Europeiska kommissionen frågar allmänheten

Här ställer kommissionen frågor till oss i allmänheten. Bland annat hittade jag den nedan visade frågeställningen. Jag uppmanar alla att lämna sina synpunkter!

Byrån för mänskliga rättigheter

Offentligt samråd (på svenska!)

Kommissionen kommer 2005 att lägga fram ett förslag till förordning om byrån efter en ingående beredning tillsammans med dem som är intresserade av människorättsfrågor i EU (15).

Därför tar kommissionen emot skriftliga bidrag från alla intresserade till och med den 17 december 2004. Bidragen kan skickas via e-post till adressen JAI-charte@cec.eu.int

Bidragen kommer att offentliggöras på Your Voice in Europe med angivande av upphovsman, såvida inte upphovsmannen vill förbli anonym eller begär att hela bidraget skall vara konfidentiellt.

Dialogen om byrån kommer att avslutas den 30 november 2004 med en debatt där alla intresserade kan delta.

Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 12 och 13 december 2003 beslutade företrädarna för medlemsstaterna att utvidga mandatet för det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet[1] så att övervakningscentrumet därigenom blir en byrå för mänskliga rättigheter[2].

Beslutet innebar avslutningen på en lång tids debatt, där många förespråkade att en sådan byrå skulle skapas [3]. Europeiska rådet i Köln i juni 1999 föreslog att man skulle undersöka huruvida det vore lämpligt att inrätta ett organ för mänskliga rättigheter och demokrati [4]. Europaparlamentet har också förespråkat denna tanke [5].

Kommissionen stöder beslutet fullt ut. Det ligger i linje med de EU:s uttryckliga åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna [6].

En anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skulle för övrigt förstärka EU:s engagemang i skyddet för mänskliga rättigheter genom att EU:s respekt för de mänskliga rättigheterna underkastas kontroll av en utomstående domstol [7].

Det är uppenbart att beslutet att inrätta en byrå för mänskliga rättigheter ligger i linje med övervakningscentrumets ändamål, vars uppgift det redan är att ge EU-institutionerna möjlighet att uppfylla skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna vid utarbetandet och genomförandet av politik och åtgärder inom deras respektive kompetensområden[8]. Övervakningscentrumet, vars personalresurser och budgetmedel nu är begränsade [9], har till främsta uppgift att samla in och analysera statistik om rasism och främlingsfientlighet och att kartlägga orsakerna till dessa företeelser.

Efter det att beslutet hade fattats i december 2003, lade kommissionen fram ett förslag till omarbetning av förordningen om inrättandet av övervakningscentrumet [10], vilket lades fram efter en extern utvärdering av övervakningscentrumets verksamhet [11]. Även om förslaget därefter har dragits tillbaka, är resultatet av utvärderingen fortfarande giltigt och hänsyn kommer att tas till den när byrån inrättas.

Inrättandet av byrån väcker flera känsliga frågor. Det gäller till exempel den rättsliga grunden; EG:s befogenheter i fråga om mänskliga rättigheter är ju begränsade och kommissionen kommer vid utarbetandet av förordningen om inrättandet av byrån att ingående granska följderna av detta för förordningens innehåll. Det gäller också vilka ekonomiska anslag byrån kommer att få [12]. Det gäller slutligen även frågor om avgränsningen av byråns verksamhetsfält, vilka uppgifter den kan komma att anförtros och dess eventuella relationer med Europarådet och andra internationella organ samt problem i fråga om att anpassa den nuvarande strukturen så att byråns verksamhet blir effektiv.

Dessa frågor måste besvaras med hänsyn till dem som byråns verksamhet riktar sig till: EU-institutionerna, medlemsstaterna och det civila samhället i stort. Byrån bör fungera som en sambandscentral mellan de olika aktörerna på människorättsområdet, vilket ger möjlighet till synergieffekter och en intensivare dialog mellan alla aktörer. Detta skulle gynna alla dem vilkas mänskliga rättigheter skall skyddas, nämligen EU-medborgare och överhuvudtaget alla personer som vistas i EU.

De nationella instanser för skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna som har skapats av vissa medlemsstater i överensstämmelse med de principer som utvecklats av FN [13] [14] kan tjäna som inspirationskälla när byrån inrättas. Med hänsyn till EU:s särdrag måste man dock akta sig för att bara kopiera dessa förebilder. Enligt FN:s principer skall instanser av detta slag ge råd, informera och utöva tillsyn, och de skall bland annat kunna utarbeta yttranden, utföra studier och rapporter samt utforma utbildnings- och informationskampanjer.

Vissa av dessa nationella instanser har också domstolsliknande uppgifter: de handlägger klagomål och petitioner. Byrån kan inte få sådana uppgifter, som enligt fördraget redan har tilldelats institutionerna: kommissionens uppgift att övervaka en korrekt tillämpning av EG-rätten måste respekteras.

