Samhällets juridiska hjälp

Samhällets juridiska hjälp kan ges i olika former. I detta informationsblad ges en kortfattad information om de olika slagen av stöd från samhället. Det finns följande samhällsstöd: rådgivning, rättshjälp, offentlig försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för barn och offentligt biträde.

Vem ger juridisk hjälp?
Advokatbyråer och juridiska byråer kan lämna juridisk hjälp enligt rättshjälpslagen. De är dock inte skyldiga att göra det.

Upplysningar om juridisk hjälp
Upplysningar om den juridiska hjälpen lämnas bl.a. av advokatbyråer, juridiska byråer, Rättshjälpsmyndigheten, domstolar, polisstationer, socialnämnder och fackföreningar.

Exempel på rådgivningsärenden är vilka regler som gäller för äktenskap eller andra samlevnadsformer, lagregler vid skilsmässa, arvs- och testamentsfrågor, hyresfrågor, tolkning av avtal, hur man förfar om man är missnöjd med ett beslut av domstol eller någon annan myndighet, rådgivning i brottmål.

Juridisk rådgivning lämnas bl.a. av jurist vid advokatbyrå. Rådgivning enligt rättshjälpslagen får inte ta mer än högst två timmar. Om du behöver hjälp med mer invecklade frågor, som tar längre tid, kan du i vissa fall få rättshjälp. Du kan också få hjälp av en offentlig försvarare, ett målsägandebiträde eller ett offentligt biträde. Dessa former beskrivs längre fram i detta informationsblad

Särskilt om rådgivning i brottmål
Rådgivning i brottmål lämnas om du är misstänkt för ett brott. Även om domstol inte utser en offentlig försvarare kan du ha juridiska frågor som du behöver hjälp med. Sådana kan t.ex. gälla vad som händer om du erkänner eller förnekar brottet, vad domstolen behöver veta om dig för att välja rätt påföljd eller hur du gör om du är missnöjd med domen.

Vart vänder man sig?
Till advokatbyrå eller juridisk byrå. De finns upptagna i telefonkatalogens gula sidor. Ring i förväg och beställ tid för rådgivning.

OBS! Advokatbyråer och juridiska byråer är inte skyldiga att lämna rådgivning enligt rättshjälpslagen. Man bör därför på förhand komma överens om att rådgivning enligt rättshjälpslagen skall meddelas. För att få rättshjälp är det obligatoriskt med en timmes rådgivning.

Vad kostar det?
Rådgivning lämnas mot en fast avgift och under högst två timmar. En timmes rådgivning kostar från den 1 januari år 2010 1 418 kr medan rådgivning i t.ex. 15 minuter kostar en fjärdedel av detta belopp. I vissa fall kan avgiften sättas ned till hälften.

Rättshjälp innebär att du kan få hjälp med del av kostnaderna i ärenden som inte går att klara inom rådgivningstiden, t.ex. mål eller ärende i domstol. Rättshjälpen täcker del av kostnaderna för advokat eller annan sakkunnig person. Du kan också få hjälp med kostnader för bevisning och andra utgifter.

Undantag: Om du har försäkring med rättsskydd som täcker den rättsliga angelägenheten kan du som huvudregel inte få rättshjälp. Rättshjälp kan inte beviljas i ärende om självdeklaration, upprättande av testamente eller äktenskapsförord, gåvohandling, bouppteckning, inskrivningsärende, fastighetsdeklaration, ärende om fastighetstaxering och registerärende enligt sjölagen och båtregistreringslagen, bodelning samt ärende enligt skuldsaneringslagen. Detsamma gäller om frågan om rättshjälp kan anstå till dess annan liknande rättslig angelägenhet har avgjorts (s.k. pilotmål).

Normalt kan rättshjälp inte beviljas i angelägenheter rörande skatter, tullar, avgifter eller betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Vidare kan inte ägaren eller den tidigare ägaren av en fastighet eller en byggnad få rättshjälp. Slutligen är möjligheten att få rättshjälp begränsad när det gäller sådant skadestånd som kan betalas ur en ansvarsförsäkring eller när det gäller ersättning enligt trafikskadelagen.

Rättsskydd
En rättsskyddsförsäkring ingår i dagsläget automatiskt i nästan alla svenska hem-, villa-, fritidshusförsäkringar och dessutom i helförsäkring av båt samt hel- och halvförsäkring av bil. Hur rättsskyddet är utformat framgår av dina försäkringsbrev eller försäkringsvillkor. Ansökan om att få utnyttja rättsskyddsförsäkring görs hos ditt försäkringsbolag.

Vem kan få rättshjälp?
Rättshjälp ges endast till privatpersoner, alltså inte till föreningar, företag och liknande. Dödsbon kan dock i vissa fall få rättshjälp. För att få rättshjälp skall du som huvudregel ha haft en timmes rådgivning enligt rättshjälpslagen. Du får inte ha ett ekonomiskt underlag överstigande 260.000 kr per år, det skall finnas behov av juridiskt biträde och det skall vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.

