Rångivarna
Rångivarna
av Lars Ohlson
Häftad
199 kr inkl. moms och porto
(Pris i bokhandeln ca 250 kr)
Leveranstid 2-5 dagar
ISBN 91-972723-5-3
Utdrag ur innehåll:
Fonder och försäkringar
Rådgivare betyder enligt ordböckerna "person som ger råd i visst sammanhang". Som exempel ges familjerådgivare, yrkesrådgivare, juridisk rådgivare, politisk rådgivare och presidentens militäre rådgivare.
Bankernas rådgivare är något helt annat. De är inte mer rådgivare än expediterna på Åhléns parfymeriavdelning eller grönsakshandlarna på Hötorget i Stockholm och de skiner inte upp och lägger huvudet på sned för att de vill oss väl. De vill sälja. De är försäljare och inget annat - hur mycket rådgivare de än kallar sig.
Ett exempel på en sådan försäljare, utklädd till rådgivare, hittar vi i Richard Warholm, 60, på Nordeas kontor i Sollentuna.
Jag träffade honom tillsammans med Stefan Blomqvist, en av hans kunder, en strålande sommardag i slutet av juli 2004.
- Jaha. Vad kan jag hjälpa er med då? frågade Richard Warholm i nedlåtande ton när han tog emot oss på sitt tjänsterum.
Som om han inte visste vad saken gällde.
/ - - - /
Det var tydligt att Richard Warholm ville att jag skulle gå, men jag hade inte något emot att sitta kvar en stund till. Jag frågade Stefan om det var något mer han tyckte att vi skulle ta upp.
- Mitt lidande, sa Stefan.
- Ja, när folk råkar ut för något sådant här så är det väldigt tärande för dem, sa jag till Richard Warholm.
- Jag förstår det, sa han. Stefan är ju inte ensam om att ha placerat pengar i ... antingen det är fonder eller kapitalförsäkringar eller vad det är för något, och som har sett sina värden sjunka.
- Det är inte det jag talar om, sa jag. Jag talar om när andra har placerat ens pengar och de sedan försvinner.
- Du hävdar att det är så, ja. Men på den punkten har vi olika uppfattningar.
/ - - - /
Jag ville ställa en fråga till innan vi gick.
- Jo, sa jag, vad är det egentligen som är försäkrat i den här försäkringen?
- Du kan ju få våran broschyr om kapitalförsäkringar, svarade Richard Warholm och räckte mig samma sorts broschyr som han brukar ge till sina kunder.
- Tack, sa jag, jag har läst den. Men jag förstår inte vad som står där. Det är därför jag frågar dig: Vad är det som är försäkrat?
- Ja, hur ska man förklara det bäst, då ... Få se ...
Richard Warholm hade blivit alldeles torr i munnen. Han började bläddra i broschyren. Efter ett tag lade han broschyren åt sidan och tog fram en pärm från sin bokhylla och började bläddra i den istället. Stefan och jag satt mitt emot och tittade på. Efter drygt en minut sa han för sig själv: "Då ska vi se vilken sort han hade ..." Sedan bläddrade han vidare. Efter ytterligare en minut hördes han mumla: "Äh, det står inte där heller." Bläddrandet fortsatte och mumlandet likaså. "Nä, det får jag nog återkomma till er med uppgifter om vad som avses just med det där ... med vem eller vad som är försäkrat", sa han innan han dök ner i pärmen på nytt. Han fortsatte att bläddra och sa med låg röst för sig själv: "Det kanske bara är att de kallar dem för det. Eftersom det är ett försäkringsbolag som har hand om det, så att säga." Efter ett tag lade han ifrån sig pärmen.
/ - - - /
Stefan och jag tackade för oss och kom ut i den friska luften. När vi kom ut dunkade Stefan mig i ryggen.
- Tänk att han inte visste vad det är han säljer, sa han.
- Ja, det är smått osannolikt, sa jag. Man kan ju fråga sig hur han kunde förklara villkoren för dig när han inte kände till dem själv.
/ - - - /
Nästa dag ringde jag upp Richard Warholm. Jag frågade om han hade tagit reda på vad som var försäkrat.
- Det är faktiskt så tillvida att vid dödsfallet betalas 101 procent av värdet, svarade Richard Warholm. Det är det som är försäkringsbiten. En procent över vad som finns i försäkringen.
· Vid dödsfall betalas alltså dessa pengar ut - inte till den döde då? undrade jag.
