aktuellt Item

Regeringens program för öad hälsa i arbetslivet - Wednesday, January 22, 2003 kl 11:33

Arbetslinjen ska gälla även vid sjukskrivning

(Pressmeddelande från Finansdepartementet)

Ã…sa Gunnarsson
Pressekreterare åt
arbetslivsminister
Hans Karlsson
08-405 12 65
070-267 84 26

Maja Nilsson
Pressekreterare
åt finansminister
Bosse Ringholm
08-405 16 25
070-586 59 90

Arbetslivsminister Hans Karlsson presenterar i dag förslag i enlighet med regeringens 11-punktsprogram för öad hälsa i arbetslivet. För att minska ohälsan krävs åtgärder inom en rad olika områden, allt från förebyggande arbetsmiljöarbete till förbättrade möjligheter att återgå i arbete. Dagens förslag tar i första hand avstamp i aktiva åtgärder för att effektivisera sjukskrivningsprocessen och starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron.

- Jag vill undvika den passivisering som långtidssjukskrivning ofta innebär och visa att det är arbetslinjen som gäller. Fokus ligger i första hand på den arbetsförmåga, inte oförmåga, som individen har och hur den bäst kan tas tillvara. Heltidssjukskrivning är inte alltid den bästa åtgärden. Deltidssjukskrivning kan ofta vara ett bättre alternativ, säger arbetslivsminister Hans Karlsson.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet har haft i uppdrag att utarbeta förslag till ekonomiska drivkrafter. Resultatet presenteras i en departementspromemoria. I den föreslås en reform för hela arbetsmarknaden. Ett alternativ är att reformen inleds i stat, kommuner och landsting. Förslaget innebär att offentliga arbetsgivare får ansvar för mellan 15 och 50 procent av sjukpenningen för sina anställda efter de första 14 dagarna. I gengäld sänks arbetsgivaravgiften med mellan 0,75 och 2,5 procentenheter.

- De arbetsgivare som är duktiga på att skapa ett bra arbetsklimat för sina medarbetare och därför har låg sjukfrånvaro gynnas av förslaget eftersom det innebär sänkta arbetsgivaravgifter. De kommuner och landsting som har höga kostnader behöver inledningsvis kompenseras för att klara omställningen, säger arbetslivsminister Hans Karlsson.

Samhället ska erbjuda ett bättre stöd åt enskilda individer att kunna komma tillbaka till sina arbeten. Därför ger regeringen i uppdrag till Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen att utreda hur myndigheterna genom ett effektivare samarbete ska kunna underlätta för människor att återgå i arbete.- När statens kostnader för sjukskrivningarna minskar så frigörs också resurser som kan användas för att stärka vård, skola och omsorg, säger arbetslivsminister Hans Karlsson.Förslagen går nu på remiss för att regeringen ska kunna presentera förslag till riksdagen i vår.

De åtgärder som presenteras i dag föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

Läs mer på Regeringens program för öad hälsa i arbetslivet

FAKTA OM FÖRSLAGEN

1) Sjukskrivningsprocessen
Förslagen syftar till att öa precisionen vid sjukskrivning. Till exempel i samband med de situationer där det finns anledning att anta att en viss arbetsförmåga återstår, det vill säga fall där deltidssjukskrivning bör tillämpas i högre grad än i dag. Det ligger även i den försäkrades intresse att uppnå en öad precision vid sjukskrivning eftersom det underlättar återgången till arbete att det klargörs och preciseras vilka den försäkrades problem är.

Deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning
Ersättning i form av partiell sjukpenning ska vara utgångspunkten i samband med intyg om sjukskrivning. Syftet är att den eventuellt återstående arbetsförmåga som finns ska tas tillvara i öad grad. Det motverkar också att patienten förlorar kontakten med arbetslivet. Vid hel sjukskrivning ska läkarintyget utförligt motivera var den hela arbetsoförmågan består i.

Fler försäkringsläkare till försäkringskassorna
Regeringen bedömer att den försäkringsmedicinska kompetensen behöver förstärkas genom ytterligare cirka 100 försäkringsläkare med halvtidsanställning.

Förstärkt utbildning i försäkringsmedicin
De intygsskrivande läkarnas utbildning i försäkringsmedicin behöver förbättras. Den nuvarande utbildningen är inte obligatorisk och till omfattningen begränsad.

Ökad betoning av den medicinska grunden för sjukskrivning
Ett sätt att hantera detta problem kan vara att kräva att den intygsskrivande läkaren närmare anger det medicinska syftet medsjukskrivningen och särskilt motiverar varför den försäkrade av medicinska skäl inte bör arbeta. Ã…tgärderna ska innebära att sjukskrivningen blir en mer integrerad del av vård- och behandlingsprocessen än vad som gäller nu.

Den försäkrades ansvar för beslutsunderlaget
Det bör ges större utrymme och skyldighet för den försäkrade personen att beskriva sina ordinarie arbetsuppgifter och vad som föranleder hel eller delvis arbetsoförmåga. Den försäkrade kan ges en tydligare skyldighet att medverka i processen. Avstämningsmöten kan försäkringskassan ta initiativ till. Till exempel med läkare, företagshälsovården, arbetsförmedlingen och den enskilde.

