Att anlita juridiskt ombud vid skadereglering i samband med personskada

Personskada, olycksfall, sjukdom, kallar jag nedan skada. Dessa rekommendationer gäller skadade i hela Skandinavien

Enklare skador

De allra flesta "enklare" skador är också enkla att skadereglera för försäkringsbolagen. Risken för att det blir fel i skaderegleringen är inte så särdeles stor. Jag tänker då på så kallade objektivt synliga skador, utan kvarstående tillstånd i form av besvär.

Men om du, efter att ha satt dig in i de försäkringsvillkor som gäller, har anledning att tro att ditt försäkringsbolag frångår eller brister i tillämpningen av de 15 grundläggande principerna vid skadereglering, så bör du kontakta ett juridiskt ombud.

Komplicerade skador

Med komplicerade skador menar jag skador där det kan vara

diskussion kring medicinska orsakssamband mellan skada och händelser som täcks av försäkringen
fråga om livränta pga arbetsskada eller trafikolycksfall
graden av kvarvarande arbetsförmåga
kvarstående besvär / funktionshinder mm.
olika uppfattningar mellan dig och ditt försäkringsbolag

Om man svarar ja på någon av de följande punkterna skall man alltid konsultera ett juridiskt ombud:

Råder det delade uppfattning om orsakssamband mellan sina skador och en olyckshändelse?
Råder det delade uppfattning om ersättningens storlek?
Kan det bli fråga om bestående skador/funktionsnedsättningar?
Har du anledning att tro att försäkringsbolaget inte tillämpar de 15 grundläggande principerna?

Ofta kan det vid "komplicerade skador" råda delade uppfattningar mellan den skadades egna behandlande läkare och försäkringsbolagens läkare om orsakssamband. Det är heller inte ovanligt att den skadade och försäkringsbolaget har olika uppfattningar om ersättningens storlek.

Ibland kan man förstå eller misstänka att försäkringsbolaget frångår eller brister i tillämpningen av de 15 etiska punkterna (försäkringsbolagens etiska regler) vid skadereglering.

Undvik jurister som sitter på två stolar!

Jag rekommenderar att man aldrig skall anlita en advokat som sitter på två stolar, dvs även åtar sig uppdrag åt försäkringsbolag.

Orsakssamband

Orsakssamband - dvs om dina medicinska problem har orsakats av en ersättningsbar skadehändelse - har betydelse ur flera aspekter. För det första i de fall då det råder delade uppfattningar om orsakssamband mellan skada och trafikolycka samt för det andra om det råder delade uppfattningar om orsakssamband mellan trafikolycka och arbetsoförmåga.

Det först nämnda fallet kan påverka olika typer av olycksfallsförsäkringar. Det sistnämnda fallet är många gånger av mest intresse för den skadelidande. Ofta ser man att försäkringsbolagen godtar samband mellan olyckan och besvären men åsätter skadan en så låg invaliditetsgrad att man i nästa mening hävdar att dessa besvär omöjligen kunnat påverka förvärvsförmågan.

Oavsett att du har åtskilliga behandlande läkare som anser att det finns ett klart samband så är det inte alls säkert att du därmed får ersättning från ditt försäkringsbolag. Bolagen gör en egen försäkringsmedicinsk och processjuridisk bedömning och kan därefter neka till orsakssamband.

Till sin hjälp har de en kader med mycket högt arvoderade försäkringsläkare (en del kallar dem torpedläkare). Vill du se hur det kan gå till rekommendera jag att du läser om Fallet Ingrid, som tyvärr är lika aktuell idag som när den en gång skrevs i början av 1980-talet. Du kan läsa den online hos WhiplashInfo.

Det är din advokats uppgift att bedöma om du kan ha en bättre chans till framgång i en eventuell tvist i domstol. Om advokaten anser att din chans är liten eller ytterst osäker - oavsett dina medicinska vittnen, så är det advokatens skyldighet att berätta detta för dig. Då bör du avstå att tvista mot bolaget. Oavsett hur rätt du har i sak så måste man ta i beaktande att det finns ingen absolut rättvisa. Det är vad som framläggs och framkommer i domstolsförhandlingen som avgör domstolens ställningstagande.

Samordning

mellan allmän försäkring (Försäkringskassan) och privat försäkring (AFA, AMF, IF, Folksam etc) är alltid knöligt och bör kontrolleas av någon med kunskap.

Rättshjälp vid tvist

(statligt via rättshjälpslagen)

Rättshjälp har i praktiken (genom lag och rättsstillämpning) upphört i Sverige. Vissa - varav jag är en av dem - anser att detta står i strid med EU-fördragets 6 resp. 13 artiklar och Europarådets resolution 1978:8. Staten Sverige anser dock att den svenska rättshjälpslagen är förenlig med EG-rätten och andra internationella förpliktelser - jag anser det inte. Än har dock ingen annan prövning av detta skett i Europadomstolen, men några ärenden är där för behandling.

Rättsskydd vid tvist

(privat - ingår i de flesta privata försäkringar)

Rättsskyddsförsäkring ingår som ett delmoment i många av våra vanliga försäkringar, såsom exempelvis i hem- och villa/hemförsäkringar, bilförsäkringar etc.

Rättsskyddsförsäkringen skall enligt ett EU direktiv (87/344/EES) kunna tas i anspråk så fort en skadeanmälan om personskada görs.

Svensk lag tillåter dock i strid med direktivet att rättsskyddsförsäkringen kan tas i anspråk först när en tvist uppstår. Den kan alltså inte användas under skaderegleringen innan det blivit formell tvist. När tvist per definition uppstår råder det lite olika uppfattningar om. Du måste därför kolla med ditt eget bolag först. Fråga alltid skriftligt! Om du behöver råd eller hjälp med detta - kontakta oss.

När du beslutat att anlita juridiskt ombud

Några råd från mig:

Förbered dig genom att uppdatera dina papper i ärendet.
Ombudet skall hjälpa dig juridiskt - inte vara din sekreterare eller kurator. Många upplever att ombudet är den första i sammanhanget viktiga person som verkligen lyssnar och visar förståelse för deras olika problem. Men man måste försöka förstå att ombudets uppgift i första hand är att vara juridiskt ombud.
Ombudet kostar pengar som belastar din rättshjälp eller rättsskyddsförsäkring. Överenskom därför med ombudet om vad du kan/ska bidra med i eget arbete/insats.

Svenska Akademiens ordlista
^{1 tvist s.
-en -er stridighet, oenighet
o.d.}
Norstedts stora svenska ordbok

tvist subst. ~en ~er

• oenighet där de motsatta ståndpunkterna kommer till klart uttryck i form av dispyt, gräl el. (ofta) på mer sansat el. formellt sätt: tvistefråga; arvstvist; gränstvist; lönetvist; tolkningstvist; en uppslitande ~ mellan facket och arbetsgivaren; forskarna ligger i ~ om den senaste teorin; ~en ledde till en domstolsprocess

[ Start ] [ Uppåt ]

Hosted by Skyddas av