Hur absurd frågan än kan tyckas vara ansåg jag att den hade sitt berättigande eftersom Stefan lever ensam och inte har någon som står honom särskilt nära. Han har en tre år äldre bror, men brodern lever sitt liv med sin familj och har dessutom god ekonomi och är inte ute efter Stefans pengar. Han har sagt till mig att han anser att Stefan är i behov av pengarna - inte han. Så - till vem skulle pengarna betalas ut?
- Till insatt förmånstagare, svarade Richard Warholm.
· Men finns det någon insatt förmånstagare? frågade jag.
- Nej, ingen speciell person. Men man kan ju sätta in någon speciell om man vill.
· Är den här försäkringsbiten något som du tycker gagnar Stefan? undrade jag.
- Nja, i dagsläget kan man ju säga att det inte gagnar honom. Inte försäkringsbiten. Det är ju för efterlevande som försäkringsbiten kommer in ... För avlider han, betalas ju ett större belopp ut än vad försäkringen innebär.
· Jaha. Men jag talar om när försäkringen tecknades. Alltså om den här försäkringen var något som gagnade Stefan då?
- Ja, äh ... Det gjorde den ju egentligen inte.
· Men då var väl den här försäkringen inte någon lämplig sak för Stefan?
Det blev tyst i telefonen.
Del II
Sparbanken i Karlshamn
Sparbanken i Karlshamn har under en rad år haft en fantastisk förmåga att få folk att placera sina pengar i de mest vildsinta projekt. Denna traditions främsta fanbärare heter Bror Anders, född på Svenska flaggans dag, numera Nationaldagen, den 6 juni 1956, samma dag som vårt svenska tennishelgon Björn Borg kom till världen. Och lika oslagbar som Björn Borg skulle bli som tennisspelare, lika oslagbar skulle Bror Anders komma att bli som rådgivare. De nivåer Björn Borg nådde med sin fighting spirit, sitt tennisracket och sitt fotarbete, skulle Bror Anders nå med en bländande övertalningsförmåga, en telefon och en faxapparat.
Han kunde få vilket förlustprojekt som helst att framstå som den mest fantastiska vinstmaskin och han kunde få sina kunder att ställa sig i kö till bolag som andra inte ville ta i med tång. Han hade förmågan att göra svart till vitt och få folk att känna sig lyckliga över att komma åt bolag som inte bestod av något annat än skulder, avhoppade direktörer och förhoppningar som redan gått i kras.
Ett sådant bolag var Target Games, ett sorgkantat IT-bolag som hade havererat redan innan IT-bubblan sprack i mars 2000.
/ - - - /
Som om inte detta var nog, slog åklagarmyndigheten till med ett anhållande klockan 15.35 onsdagen den 6 oktober. Bror Anders fördes till polishuset i Karlskrona och häktades vid en förhandling i Karlshamns tingsrätt klockan 13.30 fredagen den 8 oktober. Tingsrätten ansåg honom på sannolika skäl misstänkt för grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och försvårande av skattekontroll under åren 2002 och 2003.
Tingsrätten ansåg också att det fanns risk för att den anhållne, det vill säga Bror Anders, kunde försvåra den inledda brottsutredningen mot honom genom att undanröja bevis. Bror Anders häktades därför och belades med restriktioner, vilket bland annat innebar att han inte ens fick läsa tidningen.
Efter två veckor, fredagen den 22 oktober, släpptes han ur häktet. Polisen hade då gjort husrannsakan hos honom och bland annat tagit hans dator i beslag.
Formellt är Bror Anders fortfarande fondchef på Sparbanken i Karlshamn. Han är dock sjukskriven och har inte varit i tjänst sedan våren 2004. På bankens hemsida finns en text utlagd med bland annat följande innehåll:
/ - - - /
Bror Anders har även lämnat ordförandeskapet för Aktiespararna i Karlshamn-Olofström där han varit ordförande i tio år. Själv uppger han att han har lämnat uppdraget på grund av sjukdom.
Hos Börsgruppen på Sparbanken i Karlshamn har det intensiva faxandet stannat av och telefonerna har i hög grad tystnat. Bror Anders har kvar sin mobiltelefon vars abonnemang står på banken, men han svarar inte i den. Telefonsvararen är konstant påkopplad och den säger:
- Hej, detta är Bror Anders. Lämna namn och telefonnummer så ringer jag upp så fort jag kan. Hej då.
