigt.

M K yrkade i sitt överklagande till länsrätten att beviljas personlig assistans omfattande 74 timmar och 40 minuter per skolvecka samt 109 timmar och 40 minuter per lovvecka. I andra hand yrkade M K att beviljas personlig assistans i den omfattning som länsrätten finner skälig. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande.

Han behöver hjälp med sin ADL för att han ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. Han har även ett behov av aktiv tillsyn, som utgör ett grundläggande behov då det krävs ingående kunskaper om honom för att kunna hantera de situationer då han blir utagerande. Det finns ingen nedre gräns för hur omfattande de grundläggande behoven ska vara för att personlig assistans ska beviljas.

Hos kammarrätten fullföljde M K sin i länsrätten förda talan och anförde bl.a. följande.

Han har diagnosen autism och mental retardation. Han har en utvecklingsförsening på flera år. Han är mycket rastlös och aggressiv samt saknar omdöme och kräver ständig passning och övervakning. Han kan säga ja och nej men det är inte alltid som han svarar på tilltal. Han kan inte förmedla sina behov muntligt. Han svarar inte på en fråga, utan upprepar istället frågan. Hans språkförståelse är mycket konkret och han har svårt att generalisera sin kunskap. Detta innebär att även om han och personal på skolan kommunicerar med hjälp av bilder så är det inte säkert att han förstår vad som avses då rutiner frångås och han blir då mycket frustrerad och utagerande. Det är därför viktigt att det är en person som har ingående kunskap om honom som hjälper honom. Han behöver hjälp med sin ADL för att han ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. I samband med måltider, såväl i hemmet som i skolan, måste en vuxen vara med och hejda honom så att han inte kastar iväg glas och tallrik. Han är även i behov av handgriplig hjälp i samband med dusch samt av- och påklädning. Vidare är han i behov av hjälp med att kommunicera med andra. Han har dessutom ett behov av aktiv tillsyn på grund av sin aggressivitet och sitt utagerande beteende samt hans benägenhet att rymma. Detta utgör ett grundläggande behov då det krävs ingående kunskap om honom för att kunna hantera honom och i möjligaste mån kunna avstyra de situationer då han blir utagerande. Han förstår heller inte sociala spelregler eller konsekvenserna av sitt handlande och tar kontakt med människor genom att knuffa, slå eller rycka i dem. Länsrätten har således gjort en felaktig bedömning av karaktären av hans hjälpbehov. En person som har ingående kunskaper om honom måste ständigt närvara och hjälpa honom i samtliga situationer som uppstår under dagen. De motiverings- och aktiveringsinsatser som han behöver är av sådan kvalificerad art som ger rätt till personlig assistans.

M K åberopade hos kammarrätten ett intyg den 13 mars 2008 av specialpedagogen Marie-Louise Djupström vid Brickebackens särskola, ett intyg den 10 april 2008 av bl.a. kuratorn Eva Barth vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Örebro samt ett läkarintyg den 21 april 2009 av överläkaren och barnneurologen Else Månsson vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Örebro.

Socialnämnden, som hos länsrätten vidhöll sitt beslut, anförde hos kammarrätten bl.a. följande. Den hjälp M K behöver kan inte tolkas som ett omfattande behov av praktisk hjälp och inte heller kvalificerat stöd. Det är inte så att bara ett fåtal personer som har ingående kunskap om honom kan kommunicera med honom. Det behövs kunskaper om autism i allmänhet men inte sådan ingående kunskap som utgör ett grundläggande behov.

LÄNSRÄTTEN, som inte ändrade omsorgsnämndens beslut, gav följande domskäl.

I 1 § LSS anges att lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service bl.a. till personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Av 7 § LSS framgår att personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § första stycket p. 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt.

Enligt 9 § LSS är insatserna för särskilt stöd och särskild service bland annat enligt p. 2 biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans.

