SkadePortalen / WhiplashInfo
|
|
1 Omprövning av skadeståndFrån IFU, Ersättning vid personskada / © IFU utbildnings AB 1993-11-17, publiceras med tillstånd Nytillkomna avgöranden Sedan denna artikel har det kommit nya avgöranden från HD som i vissa avseenden förändrar villkoren som beskrivs i IFU:s skrift. Se Högsta Domstolens dom av den 2009-10-09 i målet T4729-07, samt Sveas Hovrätts dom den 2009-04-02 i målet T4635-08. 1 Omprövning av skadestånd 1.1 Allmänt 1.2 Vem kan begära omprövning? 1.3 Endast inkomstförlust och förlust av underhåll 1.4 Omständigheter som kan åberopas 1.5 Dispositiva bestämmelser 1.6 Restriktivitet beträffande omprövning vid engångsbelopp för inkomstförlust/underhåll 1.7 Krav vid första prövningen 1.8 Innebörden av "väsentlig förändring" 1.9 Omprövning av skadestånd för framtida inkomstförlust
1.10 Omprövning av skadestånd för förlust av underhåll
1.11 Förändring i samordningsförmån 1.12 Preskription 1.13 Skador som inträffat före 1976-01-01
1.14 Begreppen omprövning/fortsatt prövning
1.1 Allmänt(gäller skador som inträffat 1976 eller senare) SKL 5 kap 5 st: "Ersättning för inkomstförlust eller förlust av underhåll som utgår i form av livränta kan höjas eller sänkas, om i detta kapitel avsedda förhållanden som har legat till grund för ersättningens bestämmande väsentligt har ändrats. Har ersättningen fastställts i form av engångsbelopp, kan den skadelidande under samma förutsättning tillerkännas ytterligare ersättning. Om ändring i skadeståndslivränta med anledning av förändringar i penningvärdet finns särskilda bestämmelser". Som framgår av lagtexten utgör förändringar som är hänförliga enbart till kostnadsersättningar inte grund för rätt till omprövning. Ideell ersättning -lyte och men och olägenheter i övrigt - kan inte heller omprövas. I lagtexten talas om "förhållanden som har legat till grund för ersättningens bestämmande" och att ersättningen har "fastställts". Redan lagens ordalydelse visar att det måste föreligga antingen en dom eller ett avtal för att bestämmelsen om omprövning ska vara tillämplig. Detta framgår också av propositionen sidan 117. Om avtal eller dom saknas kan man inte hävda att ersättningen bestämts eller fastställts. Ena parten (t ex den som betalar ersättning) kan inte ensidigt fastställa ersättningen. En avtalslös situation föreligger då och därigenom blir ej heller omprövningsregeln i 5:e kap 5:e paragrafen Skadeståndslagen tillämplig. Det är därför angeläget att skaderegleringen avslutas med antingen en dom eller ett avtal som grundar sig på en överenskommelse mellan den skadelidande och den skadeståndsskyldige. 1.2 Vem kan begära omprövning?Omprövning kan begäras av såväl den skadelidande som den skadeståndsskyldige. I fråga om livränta kan den ersättningsskyldige uppnå minskning av ersättningen, eventuellt att den helt upphör att utgå. Den skadelidande kan uppnå höjning av livränta eller engångsbelopp. I förarbetena betonas att sänkning av livränta bör ske bara om det behövs för undvikande av stötande fall. 1.3 Endast inkomstförlust och förlust av underhållDen lagreglerade omprövningsrätten gäller endast ersättning för förlust av inkomst (SkL 5:1 p 2) eller förlust av underhåll (SkL 5:2 p 2). Omprövning kan alltså inte utan särskild överenskommelse ske av andra delar av skadeståndet, såsom ersättning för merkostnader eller för ideell skada. 1.4 Omständigheter som kan åberopasOmprövning kan ske även om den väsentliga ändringen i den skadelidandes förhållanden gäller annat än hans medicinska status, t ex hans arbetsförhållanden. Allmän standardhöjning kan däremot inte grunda rätt till omprövning, inte heller den fortgående försämringen av penningvärdet. Sistnämnda faktor beaktas genom lagen om ändring av skadeståndslivräntor (se hänvisningen i SkL 5:5 2 st). Omprövningen kan endast grundas på nytillkommande omständigheter. Visst förhållande som förutsatts eller kunnat förutses vid första prövningen kan inte läggas till grund för omprövning. Förekommer förbiseende, misstag eller annat fel vid skaderegleringen -en viktig information i utredningen har t ex förbisetts - får rättelse sökas på annat sätt än genom omprövning, lämpligen med hjälp av generalklausulen i 36 § avtalslagen. En begäran om ändring av skadeståndet förutsätter då att det vore otillbörligt av den skadeståndsskyldige eller den skadelidande att åberopa avtalet med hänsyn till att den aktuella informationen förbisetts när avtalet träffades. 