Vart vänder man sig och vad kostar det?
Du kan vända dig till advokatbyrå eller annan juridisk byrå. Gäller det t.ex. en hyrestvist kan du vända dig till ombudsman i hyresgästföreningen. Den du vänder dig till hjälper till att ansöka om rättsskydd eller rättshjälp. Rättshjälp beviljas av domstol om den rättsliga angelägenheten (målet eller ärendet) redan behandlas av domstol när du söker rättshjälp. I andra fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten om rättshjälp.

Den som beviljas rättshjälp skall bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av biträdeskostnaderna. Staten betalar resten. Avgiftens storlek beror på hur stora inkomster du har, din försörjningsbörda, din förmögenhet och dina skulder (= ditt ekonomiska underlag). Upplysning om gällande avgifter lämnas av advokatbyråer, Rättshjälpsmyndigheten, domstolar, socialnämnder m.fl.

Din avgift kan givetvis aldrig bli högre än kostnaderna för rättshjälpen. Avgiften tas ut löpande allt eftersom biträdet arbetar med ditt ärende.

OBS! Du får som regel inte rättshjälp om den rättsliga angelägenheten rör ett värde som är mindre än ett halvt basbelopp. Då behandlas ärendet enligt särskilda bestämmelser i 1 kap. 3d § rättegångsbalken. Förlorar du ett mål inför domstol får du i regel betala dina egna rättshjälpskostnader (dvs. rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens kostnader, även om du har rättshjälp.

Offentlig försvarare (försvarsadvokat) kan du få om du är misstänkt för ett brott. Denne hjälper dig med allt som rör brottmålet och är också med vid huvudförhandlingen inför domstol.

Vem kan få offentlig försvarare?
Domstolen bedömer om du har behov av en offentlig försvarare. Du kan alltid få en offentlig försvarare om du är misstänkt för ett allvarligt brott. Vid mindre allvarliga brott kan du få offentlig försvarare bara om det finns särskilda skäl till det. Normalt utses inte en offentlig försvarare om brottet är sådant att straffet brukar bli böter, t.ex. vid trafikmål.

Vart vänder man sig och vad kostar det?
Offentlig försvarare förordnas alltid av domstol.

Staten betalar del av kostnaden för den offentlige försvararen. Frikänns du behöver du inte betala tillbaka något till staten. Döms du för brottet blir du vanligen skyldig att betala statens kostnader - dock inte med högre belopp än du skulle ha fått betala i avgift för rättshjälp.

Målsägandebiträdet, som är advokat eller jur.kand., skall ta tillvara dina intressen som brottsoffer och skall lämna dig stöd och hjälp. Målsägandebiträdet kan t.ex. föra din skadeståndstalan i brottmålet om inte åklagaren gör detta.

Vem kan få målsägandebiträde?
Målsägandebiträde kan du få om du är brottsoffer (målsägande) och det t.ex. är fråga om sexualbrott. Även vid vissa andra brott, som t.ex. misshandel, olaga frihetsberövande och rån eller annat brott enligt brottsbalken på vilket fängelse kan följa, kan du få ett målsägandebiträde.

Vart vänder man sig och vad kostar det?
Det är domstolen som förordnar målsägandebiträde. Detta kan domstolen göra först när förundersökningen har inletts. Närmare upplysningar om målsägandebiträde kan du få hos polisen, domstolen eller åklagaren. Målsägandebiträdet får betalt av staten. Du behöver inte betala något men om den tilltalade döms kan denne åläggas att betala tillbaka kostnaden för målsägandebiträdet till staten.

I fall då en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet kan en särskild företrädare utses för barnet. Den särskilda företrädaren skall, i stället för barnets vårdnadshavare, ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i rättegång. Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden är det möjligt att i stället förordna att en av dem ensam företräder barnet. Till särskild företrädare skall förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan. Endast den som uppfyller särskilda krav på lämplighet får förordnas.

Vart vänder man sig och vad kostar det?
Det är domstolen som förordnar särskild företrädare för barn. En ansökan om förordnande skall göras av åklagaren hos tingsrätten. Domstolen kan förordna interimistiskt utan vårdnadshavarens vetskap, om det kan antas vara nödvändigt för att barnets rätt skall kunna tas tillvara. Närmare upplysningar om särskild företrädare för barn lämnas av polisen, åklagaren eller domstolen. Den särskilda företrädaren får betalt av staten och barnet behöver inte betala något. Om den åtalade döms kan denne åläggas att betala tillbaka kostnaden för den särskilda företrädaren till staten.

Hjälp genom offentligt biträde kan bli aktuellt i vissa speciella typer av mål och ärenden hos förvaltningsdomstol eller hos förvaltningsmyndighet. Det offentliga biträdet skall ta tillvara dina intressen i målet eller ärendet.

Vem kan få offentligt biträde?
Offentligt biträde kan du t.ex. få om det blir aktuellt att tvångsomhänderta dig för vård eller om du risker att bli utvisad ur landet.

Vart vänder man sig och vad kostar det?
Offentligt biträde beviljas av den domstol eller myndighet som handlägger målet eller ärendet. Där kan du få närmare upplysningar om dina möjligheter att få hjälp av ett offentligt biträde. Hjälp genom offentlig biträde är alltid gratis