Av 9 a § LSS framgår att med personlig assistent enligt 9 § p. 2 samma lag avses ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).

Av förarbetena till 9 § p. 2 LSS (prop. 1992/93:159 sid. 64) framgår att assistansen skall vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra.

Av förarbetena till 9 a § LSS (prop. 1995/96:146 sid. 13) framgår att det främst är personer med fysiska funktionshinder och med de mest omfattande behoven som skall vara berättigade till insatsen personlig assistans. Personer som enbart har behov av motiverings- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans utan få dessa behov tillgodosedda genom andra insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen, som i många fall på ett bättre sätt kan tillgodose behoven. Angående barns rätt till personliga assistans anfördes (sid. 16) att insatsen personlig assistans förbehålls sådana gravt funktionshindrade barn för vilka föräldraansvaret i kombination med t.ex. vårdbidrag, avlösarservice, barnomsorg och skola inte räcker till.

Av nämndens utredning framgår bl.a. följande. M K är nio år och bor tillsammans med sin mamma, pappa och yngre bror i en tvårumslägenhet i Varberga i Örebro. Familjen har bott i Sverige sedan år 2003. M K går på Eklundaskolans särskola där han vistas mellan klockan 8.00 -13.00. Därefter är han på fritids fram till 16.00.

Av ett intyg den 30 oktober 2006 av leg. läkaren Åsa Borulf framgår i huvudsak följande.

M K har diagnosen autism samt mental retardation. Han är mycket rastlös och aggressiv. Har inget omdöme. Behöver ständig passning. Måste komma ut ur den lilla lägenhet de bor i för tillfället, han blir annars mycket uppladdad och aggressiv. Behöver hela tiden passning och övervakning. Har sömnproblem, vaknar tidigt eller vaknar mitt i natten. Har svårt att äta sittande, får hållas i ordentligt i matsituationen. Behöver hjälp vid daglig skötsel i form av att man måste hjälpa honom handgripligen när han ska kissa och bajsa. Är egentligen inte rädd för nya miljöer eller nya människor.

Av ett intyg den 4 april 2007 av leg. arbetsterapeuten Elisabet Svensson framgår i huvudsak följande.

Äta och dricka – Hemma blir M K serverad maten på tallriken och han får hjälp att dela maten. Han äter med gaffel eller med händerna. Han har alltid någon vuxen bredvid sig när han äter. Förflyttningar - M K förflyttar sig helt självständigt. Han springer ofta iväg och då måste en vuxen stoppa honom. Toalettbesök - M K utför blås- och tarmtömning viljemässigt. Han får hjälp med att knäppa upp knappen i byxorna samt att torka sig. På- och avklädning – Hemma hjälper föräldrarna till med påklädning. I skolan sätter M K på sig sina kläder själv. Han behöver endast hjälp med att knäppa knappar och att dra upp dragkedja. Personlig hygien - Hemma får M K hjälp med schampo och tvål. I skolan tvättar han sig själv under uppsikt och påminnelse av personal. Kommunikation - M K säger enstaka ord. Om han blir arg eller irriterad biter han sig själv och han kan då även slå till människor i sin omgivning.

Av ett intyg den 13 juni 2007 av Anna Björk Tegevi, M K:s assistent i skolan, framgår bl.a. följande.

Det är viktigt att man får träffa M K innan och lära känna honom som person och hans sätt att uttrycka sig, och tvärt om, innan man ska hjälpa honom i sin vardag. Annars kan hans dag bli katastrofal med många raseriutbrott och rivmärken.

Länsrätten gör följande bedömning.

Det är ostridigt att M K omfattas av den personkrets enligt 1 § 1 LSS som kan ha rätt till insatser enligt lagen. Frågan i målet gäller om M K på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov i den mening som avses i 9 a § LSS och om han därför är berättigad till personlig assistans enligt 9 § 2 p samma lag.

