T 619-00

STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Rotel 204
Avd 2

DOM
2001-11-06
meddelad i Stockholm

Mål nr T 619-00

PARTER

Kärande

Den skadade,
Gatan 4
111 11 STADEN

Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:
advokaten Carl-Johan Vahlén
Box 5779
114 87 STOCKHOLM

Svarande

Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag (publ), 502010-9681
106 50 STOCKHOLM

Ombud:

Försäkringsjuristen Ulf Lundberg
Samma adress

DOMSLUT

Käromålet ogillas.
Den skadade skall ersätta Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag för dess rättegångskostnader med etthundratjugosextusenåttahundraåttioen (126 881) kr, varav 97 060 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på först angivna belopp från dagen för denna dom till dess betalning sker.
Tingsrätten fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen till Carl-Johan Vahlen till etthundratrettiofemtusenniohundrafemton (135 915) kr, vara 131 157 kr avser arvode, 4 680 kr tidsspillan och 78 kr utlägg. I beloppet ingår mervärdesskatt med 27183 kr.

BAKGRUND

Den skadade råkade den 4 januari 1996 ut för en trafikolycka. Bilen hon körde var trafikförsäkrad hos dåvarande Länsförsäkringar Wasa Försäkringsaktiebolag, nu Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag (Länsförsäkringar). Länsförsäkringar har vitsordat att Den skadade erhöll ländryggsbesvär på grund av olyckan och att hon har kvarstående ryggbesvär motsvarande fem procent medicinsk invaliditet. Bolaget har utgivit ersättning för denna skada.

YRKANDEN M M

Den skadade har yrkat att Länsförsäkringar skall utge ersättning till henne enligt följande,

194 217 kr, varav 56 000 kr för lyte och men, 118 430 kr för retroaktiva kostnader, 9 800 kr för anspänning i arbetet och 9 987 kr för olägenheter på fritiden, de tre sista posterna avseende tiden 1996-14 oktober 2001,
ersättning för framtida kostnader med 21900 kr per år från den 15 oktober 2001 och livsvarigt,
1700 kr per år för olägenheter på fritiden från den 15 oktober 2001 och livsvarigt,
263 031 kr för retroaktiv inkomstförlust under tiden den 1 juli 1996 - 31 december 2001,
livränta avseende framtida inkomstförlust med 87 026 kr per år för tiden den 1 januari. 2002 fram till dess Den skadade går i pension och
därefter livränta med 58 017 kr per år så länge hon lever.

Vad gäller de retroaktiva kostnaderna ingår i yrkat belopp kostnader för färdiglagad mat/halvfabrikat med 6 000 kr per år, hjälp med grovstädning och fönsterputs 3 000 kr per år, kostnadsrisk för renovering och underhåll av lägenhet 2 500 la per år, extra tandläkarbesök 1200 kr per år, extra frisörbesök 3 000 kr per år, högkostnadskort för medicin och läkarbesök 8 900 kr, besök hos psykoterapeut 6 000 kr och två kiropraktorbehandlingar 580 kr. Beträffande ersättning för framtida kostnader avser yrkat belopp kostnader för färdiglagad mat/halvfabrikat, städning,

DOMSKÄL

Den skadade har berättat att hennes nu aktuella besvär består av värk i nacke och axlar, domningar i armarna, illamående, sömnstörningar, trötthet och koncentrationssvårigheter. Enligt det beviskrav som gäller i mål av förevarande slag har Den skadade att göra klart mera sannolikt att det föreligger ett orsakssamband mellan trafikolyckan och besvären än att dessa har uppkommit till följd av andra omständigheter.

En fråga som varit föremål för delade meningar bland de sakkunniga vittnen som hörts i målet är om en whiplashskada, som Den skadade gör gällande att hon lider av, uppvisar ett typiskt förlopp vad gäller dels tidpunkten för uppkomsten av nackbesvären, dels symtomutvecklingen. Länsförsäkringar har till stöd för sitt bestridande i sambandsfrågan åberopat bl a att Den skadades nackbesvär uppkom alltför sent efter trafikolyckan. Den skadade har fört bevisning angående när hennes nackproblem uppstod.

