Rättshjälp

Läs också Rättshjälp och taxor hos Rättshjälpsmyndigheten.

Alla misstänkta brottslingar som ställs inför rätta får gratis statlig rättshjälp, liksom andra utsatta grupper i samhället. Det gäller vid bl.a. asylärende.

Under vissas förutsättningar kan även andra medborgare få statlig rättshjälp om tvisten inte täcks av det privata rättsskyddet, men den möjligheten är i praktiken mikroskopisk, inte endast genom lagstiftning utan även genom våra domstolars njugga inställning till rättshjälp.

Som ett på det senare är HD domslut som säger att du inte kan få rättshjälp även om din rättsskyddsförsäkring beloppsmässigt inte räcker till för att täcka tvisten. Många personskadade kan inte ns komma till huvudförhandlingen innan rättsskyddet är förbrukat.

Rättshjälpslagen ändrades 1997-talet till att bli "subsidiär" till rättsskyddsförsäkringar. I praktiken privatiserades då vår möjlighet att hävda vår rätt. Det innebär i vanligt tal att rättskyddsförsäkringar i första hand skall anlitas, och i andra hand kan eventuellt rättshjälp beviljas.

Propositionen hette 1996/97:9 Ny rättshjälpslag, m.m.

Syftet med den nya lagen var att spara pengar åt staten. Läs mer om syftet och dess förenlighet med de demokratiska idealen i kandidatuppstatsen Rättshjälpslagen - En studie om motiveringarna till lagen.

Personligen är jag ytterst tveksam till om denna lag verkligen är förenlig med Europafördragets 6 resp 13 artiklar. Lagen strider definitivt emot de resolutioner som redovisas här i artikeln

EU fördragets 6 artikel - Rätt till rättvis rättegång - säger bl.a.

1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag

EU fördragets 13 artikel - Rätt till ett effektivt rättsmedel - säger bl.a.

Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen förövats av någon under utövning av offentlig myndighet.

Europarådets resolution (76)5 on legal aid in civil, commercial and administrative matters - säger bl.a. i sin ingress:

The Committee of Ministers,

Considering that with a view to eliminating economic obstacles to legal proceedings and permitting persons in an economically weak position more easily to exercise their rights in member states, it is expedient to ensure equality of treatment in granting legal aid to nationals of member states of the Council of Europe and to those aliens for whom such equality of treatment appears to be most justified,

Recommends to governments of member states to accord under the same conditions as to nationals, legal aid in civil, commercial and administrative matters irrespective of the nature of the tribunal exercising jurisdiction:

a. to natural persons being nationals of any member state,

b. to all other natural persons who have their habitual residence in the territory of the state where the proceedings take place.

Europarådets resolution (78)8 - Legal aid in court proceedings - säger bl.a.

1. No one should be prevented by economic obstacles from pursuing or defending his right before any court determining civil, commercial, administrative, social or fiscal matters. To this end, all persons should have a right to necessary legal aid in court proceedings. When considering whether legal aid is necessary, account should be taken of:

a. a person's financial resources and obligations;
b. the anticipated cost of the proceedings

Den nya rättshjälpslagen motiverades i huvudsak av det statsfinansiella läget med stora besparingskrav, vilket med närapå övertydlighet framgår av förarbetena till den nya rättshjälpslagen.

Regeringen ansåg också att den nya Rättshjälpslagen inte skulle "krocka" med Europarådets resolution. Regeringen menade att

"... resolutionen naturligtvis bör beaktas vid utformningen av reglerna om rättshjälp. En regel som innebär att rättsskyddet skall utnyttjas i första hand medför enligt regeringens mening inte att finansieringen av rättshjälpen överlåts, utan att statens ansvar kommer in först när en försäkringslösning inte står den rättssökande till buds. Om de övriga krav som ställs upp i rekommendationen uppfylls beror enligt regeringen på hur bestämmelserna utformas".

Regeringen var fullt medveten om att samtliga försäkringsbolag hade begränsningar i rättskyddets storlek

"De förmåner som följer med rättshjälpen respektive rättsskyddet är i huvudsak desamma. Kostnader för bl.a. biträde, utredning och bevisning betalas av staten respektive försäkringsbolaget. På några punkter skiljer sig dock systemen åt. En väsentlig skillnad är att försäkringsbolagen endast betalar kostnader upp till ett visst belopp, vanligen mellan 75 000 kr och 100 000 kr, medan rättshjälpen inte har någon sådan begränsning. Vidare svarar rättsskyddet för den ersättning för motparts rättegångskostnader som den försäkrade åläggs att betala av domstol. Rättsskyddet ersätter inte kostnader för verkställighet av dom eller utslag. Den som beviljas rättshjälp är däremot befriad från att betala avgift för sådana åtgärder hos kronofogdemyndigheten. Den som beviljas rättshjälp behöver inte heller ställa säkerhet vid kvarstad m.m. Någon motsvarighet till detta finns inte inom rättsskyddet. "

(Källa: 1996/97:JuU3 Ny rättshjälpslag, m.m. En jämförelse mellan rättshjälp och rättsskydd)

I Press release 588(2006) skriver European Ministers of Justice: Putting victims’ rights on paper and into practice "The Ministers of Justice of the 46 member states of the Council of Europe today recommended taking measures to improve assistance to victims, to reduce the chances of their also being victims of administrative procedures and red tape, and to facilitate their rehabilitation and compensation for the damage suffered".

Såväl Svenska Försäkringsbolags Riksförbund (SFR) som Folksams Remissyttrande till Justitiedepartementet över "Den allmänna rätthjälpen", Huvudbetänkande av rättshjälpskommittén (SOU 1984:66) visar att försäkringsbranschen inte accepterade att rättsskyddsförsäkringar skulle överta samhällets ansvar för det grundläggande skydd som rättshjälpen innebar.

Se deras respektive remissyttrande nedan.

De uppsatser som hänvisas till nedan berör alla den rättshjälpslag som med brett stöd röstades igenom i riksdagen 1996.

Rättshjälpslagen - En studie om motiveringarna till lagen heter en kandidatuppsats i Statsvetenskap skriven av Emma Hansson vid Högskolan i Halmstad. Läs den!

Likhet inför lagen? – En normativ prövning av rättshjälpsreformen 1997 och dess beredningsprocess skrevs som kandidatuppsats av Amel Brajanovic i Statsvetenskap också den vid Högskolan i Halmstad.

Rättsfall över Rättshjälpsärenden hittar du här

Hosted by Skyddas av