Av utredningen i målet framgår att M K har behov av omfattande stöd i sin vardag. Allmänt gäller att barns behov av stöd i första hand skall tillgodoses genom föräldraansvaret i kombination med till exempel vårdbidrag och avlösarservice. Det stöd M K behöver är främst av motiverings- och aktiveringskaraktär. M K:s behov av tillsyn förutsätter inte sådana ingående kunskaper om honom att de faller inom ramen för hans grundläggande behov (jfr RÅ 1997 ref 23 I). Mot denna bakgrund finner länsrätten att det hjälpbehov M K:s funktionshinder medför inte kan anses vara av den karaktären att han är berättigad till personlig assistans. Vad M K anfört i länsrätten föranleder inte någon annan bedömning. M K:s överklagande bör därför avslås.

KAMMARRÄTTEN, som förklarade M K berättigad till personlig assistans, höll muntlig förhandling varvid vittnesförhör på M K:s begäran vittnesförhör hölls med specialpedagogen Marie-Louise Djupström. Även M K:s föräldrar hördes vid förhandlingen. Kammarrätten gav följande domskäl.

Tillämpliga lagrum samt relevanta förarbetsuttalanden framgår av länsrättens dom.

Eva Barth m.fl. har i det i kammarrätten åberopade intyget uppgivit bl.a. följande. M K behöver tillsyn under all vaken tid. Han är rymningsbenägen och har ingen insikt om faror. Vid aktiviteterna äta, dricka, förflyttning/resor, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård och kommunikation behöver M K hela tiden någon vuxen bredvid sig för att det ska fungera. Den vuxne får vägleda, visa och guida M K i delar av nämnda aktiviteter, vilket kräver ständig närvaro nära intill M K.

Else Månsson har i det i kammarrätten åberopade läkarintyget uppgivit bl.a. följande. M K har stora beteendeproblem. Han biter sig själv och kan slå eller riva andra människor, ofta helt plötsligt utan att man förstått varför. Han kan ge sig på främmande människor på stan och han ger sig på vänner som kommer hem till familjen. Han kan även få aggressionsutbrott mot saker eller dylikt. Han kan vara svår att hålla och ofta behöver man vara två personer i dessa situationer. Han förstår inte alls faror. Han har börjat ta knivar i hemmet och sticka mot sig själv m.m. Han har också börjat ha ett gränslöst matbeteende. Hans beteenden är svårhanterliga och kräver mycket av omgivningen. Han behöver hjälp och tillsyn hela tiden. Han är nu på väg in i puberteten och hans aggressioner och beteendeproblem kan förväntas öka.

Vid den muntliga förhandlingen har M K:s föräldrar samt vittnet uppgivit bl.a. följande.

M K:s föräldrar: M K börjar skrika och bita sig i händerna om han inte får som han vill. Man måste då hålla hårt i hans händer och upprepa tills han förstår vad de säger. Han säger enstaka ord på svenska och arabiska, varav en del är påhittade. Han kan attackera personen närmast och hoppar ibland på lillebror och kan ta strupgrepp. Det går inte att förstå honom och vad som styr hans handlande. Han har oförutsägbara reaktioner och uppträder våldsamt och aggressivt utan synbar anledning. Han kan inte lämnas utan tillsyn utan måste vara bevakad i varje stund. Framför TV:n byter han kanal hela tiden och kan ha sönder fjärrkontrollen. Han kan inte vara i köket när det lagas mat eftersom han på olika sätt försvårar matlagningen eller hittar på något som är farligt, t.ex. genom att äta rå mat. Han kan inte värma mat eller dylikt. Han kan inte ge uttryck för om han är hungrig eller behöver gå på toaletten men det märks på hans kroppsspråk. Han behöver handgriplig hjälp på toaletten i samband med toalettbesök. Han kan bl.a. lämna toaletten innan behoven är slutförda om man inte hindrar honom. Han kan sitta och bada i badkar men kan få för sig att ställa sig på kanten och hoppa i. Han kan inte tvätta sig själv. Han behöver även viss hjälp med påklädning. Ute på stan får de hålla i honom mellan sig för att han inte ska gå på eller attackera främmande människor.

