Bra rehab lönar sig

Strukturerad och omfattande rehabilitering för nack- och ryggvärk kan spara mer än en miljon kr per individ. Det hävdas i en rapport från Karolinska Institutet.

Källa: Social Försäkring nr 8/2004

Det är forskningsprojektet HUR (hälsoekonomisk utvärdering av rehabilitering) vid Karolinska Institutet som kommit med en slutrapport. Långtidssjukskrivna med värk i nacke/rygg har fått olika typer av rehabilitering och följts upp efter tre år – samt jämförts med kontrollgrupper.

Två studier har genomförts. I den första har patienterna under fyra veckor fått beteendeinriktad sjukgymnastik, kognitiv beteendeterapi eller en kombination av båda. Insatserna genomfördes vid fyra kliniker som sysslar med yrkesinriktad beteendemedicinsk rehabilitering.

I den andra studien har patienterna remitterats till program vid två olika rehabiliteringskliniker.

Det ena, vid en rehabklinik utanför Stockholm, sträckte sig över 4-5 månader och innehöll utredning, funktionshöjande program, arbetsträning m m. Den genomsnittliga tiden i programmet var 40 timmar samt arbetsträning 120 timmar.

Det andra programmet (Rygg-institutet i Sundsvall och Växjö) omfattade aktiviteter på heltid i fyra veckor vid instituten. Därefter följer 4–5 månader med arbete, utbildning, träning m m, med stödinsatser efter behov.

En uppföljning efter tre år visar att kvinnor som både fått sjuk-gymnastik och beteendeterapi hade fått en klart bättre livskvalitet och lägre sjukfrånvaro (studie ett). Utgifterna för sjukpenning, sjuk-ersättning och behandling hade minskat med i snitt 1,2 miljoner kr per individ totalt under de tre åren.

För männen fanns inga signifikanta skillnader. Vad det beror på ger inte studien några svar på men olika resonemang förs. Exempelvis att kvinnor har en större total arbetsbelastning än män och därför kanske har större nytta av och är mer motiverade att använda speciella metoder så som "tillämpad avspänning" i hemmet.

Även i den andra studien hade personer som genomgått program 2 (Rygginstitutet) lägre frånvaro efter tre år jämfört med kontrollgruppen. Enligt rapporten handlar det om minskade kostnader med ca 560.000 kr vilket kan anses gälla för personer som normalt remitteras till detta program, såväl män som kvinnor.

När det gäller program 1 fanns däremot inga nämnvärda skillnader i sjukfrånvaro mellan deltagarna och kontrollgruppen. Enligt rapporten kan det bl a bero på att detta program inte var lika omfattande, men också att det fanns skillnader i patientgrupperna i de båda programmen.

Slutsatsen är att effektiv rehabilitering kan innebära att "miljontals kronor i utgifter undviks för en enda person". Men för att insatserna ska vara effektiva för den här gruppen bör de vara "strukturerade, omfattande, aktivitetsinriktade och intensiva".

Huruvida personerna har återgått i arbete framgår inte av utvärderingen.

De allra flesta hade anställning vid tidpunkten för rehabiliteringen, säger Gunnar Bergström vid sektionen för personskadeprevention, en av de som står bakom utvärderingen.

Det är högst sannolikt att de flesta har återgått i arbete. Det är väldigt sällan som någon rehabiliteras till att bli arbetssökande. Och skulle det vara så i några fall så är det ändå ett steg i rätt riktning att personen inte behöver vara sjuk-skriven längre.

HUR-projektet startade 1994 och omfattar tre diagnosområden, bl a nack- och ryggvärk. En rad rapporter har publicerats.

Eva Lindén