1.5 Dispositiva bestämmelserOmprövningsrätten är liksom skadeståndslagen i övrigt dispositiv. Genom avtal kan därför bestämmelserna sättas ur spel. Varken den skadelidande eller den skadeståndsskyldige kan sedan påkalla någon förändring. 1.6 Restriktivitet beträffande omprövning vid engångsbelopp för inkomstförlust/underhållNär det gäller engångsbelopp bör man ibland vara restriktiv med omprövning, annars förfelas lätt idén med denna ersättningsform. När engångsbelopp väljs sker det ju bl a med motivet att få ersättningsfrågan ur världen. Det får inte bli så att den skadelidande på grund av omprövningsmöjligheter fixerar sig vid ersättningsfrågan. Hans anpassning kan då försvåras och möjligheten av ersättningsneuros kan naturligtvis inte uteslutas. Om engångsbeloppet har avsett visst ändamål, t ex inköp av rörelse, och ändamålet inte uppnås kan det från skadeståndsrättslig synpunkt inte vara rimligt att den skadelidande ska kunna komma tillbaka och begära mer pengar (jfr Bengtsson i SvJt 1976 s 598). 1.7 Krav vid första prövningenDen lagenliga rätten till omprövning ställer vissa krav på prövningen då skadeståndet fastställs. Det måste noga klargöras vilka förhållanden som beräkningen av ersättningen bygger på. Man måste ju vid en eventuell omprövning känna till alla omständigheter som har beaktats vid fastställandet. Detta förklaras naturligtvis av att omständigheterna inte kan beaktas en gång till i samband med en omprövning, förutsatt att de inte har väsentligen förändrats. Om okända faktorer vid den första prövningen föranlett en säkerhetsmarginal på ersättningen bör undersökas om inte nya omständigheter som åberopas till stöd för omprövning redan helt eller delvis har tillgodosetts. 1.8 Innebörden av "väsentlig förändring"Enligt SkL 5:5 ska det vara fråga om en "väsentlig förändring" för att omprövning ska komma i fråga. Vad som ligger i detta uttryck har inte närmare kunnat anges i lagens motiv. Men klart är att man måste vara återhållsam med omprövning om det är fråga om förändringar som inte har större betydelse för den skadelidandes försörjningsmöjligheter. Vidare måste kunna hävdas att förändringen ska vara bestående, även om detta inte utsägs i lagtexten. Omprövning till den skadelidandes nackdel bör bara äga rum om förändringen är så väsentlig att det framstår som stötande att livränta utgår med oförändrat belopp (prop 1975:12 s 121). 1.9 Omprövning av skadestånd för framtida inkomstförlust1.9.1 InkomstunderlagetVid omprövningen tillämpas samma regler som vid den ursprungliga prövningen, d v s 5:1 Skadeståndslagen. Vidare beaktas 5:3 om samordning. 1.9.2 Omständigheter som beaktasDet ekonomiska invaliditetsbegreppet i 5:1 skadeståndslagen innebär bl a en bedömning av den skadelidandes inkomstutveckling. Osäkerheten i denna bedömning tar sig ofta uttryck i en viss marginal till den skadelidandes fördel. Framtida förändringar som håller sig inom eller något över denna marginal kan inte leda till omprövning. Man måste ha klart för sig att lagen kräver väsentlig förändring. Det typiska omprövningsfallet är i stället att den skadelidande i motsats till den första bedömningen visar sig inte kunna förvärvsarbeta kontinuerligt, eller att lämpligt arbete med hänsyn till skadan inte längre står att uppbringa. Liksom vid första prövningen måste alla omständigheter som anges i 5:1 uppmärksammas. Detta gäller exempelvis