Inte ens detta, hans troligen sista meddelande som Börsgruppens chef, stämmer dock med verkligheten. För Bror Anders ringer aldrig upp.
/ - - - /
Sommaren 2001 var Protegritys pengar på upphällning och bolaget behövde påfyllning i kassan. I detta läge ställde Sparbanken i Karlshamn upp och erbjöd sig att hjälpa till med en emission på 9 miljoner dollar (ungefär 90 miljoner kronor enligt den tidens dollarkurs). Emissionen ägde rum från augusti till november 2001 och riktade sig enbart till befintliga ägare i bolaget. Före emissionen marknadsförde Bror Anders Protegrity med sedvanlig entusiasm bolaget gentemot sina kunder.
Aktien hade då ännu inte noterats - vare sig på Nasdaq eller någon annanstans. Den handel som ägde rum i aktien skedde följaktligen direkt mellan köpare och säljare. Detta hade dock inte alla klart för sig som köpte Protegrity-aktier genom Bror Anders. Många blev därför förvånade över att få ett kvitto på sina köp av ett bolag som hette Göta Lejon Garanti och Kapital AB istället för bara en vanlig avräkningsnota från Sparbanken i Karlshamn.
Göta Lejon Garanti och Kapital AB kontrollerades helt av en viss Börje Melin som också var en av Protegritys största privata ägare och som i kraft av sitt stora innehav även satt i Protegritys styrelse.
Börje Melin är en kamrer som ägnat sig åt aktiehandel i professionell skala sedan 1964. Han dömdes till fängelse första gången den 17 oktober 1991. Brottet var försvårande av skattekontroll under åren 1981-84 och straffet blev en månads fängelse.
Den 31 januari 2003 dömdes han till tre års fängelse för grovt bokföringsbrott, grov urkundsförfalskning och grovt skattebrott vid Göteborgs tingsrätt. Enligt tingsrätten hade han tagit ut 48 miljoner kronor ur Göta Lejon Garanti och Kapital AB utan att betala vare sig arbetsgivareavgift eller skatt på pengarna. Domen är överklagad och målet ska prövas på nytt i hovrätten i januari 2005. Tingsrätten skrev i sin dom att hade det inte varit för hans relativt höga ålder - Börje Melin har hunnit bli 72 år - skulle fängelsestraffet ha blivit ännu längre.
Börje Melin hade under hösten 2001 stor anledning att försöka bli av med sina aktier i Protegrity, ett bolag då som hade sin framtid bakom sig och som snart skulle störta mot avgrunden. Han hade sålt av ett större innehav till SEB:s fonder i slutet av 1990-talet, men de Protegrity-aktier som han själv och hans bolag (Göta Lejon ägdes formellt av hans dotter) hade kvar, tyngde honom nu rejält. Börsen hade rasat i snart ett och ett halvt års tid, Protegrity-aktien hade minskat betänkligt i värde och Börje Melin och hans företag låg inne med enorma mängder aktier.
Man kan naturligtvis fråga hur det kom sig att en liten lokal sparbank i västra Blekinge tog på sig att sköta en nyemission för detta bolag. Det går knappast att hitta någon lokal anknytning när det gäller själva verksamheten. Protegrity hade sin svenska utvecklingsavdelning förlagd till Skellefteå och Skellefteå ligger drygt hundra mil från Karlshamn - fågelvägen.
Bertil Tiusanen, Protegritys dåvarande vd, uppger att det var styrelsen som hade kontakt med Sparbanken i Karlshamn och som lät valet för emissionen falla på denna bank. Och, berättar Tiusanen vidare, i styrelsen hade Börje Melin ett stort inflytande. Börje Melin säger:
- Det kunde blivit vilken bank som helst.
· Men nu blev det Sparbanken i Karlshamn.
- Det berodde på att vi hade en emission 1998 som sköttes i Göteborg och det blev så mycket arbete att nu fick någon annan ta det mot courtageersättning. 0,65 procent i courtage och ingenting utöver det.
· Men varför Sparbanken i Karlshamn?
- De var intresserade.
· Hur väl kände du Ingemar Petersson?
- Mycket väl. Det var ju genom honom jag fick kontakt med Sparbanken i Karlshamn.