Marie-Louise Djupström: Hon känner M K sedan augusti år 2007. På grund av hans svårigheter att kommunicera får man läsa av honom utifrån kroppsspråk och andra signaler vad det är han vill. Får han inte som han vill kan han bli väldigt frustrerad och kan stampa, bita sig och bullra. Man får försöka visa med bilder m.m. vad som ska hända. Det märks att han känner sig tryggare med sin assistent som känner honom väl. Han använder mest ett ord, ibland flera, men det kan vara svårt att förstå vad han menar, t.ex. kallade han en kedja som han tyckte om för "spel" vilket tog ett tag att förstå. Han kan också upprepa vad han hört många gånger och t.ex. säga "jag vill ha bada". Hans allmänna utvecklingsnivå ligger omkring 1,5 - 2 år. Hans beteende är impulsstyrt och han kan t.ex. slänga koppar i golvet så att de går sönder trots att han vet att han inte får, och blir man arg förstärker bara det hans beteende. Det krävs särskilda kunskaper för att förstå vad han menar och hur han fungerar, t.ex. att man erfarenhetsmässigt har en uppfattning om vad han brukar undra över. Någon har alltid kontroll över var han befinner sig och vad han har för sig. Jämfört med för ett år sedan kan han något fler ord och kommunikation med bilder utgör ett stöd för honom. Han har numera också färre utbrott eftersom han omges av personer som lärt sig att förstå sig på honom.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Det är ostridigt att M K omfattas av personkretsen i 1 § 1. LSS. Fråga är om han är berättigad till insatsen personlig assistans enligt 9 § 2. samma lag.

Av utredningen i målet - inte minst genom vad som framkommit vid kammarrättens muntliga förhandling - framgår att M K på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver praktisk hjälp i den dagliga livsföringen med bl.a. personlig hygien, måltidsbestyr, på- och avklädning samt vid kommunikation med andra, d.v.s. med sina grundläggande behov i den mening som avses i 9 a § LSS. Denna hjälp är således enligt kammarrättens mening inte enbart av motiverings- och aktiveringskaraktär. Utredningen har också visat att M K på grund av sitt funktionshinder därutöver är i behov av aktiv tillsyn under all vaken tid. Han är i många sammanhang beroende av aktiva insatser från personer i sin omgivning bl.a. för att förhindra att han förstör föremål eller skadar personer i sin omgivning. En sådan aktiv tillsyn förutsätter enligt kammarrättens mening - bl.a. med hänsyn till M K:s svårigheter att kommunicera - ingående kunskaper om honom och faller därmed inom ramen för hans grundläggande behov. Omfattningen av M K:s nämnda hjälpbehov är av sådan grad att det vida överstiger vad som i regel tillgodoses inom ramen för det normala föräldraansvaret för ett barn i motsvarande ålder. M K är därför berättigad till personlig assistans enligt LSS. Det ankommer på nämnden att närmare beräkna antalet timmar för assistansen. M K:s överklagande ska således bifallas i enlighet härmed.

OFUS Rättsinfos kommentar:

Redaktionen finner det anmärkningsvärt att länsrätten hänvisar till uttalande i propositionen som hänför sig till lagtext som inte antogs av riksdagen och därför inte utfärdades. Lika anmärkningsvärt är det att kammarrätten betecknar detta som ” relevanta förarbetsuttalanden”. och att kammarrätten hänvisar till uttrycket ”praktisk hjälp” i den inte gällande propositionstexten.

Lägg märke till att kammarrätten framhåller kommunikationssvårigheterna vid sin bedömning att det krävs en person med ingående kännedom om M K för att tillgodose hans hjälpbehov.

Hosted by Skyddas av