omskolningsmöjligheterna. Prövningen kan utmynna i att ingen förändring görs i den ersättning som utgår, t ex därför att den skadelidande inte vill medverka i omskolningsåtgärder. Viktigt är att det föreligger kausalitet mellan skadan och den omständighet som åberopas till stöd för att förvärvsförmågan förändrats. Om den skadelidande t ex inte får något arbete eller mister sitt tidigare arbete och detta beror enbart på arbetsbrist, kan den skadeståndsskyldige inte bli ansvarig för uppkommande inkomstförlust (jfr FFR 1975:233). Vid medicinsk förändring gäller motsvarande krav på kausalitet. Ju längre tid som har gått sedan skadetillfället desto svårare kan det erfarenhetsmässigt visa sig vara att fastställa sambandet. Vid vissa skadetyper, t ex ledskador, kan dock förändringar hänförliga till själva skadan uppkomma efter mycket lång tid. 1.9.3 Särskild omprövningsrätt avseende ideell skada samt kostnaderTrafikskadenämnden har i en cirkulärskrivelse nr 3/1986 angivit att nämnden kan komma att föreslå "särskild omprövningsrätt" avseende ideell skada samt kostnader under vissa särskilda betingelser, d v s när följande förhållanden föreligger: · När det inte är lämpligt med en tidsbegränsad reglering av skadan (fortsatt prövning är inte lämplig) · När det i hög grad är tveksamt hur de medicinska eller kostnadsmässiga förhållandena kommer att gestalta sig i framtiden · När det i det enskilda fallet föreligger en klar risk för att förhållandena kommer att ändras väsentligt I den praktiska skaderegleringen är det med hänsyn till nämndens principiella policyförklaring enligt cirkulärskrivelsen mycket betydelsefullt att särskilt redovisa och peka på de förhållanden som kan innebära speciellt stor osäkerhet i framtiden. Allmänt gäller naturligtvis att väldigt många omständigheter för framtiden är osäkra men om det - i det enskilda fallet - t ex har uttalats speciellt påtagliga risker av sakkunnigläkaren eller behandlingsläkaren - beträffande medicinska försämringar i framtiden så ska detta särskilt uppmärksammas och påtalas inför prövningen av ersättningsfrågorna. Även andra risker, t ex för väsentligt ändrade kostnadsmässiga förhållanden bör påtalas om sådana finnes. Det är viktigt att de särskilda riskerna uppmärksammas innan den slutliga prövningen görs av t ex personskadenämnd. Nämnden tvingas därigenom att väga in även dessa omständigheter i sitt ersättningsbeslut. Ett alternativ som då kan uppstå för nämnden är att i ett slutligt ersättningsförslag även inkludera påtalade medicinska eller kostnadsmässiga risker. Det bör uppmärksammas att det är fråga om påtagliga medicinska försämringsrisker som ska anges. Det är i sådana fall nödvändigt att kortfattat beskriva - på något sätt - riskerna för försämring och vad en eventuell försämring kan komma att innebära - invaliditetsmässigt eller behandlingsmässigt samt också kostnadsmässigt. 1.10 Omprövning av skadestånd för förlust av underhåll1.10.1 Egen förvärvsförmågaVid prövning av ersättning till efterlevande för mistat underhåll beaktas bl a den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller eljest själv bidraga till sin försörjning (5:2 2 st SkL). Om den efterlevande vid tiden för första prövningen av skadeståndet har arbete men sedermera mister detta på grund av arbetsbrist lär det i allmänhet vara svårt att få fram ett kausalsammanhang mellan dödsfallet och inkomstförlusten. Om den efterlevande insjuknar och inte längre kan arbeta kan också kausalitetsfrågan bli tveksam. Direkta felbedömningar när det gäller den efterlevandes arbetsförmåga bör kunna korrigeras omprövningsvägen om de konstateras inom inte alltför avlägsen tid efter första prövningen. 