När Protegritys emission gjordes var Ingemar Petersson borta. Men hans adept Bror Anders fanns i allra högsta grad kvar. Och Bror Anders och Börje Melin kände varandra väl. De har till exempel, vid åtminstone ett tillfälle, besökt Protegritys bolagsstämma i Connecticut tillsammans. Uppgifter gör gällande att Börje Melin bjöd på resan och att Börje Melin också stod för några dagars vistelse i New York. Detta förnekas dock av Börje Melin:
- Bror Anders är ingen vän till mig, säger han
· Mina uppgiftslämnare säger dock att du har lånat ut pengar till Bror Anders.
- Det vet jag ingenting om.
· Är du säker på det?
- Det var en gång som han lånade 45 000 kronor av mig. Men det har han betalat tillbaka.
Emissionen i Protegrity blev inte fulltecknad. Enligt såväl Börje Melin som dåvarande vd:n Erik Tiusanen tecknades aktier för 6,5 miljoner dollar (cirka 65 miljoner kronor enligt dåvarande dollarkurs), vilket innebär cirka 420 000 kronor i intäkter för Sparbanken i Karlshamn. Ett lågt pris för att hjälpa till med en emission på 65 miljoner kronor.
Normalt är emissioner knappast något som Sparbanken i Karlshamn sysslar med. Varför ställde sig då banken till förfogande för just emissionen i Protegrity? En som borde kunna kasta ljus över frågan är Lars Fajerson som var vd i Sparbanken i Karlshamn till 2002. Under sin tid som vd poserade han gärna för massmedia för att berätta om hur mycket pengar banken tjänade. Han är fortfarande knuten till banken, men numera är det inte så lätt att få några ord ur honom. När jag ringde upp hann jag inte mer än nämna Protegrity förrän han sa:
- Jag gör inga uttalanden.
· Varför inte?
- Jag gör inte det.
· Varför uttalar du dig inte om sådant du var ansvarig för?
- Om jag säger att jag inte uttalar mig, så är det fullt tillräckligt.
· Kan du inte säga varför ni tog er an Protegritys emission?.
- Jag uttalar mig över huvud taget inte.
· Vad säger du om det som hänt i Börsgruppen under din tid som vd?
Tystnad.
· Tycker du inte att det finns anledning för dig att uttala dig?
- Nej, det tycker jag inte.
· Du tycker inte att det som har hänt på Sparbanken i Karlshamn är anmärkningsvärt på något sätt?
- Men om jag säger så, att jag uttalar mig inte.
· Varför inte?
- Det är bra, tack.
Klick.
Jag ringde upp Ingemar Peterssons son Bo Petersson för att höra om han visste hur det kom sig att Sparbanken i Karlshamn tog hand om Protegrity-emissionen.
- Inte en aning. Helt uppriktigt, svarade han.
· Blev du förvånad?
- Då måste jag backa tillbaka och fundera på vad jag funderade på då. Och jag kan säga att jag har varken tid eller lust att fundera på sådana saker.
I den polisiära förundersökning som gjordes mot Börje Melin i samband med de misstänkta ekobrotten som ledde fram till domen i Göteborgs tingsrätt 2003, noterades bland annat att han hade en aktiedepå i Sparbanken i Karlshamn.
- Jag gjorde bara en enda affär där och det var i Telia på introduktionen. Affären var på 15 miljoner - eller om den möjligen var på bara 5 miljoner, jag kommer inte riktigt ihåg. Men jag sålde på en gång, så till skillnad från de flesta andra gick jag faktiskt med vinst på mina Telia, berättar Börje Melin.
De flesta svenskar fick en tilldelning på bara 200 Telia-aktier, motsvarande 17 000 kronor. Börje Melin fick alltså en tilldelning som var drygt trehundra eller närmare tusen gånger så stor. Hur kom detta sig? Detta var dock en fråga som Börje Melin inte ville svara på.
- Varför ställer du alla de här frågorna om Sparbanken i Karlshamn? Är det en jubileumsbok du håller på med eller?
· Inte direkt.
- Men vad är du för något? Du säger att du är journalist och författare, men du får väl bestämma dig. Du kan ju inte vara både ock?!
· Det finns journalister som skriver böcker.
- Snacka inte skit nu.
Rångivarna
av Lars Ohlson
Häftad
199 kr inkl. moms och porto
(Pris i bokhandeln ca 250 kr)
Leveranstid 2-5 dagar
Beställningsvillkor
WhiplashInfo förmedlar litteratur/studier och avhandlingar inom problemområdena personskador/trafikskador och närliggande intresseområden.Efter att beställningen kommit in till WhiplashInfo sänds den vidare till respektive författare/förlag som sänder dig boken. Du får då också besked om hur betalningen skall ske.