Den skadade har i förhör uppgivit att hon var stel och hade ont i nacken och ryggen omedelbart efter trafikolyckan, att dessa besvär sedan satt i men att hon kämpade på och inte kände efter hur hon mådde. Hennes uppgifter vinner visst stöd av de släktingar och tidigare arbetskamrater till henne som hörts målet; de har alla berättat att Den skadade. efter trafikolyckan hade ont i nacke och axlar och inte fungerade som förut. Silvia Närbäk har berättat att Den skadade vid ett tillfälle i juli eller augusti 1996 hade så ont i nacken att hon inte kunde ta sig ner för en trappa. Arne Otkull har berättat att Den skadade efter olyckan hade problem med att sitta och måste avbryta behandlingar av den anledningen. Vidare har Hans Persson uppgivit att de traumatiska händelser som Den skadade råkade ut för under första halvåret 1996 sammantagna medförde att hon utsattes för en situation av ackumulerad stress, av honom likställd med PTSD, vilket medförde att hon till en början trängde bort nackbesvären. Även Peter Bergman har uppgivit att smärtpatienter kan underdriva sina besvär för en period trots att de har ganska stora besvär.

De släktingar och arbetskamrater till Den skadade som hörts har inte närmare preciserat när Den skadades nackbesvär uppkom. Vidare är det av väsentlig betydelse att Den skadade bevisligen inte sökte läkare för nackbesvär förrän i september 1996 och att hon dessförinnan gjorde flera läkarbesök utan att nämna något om nackbesvär. Av utredningen framgår vidare att hon inte_., hade någon sjukperiod med anledning av nackbesvär. Med hänsyn till dessa omständigheter finner tingsrätten att Den skadade inte styrk att hon haft kontinuerliga nackbesvär alltsedan trafikolyckan. Utgångspunkten för tingsrättens vidare bedömning blir istället att hennes nackrelaterade besvär debuterade tidigast i juli 1996. Tingsrätten grundar den slutsatsen på en journalanteckning från den 3 september 1996.

När det gäller sambandsbedömningen och den däri ingående frågan om en whiplashskada har ett normalförlopp vad gäller besvärsdebut och symtomförlopp har tingsrätten att utgå främst från de uppgifter som lämnats av de sakkunniga vittnena.

Elisabeth Dufwa har uppgivit att det enligt hennes erfarenhet är ganska vanligt att symtomen från en whiplashskada visar sig först sex till nio månader efter skadetillfället. Hennes uppfattning är att det är ovanligt att tydliga nackbesvär visar sig kort tid efter olyckstillfället. Enligt Elisabeth Dufwa kan dessutom symtomutvecklingen vara sådan att besvären förvärras allt eftersom tiden går. Elisabeth Dufwas uppfattning är att det är mycket sannolikt att Den skadades besvär beror på trafikolyckan. Enligt Gustav Sjöqvist skall det finnas ett visst tidsmässigt samband mellan nackbesvär och olycka; ju större närhet i tid desto större är sannolikheten för samband med trafikolyckan. Enligt hans uppfattning bör någon form av besvär förekomma inom närmare tid än ett halvår. Han anser att Den skadades symptom stämmer val med en whiplashskada och tror att hon till en början ignorerade smärtorna i nacken.

De av Länsförsäkringar åberopade medicinska experterna har anfört att det är vanligt med icke traumaorsakade nackbesvär, även ganska svåra sådana, bland befolkningen och att det ytterst sällan finns påvisbara orsaker till besvären. Enligt dessa vittnen yttrar sig en whiplashskada på det sättet att relativt kraftiga nackbesvär uppstår i nära anslutning till olyckan, enligt Per Adolfsson och Charlotte Sachs redan inom 72 timmar, och att besvären är störst i början för att sedan minska. Det är enligt de hörda läkarna inte förenligt med diagnosen whiplashskada att besvären ökar med tiden. Beträffande Den skadades besvär anser de att samband inte föreligger med trafikolyckan och hänvisar till att hon inte sökte läkare för nackbesvär förrän i september 1996 och inte heller var sjukskriven för sådana besvär dessförinnan.

Enligt tingsrättens bedömning har det inte framkommit något som medför att den mening som har förespråkats av de av Den skadade åberopade sakkunnigvittnena bör väga tyngre än den uppfattning som förts fram av Länsförsäkringars sakkunniga vittnen.

På grund av det anförda finner tingsrätten att Den skadade inte gjort klart mera sannolikt att det föreligger ett samband mellan hennes nu aktuella besvär och trafikolyckan än att besvären har en annan förklaring. Det förhållandet att Lisbeth Ivarsson, Peter Bergman och Karin Engelbrektson uppgivit att Den skadades fysiska respektive neuropsykiska tillstånd överensstämmer med tillståndet efter en whiplashskada ändrar inte denna bedömning. Käromålet skall därför ogillas. Den skadade skall vid denna utgång ersätta Länsförsäkringar för rättegångskostnader. Tvist råder inte om fordrat belopp.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 401).

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, skall ges in till tingsrätten senast 2001-11-27.

Berit Söderberg,
Malou Ålander
Erland Hesslow

[ Hem ] [ Upp ]

Hosted by Skyddas av