1.10.2 Nytt äktenskapEn inte ovanlig situation är att den efterlevande ingår nytt äktenskap. I allmänhet har livränta till efterlevande bestämts att utgå så länge den efterlevande lever ogift. Om denna viktiga reservation inte har gjorts föreligger i och för sig ändå omprövningsmöjlighet. På samma sätt behandlas - om det är praktiskt möjligt - sammanboende utan äktenskap. (Jfr avsnitt 6.2.3.5) 1.11 Förändring i samordningsförmånMånga framtida förändringar i samordningsförmånerna kan förutses vid första prövningen, och skadeståndet kan då anpassas till förändringen. Man vet t ex att en förmån ska upphöra eller reduceras när viss händelse eller tidpunkt inträffar. Oförutsedda förändringar - höjningar eller sänkningar - kan däremot läggas till grund för omprövning om de är väsentliga. Förändringar som beror på ändringar i basbeloppet beaktas som tidigare nämnts inte. 1.12 PreskriptionVid all omprövning tillämpas de vanliga reglerna om preskription. Omprövning kan alltså i princip endast ske inom tio år efter den slutliga skaderegleringen (se avsnitt 26). Efter accepterad omprövning gäller ny tioårspreskription. 1.13 Skador som inträffat före 1976-01-01Någon lagregel beträffande omprövning av dessa skador finns inte. Däremot har i bolagens skadereglering bildats en praxis, som är normgivande och som innebär möjlighet till omprövning av förekommande ersättningar under invaliditetstid. Förutsättning för omprövning är att en väsentlig medicinsk försämring inträffat. Enbart förändring av den förvärvsmässiga invaliditeten utan väsentlig bestående medicinsk försämring utgör inte tillräcklig grund för omprövning. Det finns ingen helt klar definition över vad som avses med "väsentlig, bestående medicinsk försämring". Frågan måste prövas från fall till fall och ordentlig medicinsk utredning tas fram från den behandlande läkaren samt därefter diskuteras med bolagets läkare. Omprövning kan i princip endast ske inom tio år efter att slutersättningen fastställdes. 1.13.1 Trafikskadenämnden har i sina cirkulärreferat 24/79 och 4/80 uttalat bl a följande:ADVANCE \D 5.65"... När det gäller skadefall från tiden före 1 januari 1976 finns det inga lagbestämmelser som anger under vilka förutsättningar sådana fall kan omprövas. Emellertid har i bolagens skadereglering utbildats en praxis att skadefall från tiden före nyssnämnda tidpunkt omprövas vid väsentligt ändrade medicinska förhållanden. Dessa omprövningar har kommit att omfatta alla kategorier av ersättningar, således inte bara ersättningar för inkomstförlust och förlust av underhåll utan även rent ideella ersättningar samt ersättningar för kostnader och olägenheter. Nämnden har uppfattat denna praxis som så allmänt vedertagen och stadgad att en sedvanerätt får anses föreligga. I dessa äldre skadeärenden torde det således föreligga en rättighet för de skadelidande att få ersättningsfrågorna omprövade vid väsentligt ändrade medicinska förhållanden ..." (24/79). "...NN har otvivelaktigt drabbats av en medicinsk försämring. Den försämring som en förhöjning av invaliditetsgraden från 33 1/3 % till 40 % ger uttryck för kan emellertid inte i och för sig anses innebära att de medicinska förhållandena undergått en förändring som är väsentlig. Bedömningen måste därför även bli beroende av en jämförelse mellan vad som framkom beträffande NN:s skadebesvär vid den föregående prövningen och vad numera uttalas angående dessa besvär. Ej heller kan sådan jämförelse - grundad på läkarutlåtanden, journaler och övrigt utredningsmaterial - anses ge vid handen att de medicinska förhållandena ändrats väsentligt. Rättsliga förutsättningar saknas därför att nu ompröva ärendet. Den tidigare skaderegleringen bör således stå fast ..." (4/80). 1.14 Begreppen omprövning/fortsatt prövningMan ska skilja mellan begreppen "Omprövning" och "Fortsatt prövning". "Omprövning" avser fall som tidigare slutbehandlats men som av någon anledning ånyo tas upp för handläggning. (Se avsnitt 16). "Fortsatt prövning" gäller de fall där ersättning lämnats för viss tid varefter frågan om ytterligare ersättning ska undersökas och prövas. |
Copyright © 2001-2011 Tomas Alsbro, Whiplash Info. All rights reserved. |