Läkarintyg med fördjupad bedömning
Om beslutsunderlaget inte räcker skall underlaget för sjukskrivningen senast efter åtta veckor kompletteras av en läkare som har fördjupad utbildning i försäkringsmedicin.

2) Tidsbegränsad rätt till sjukersättning (f.d. förtidspension)
Förslaget innebär att sjukersättning beviljas för högst tre år i taget. Undantag får göras för personer som fyllt 60 år när sjukersättning beviljas.Huvudskälen för ett system med tidsbegränsade beslut om sjukersättning är att det ger tydliga signaler om att det är arbetslinjen som ska gälla och att samtliga förmånstagare faktiskt blir föremål för en ny prövning av arbetsförmågan.

Denna prövning kan visa att viss arbetsförmåga finns, men också leda till att rehabiliteringsinsatser sätts in. Ett omprövningsförfarande måste tillämpas omdömesgillt, vilket innebär att någon mer ingående omprövning av arbetsförmågan inte ska företas till exempel för personer som har en allvarlig sjukdom eller en varaktig nedsättning av arbetsförmågan till följd av ett svårt funktionshinder.

3) Utbyte av sjukpenningen mot sjuk eller aktivitetsersättning
Det nya förslaget innebär att försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen ska utreda om sjukpenningen ska bytas ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Förslaget föreslås för att strama upp försäkringskassans handläggning av de långa sjukfallen. Det är viktigt att rätt ersättning utbetalas både när det gäller belopp och ersättningsslag. De stora skillnaderna i försäkringskassornas handläggning av de långa sjukfallen är ett problem ur försäkringsrättslig synpunkt. Försäkrade med samma sjukdoms- och arbetsförmågeprognos kan ha olika ersättningsslag.Om rehabilitering pågår eller är möjlig ska den försäkrade även i fortsättningen ha rätt till sjukpenning eller rehabiliteringspenning.

4) Karensdagen
De nuvarande reglerna slår olika vid olika typer av anställningar.
Personer som har flera arbetsgivare kan få fler än en karensdag i samband med en sjukperiod. För personer med koncentrerad arbetstid kan det innebära att om sjukfrånvaron inträffar just de dagar personen skulle ha arbetat innebär karensdagen en i förhållande till den totala inkomsten större självrisk jämfört med de personer som har arbetstiden jämt fördelad. Regeringen avser att under våren 2003 göra en teknisk översyn av reglerna om karensdag.

5) Uppdrag till AMS och RFV
Regeringen ger Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket i uppdrag att komma med förslag till hur den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan utformas för att stärka arbetslinjen i sjukförsäkringen. Utgångspunkten bör vara att arbetsförmedlingen, efter överenskommelse med försäkringskassan, får ansvaret för insatser för dem som behöver nytt arbete medan försäkringskassan behåller samordningsansvaret för rehabiliteringen och ansvaret för dem som skall återgå till sin tidigare arbetsgivare.Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2003.

För ytterligare information om förslag 1-5:

Ã…sa Gunnarsson, pressekreterare åt arbetslivsminister Hans Karlsson
070-267 84 26, 08-405 12 65

Per-Olof BÃ¼rÃ©n, ämnesråd Socialdepartementet
08-405 34 10

Per Tillander, ämnesråd Socialdepartaementet
08-405 33 21

Thord Redman, departementssekreterare Socialdepartementet (förslag 5)
08-405 39 53

6) Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron
Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron.

Ett alternativ är att förändringen inleds i stat, kommuner och landsting, för att senare omfatta hela arbetsmarknaden. Självklart finns också alternativet att genomföra förändringen för hela arbetsmarknaden samtidigt. Detta skulle dock ta längre tid att genomföra.

Förslaget innebär att offentliga arbetsgivare efter de första 14 dagarna ska betala mellan 15 och 50 procent av de anställdas sjukpenning. I gengäld sänks arbetsgivaravgiften med mellan 0,75 och 2,5 procentenheter. Ett särskilt tillfälligt stöd införs för att underlätta övergången för de kommuner och landsting som har högst sjukfrånvaro.

I dag finns endast svaga ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska de långa sjukskrivningarna. Kostnaderna upphör oftast efter den första omställningstiden. Genom förslaget öar drivkraften för arbetsgivare att med hjälp av aktiva insatser minska sina kostnader.

Innan reformen kan utsträckas till hela arbetsmarknaden måste vissa frågor närmare utredas. Det gäller särskilt de små företagens villkor. Små företag är mer sårbara och risken med kostnadsansvaret blir större.

För ytterligare information om ekonomiska drivkrafter:

Maja Nilsson, pressekreterare Finansdepartementet
070-586 59 90, 08-405 16 25

Anders Viklund, kansliråd Finansdepartementet
08-405 28 42

Erik Nymansson, departementsråd Finansdepartementet
08-405 16 87

Maria Bergendahl-Gerholm, ämnesråd Finansdepartementet
08-405 15 17