Fastställandet av byråns uppgifter kan inte inkräkta på de befogenheter som tilldelats EU-institutionerna genom fördragen, eftersom byrån upprättas genom sekundärlagstiftning. Liksom alla andra EU-organ kommer byrån att vara ett europeiskt offentligrättsligt organ, självständigt från EU-institutionerna. Byrån kommer att vara en fristående juridisk person, med specifika uppgifter av teknisk, vetenskaplig eller förvaltningsmässig art som anges i stiftelseurkunden, men utan beslutsbefogenheter. Byrån kommer alltså att ha en stöduppgift till tjänst för institutionerna, medlemsstaterna, det civila samhället och enskilda.

Slutligen får man inte glömma bort att sätta in skapandet av byrån i ett internationellt sammanhang. En dialog med olika aktörer på människorättsområdet måste uppmuntras även på den nivån

[1] Ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet inrättades i juni 1997, på grundval av rådets förordning (EG) nr 1035/97 av den 2 juni 1997 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, EGT L 151, 10.6.1997, s. 11. Centrumets främsta uppgift är att samla in och analysera uppgifter om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism och att undersöka orsakerna bakom dessa företeelser, i syfte att hjälpa gemenskapen och dess medlemsstater att utforma och anpassa sin politik. Centrumet, som har sitt säte i Wien, har ett trettiotal anställda och dess driftsbudget för 2003 uppgår till 6,5 miljoner euro.

[2] I denna text används uttrycken ”grundläggande rättigheter” och ”mänskliga rättigheter” i samma betydelse.

[3] I en ”vismannarapport” som lades fram den 8 september 2000 i Paris (rapporten hade utarbetats av Martti Ahtisaari, Jochen Frowein och Marcelino Oreja och innehöll en analys av den ”österrikiska regeringens engagemang för de gemensamma europeiska värdena, särskilt när det gäller minoriteter, flyktingar och invandrare”) rekommenderas att man inrättar en europeisk byrå för mänskliga rättigheter, för att bidra till skapandet av ”en EU-mekanism för övervakning och utvärdering av varje medlemsstats engagemang och beteende när det gäller de gemensamma europeiska värdena”

[4] Punkt 46 i slutsatserna.

[5] Se bland annat Europaparlamentets resolution av den 16 mars 2000 om respekten för de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionen, punkt 94 (A5-0050/2000), Europaparlamentets resolution av den 16 mars 2000 om internationella mänskliga rättigheter och Europeiska unionens politik för de mänskliga rättigheterna, punkt 10 (A5-0060/2000), Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2003 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, punkt 8 (A5-0451/2002) och Europaparlamentets resolution av den 25 april 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land, punkterna 25–28 (A5- 0084/2002)

[6] I artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen åtar sig unionen uttryckligen att respektera de grundläggande rättigheterna. Stadgan om de grundläggande rättigheterna, som antogs i Nice i december 2000 och offentliggjordes i EGT C 364, 18.12.2000, s. 1, har införts i del II i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, med rättsligt bindande verkan. Stadgan är ett verkligt uttryck för de grundläggande rättigheter som skyddas av gemenskapens rättsordning.

[7] Europeiska unionen är ännu inte part i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, även om de rättsliga och politiska verkningarna av en sådan anslutning har diskuterats och undersökts i åratal. Frågan har aktualiserats särskilt i samband med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Vikten av att bibehålla en balans mellan dessa båda dokument har bland annat lett till att man i artikel 52.3 i stadgan har infört en bestämmelse som föreskriver att ”[i] den mån som denna stadga omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skall de ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Denna bestämmelse hindrar inte unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd.” I artikel I-9.2 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa anges att Europeiska unionen skall söka anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, utan att denna anslutning ändrar unionens befogenheter såsom de definieras i konventionen.

[8] Se andra skälet i förordning 1035/97

[9] För närvarande arbetar 30 personer vid centrumet. Budgeten för 2003 uppgick till 6,5 miljoner euro.

[10] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om verksamheten vid Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, åtföljt av förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 1035/97, och Förslag till rådets förordning om Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (omarbetad version), KOM(2003) 483 slutlig.

[11] Hela rapporten om utvärderingen finns på följande webbadress:

http://europa.eu.int/comm/employment_social/fundamental_rights/pdf/origin/eumc_ev_al2002_fr.pdf

[12] Kommissionen åtar sig att låta förslaget till förordning föregås av en förhandsutvärdering, så att principen om en god ekonomisk förvaltning respekteras.

[13] Nätverket av oberoende experter på grundläggande rättigheter har utarbetat ett dokument som beskriver vilka mekanismer varje medlemsstat har infört för att värna om och främja de grundläggande rättigheterna. Detta dokument återfinns i bilagan.

[14] Europarådet har formulerat principer för inrättandet av oberoende nationella institutioner med uppgift att främja och värna om de mänskliga rättigheterna (rekommendation nr R (97) 14 av den 30 september 1997)

Europeiska kommissionen frågar allmänheten

Av en ren slump hittade jag denna viktiga sida på EUs omfattande webbplats.

Byrån för mänskliga rättigheter

Offentligt samråd (på svenska!)